Om Raukko­handskriften

1 Raukkohandskriften har sitt namn efter Raukko gård i Sastamala, i Birkaland. Exakt hur handskriften har kommit dit är inte klarlagt, men sannolikt har den funnits på gården sedan 1700-talet då handskriften tillblev. Raukko gård var då i den tyskättade adelssläkten Grass ägo. Friherre Henning Johan Grass (d. 1713) ärvde Raukko efter sin far i slutet av 1600-talet. I sitt tredje gifte, med Sofia Margareta Boije af Gennäs, fick han dottern Margareta Grass (1693–1774) som bodde på Raukko hela sitt liv. 1718 gifte hon sig med Erik Hufvudskiöld, som flyttade in på Raukko tillsammans med sin nya hustru och hennes mor. Av parets tre barn var det dottern Sofia Margareta (1725–1764) som skulle komma att ta över gården, och hon tillbringade sina barn- och ungdomsår på Raukko tillsammans med sin mor och mormor. I augusti 1752 gifte hon sig med löjtnanten Carl Johan von Delwig (1719–1764) och han flyttade in som den nye herren på Raukko.

2 Margareta Grass överlevde så väl svärsonen som dottern, och fortsatte att rå över Raukko tillsammans med sina barnbarn.

3 Raukkohandskriften bär spår av fyra händer. En av dem har tillhört Gustav Friedrich von Pfaler som skrev sitt namn på pärmens insida. von Pfaler kom till Raukko sedan han år 1805 hade gift sig med Margareta Grass sonsons dotter, Christina Sofia von Delwig (f. 1780). En annan hand har tillhört Henrik von Köhler. År 1800 skrev han brevkoncept på några sidor i handskriften för att be om pengar sedan hans familj fallit i olycka och han befann sig enligt egen utsago då i Tavastkyrö. von Köhlers relation till von Delwig och von Pfaler hör ihop med militären, eftersom de alla tjänstgjorde i den svenska armén.

4 Recepten och handskriftens huvudsakliga innehåll har tillkommit på 1700-talet av två olika och mycket prydliga händer. Den ena har skrivit färgningsrecept på sidorna 42–56. Den andra, som är att betrakta som Raukkohandskriftens primära hand, har skrivit de resterande över 400 recepten.

5 Flera av handskriftens recept antyder att de hör hemma i en högadlig miljö. Där finns till exempel ett recept på en likör för beredning av sås till stek. Receptet hade grevinnan Britta Horn tagit med sig från Paris. Ett annat recept, på kraftvatten, tillskrevs grevinnan Christina De la Gardie. Många ingredienser torde ha varit svåra att få tag på i Finland, som till exempel ambra och dovhjortshjärta. Vem det är som har skrivit recepten är okänt, men om handskriften fanns på Raukko när von Pfaler kom dit 1805 får det betraktas som sannolikt att skribenten var Margareta Grass – Raukkos matriark under mer än ett halvt sekel.

6 Handskriftens pärm mäter 16 × 20,5 cm. Den är tillverkad av numera mycket slitet mörkbrunt läder med spår av brand och har ett otydligt årtal tolkat som 1732. Sidorna är konsekvent paginerade av huvudskribenten. Den sista sidan med recept är numrerad 342 och därefter har fem sidor skurits ut. Sist i boken har samma skribent infört ett register. Handskriften är i privat ägo.

7 Vid etableringen av lästexter har vikt lagts vid att bevara huvudskribentens språk, eftersom de hundratals recepten från samma skribent är ett unikt källmaterial för att studera talat 1700-talsspråk. Ordformer som till exempel ”läggat” för ”lägga det” och ”hulpet” för ”hjälpt” har fått stå kvar såtillvida det inte har bedömts försvåra förståelsen. Skribenten har tämligen konsekvent skrivit ”ogh” i stället för ”och”, vilket för läsvänlighetens skull har rättats i lästexten.

8 Se även etableringsprinciperna.