Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Raukko

  • Om handskriften
  • 1. Till att bränna hjorthjärtevatten
  • 2. Bitterbröd
  • 3. Att sylta päron utan socker
  • 4. Uppblåsta sockerskorpor
  • 5. Äpplemarmelade
  • 6. Marmelad av äpplen och päron
  • 7. Att fylla äpplen
  • 8. Kringlor att baka
  • 9. Ambrakonfekt
  • 10. Konfekt av syltade äpplen
  • 11. Till att göra mos av allahanda saft
  • 12. Att göra gott vinbärsvin
  • 13. Huru man skall göra barbaitssaft till en god läskedryck om sommaren
  • 14. Att sylta muskot
  • 15. Att sylta valnötter
  • 16. Att göra ett tårtkonfekt av äpplen och päron
  • 17. Att sylta päron
  • 18. Ett gott äpplegelé
  • 19. Att göra surt äpplemos som kan hålla sig hela året att lägga i bakelse
  • 20. Att sylta krusbär
  • 21. Huru man skall baka det tjocka sockerbröd
  • 22. Att sylta aprikoser att de bli rätt sköna
  • 23. Till att göra en sockerdeg som kallas ruban d’angleterre av åtskillige färgor
  • 24. Att kunna förvara insylta saker
  • 25. Till att göra färgorne som till marmeladen behöves och kan brukas till konfekt samt mjölkrätter
  • 26. Att sylta äpplen
  • 27. Att sylta körsbär
  • 28. Att sylta hela pomeranser
  • 29. Att sylta stora äggeplommon
  • 30. Att sylta smultron
  • 31. Beskrivning på sylta gröna krusbär
  • 32. Huru man skall sylta stora vita plommon
  • 33. Björklaka
  • 34. Pomeransmarmelad
  • 35. Huru man syltar huvudlattuga
  • 36. Att sylta äpplen att de bli både klara och sköna
  • 37. Till att luttra honing
  • 38. Huru man skall sylta hasselnötter
  • 39. Att sylta gröna plommon
  • 40. Fransöska pepparkakor
  • 41. Att sylta berberisbär
  • 42. Att sylta roser
  • 43. Att sylta ringonblomma, den är god för hjärtvärk
  • 44. Att sylta moreller
  • 45. Att sylta bruna körsbär
  • 46. Att sylta bruna körsbär utan stenar
  • 47. Att sylta vinbär
  • 48. Att sylta hallon
  • 49. Mandelsorbet
  • 50. Huru man skall göra russinvatten
  • 51. Körsbärsvatt[en] som är gott
  • 52. Oxeläggemjöd
  • 53. Att sylta nypon
  • 54. Att skira honing till sylta med
  • 55. Att sylta pomeransskal
  • 56. Pomeransvatten
  • 57. Ett gott distillerad brännvin
  • 58. Persiljevatten att giöra
  • 59. Nummer 1: Äkta scharlakansfärg
  • 60. Nummer 2: Äkta karmosin på ylle
  • 61. Nummer 3: Krappfärg på ylle
  • 62. Nummer 4: Äkta skarlakansrött på ylle
  • 63. Nummer 5: Äkta karmosin på ylle
  • 64. Nummer 6: Brandgult på ylle
  • 65. Nummer 7: Ljuskaffe på ylle
  • 66. Nummer 8: Mörkt kaffe på ylle
  • 67. Nummer 9: Kastanjebrunt på ylle
  • 68. Nummer 10: Citrongult på ylle
  • 69. Nummer 11: Guldgult på ylle
  • 70. Nummer 12: Svavelgult på ylle
  • 71. Nummer 13: Violett på ylle
  • 72. Nummer 14: Olivefärg på ylle
  • 73. Nummer 15: Celadongrönt på ylle
  • 74. Nummer 16: Blågrått på ylle
  • 75. Nummer 17: Silvergrått på ylle
  • 76. Nummer 18: Svart på ylle
  • 77. Nummer 19: Kyrsbersrött på ylle
  • 78. Nummer 20: Blå färg på ylle
  • 79. Nummer 21: Bloumerant på ylle
  • 80. Nummer 22: Tregrönt på ylle
  • 81. Krusbärsättika som kan brukas för citronsaft
  • 82. Att torka citroner
  • 83. Att sylta hjortron
  • 84. Skinker på westfalisk manér
  • 85. Att lägga in färskt oxkött som kan hålla sig i 6 eller 7 veckor
  • 86. Att göra riskorv
  • 87. Att göra korv av ox- eller fårhjärna
  • 88. Huru man skall förvara citroner så de håller sig färska
  • 89. Huru man skall förvara huvudärtskocker och hava till koka om vinteren
  • 90. Huru man skall konservera syra, spenad, persilja och gräslök till att hava över vinteren
  • 91. Att lägga in portlaka på bästa sätt, så hon håller sig
  • 92. Att förvara krusbär till att koka med
  • 93. Huru man skall göra barberits-, smultron och rosenättika
  • 94. Huru man sk[a]ll mälta malt
  • 95. Att få klart öl som inte slår felt
  • 96. Huru man skall brygga gott öl
  • 97. Bihang angående bryggning
  • 98. Att göra haver gryn
  • 99. Salt att koka
  • 100. Att göra tvål
  • 101. Såpa
  • 102. God handtvål
  • 103. Schy utav oxkött
  • 104. Att koka gelé
  • 105. En rätt av ostron
  • 106. En god rätt av gelé
  • 107. Att stuva champinioner
  • 108. Postej av br[a]xentungor
  • 109. Frekasi med champinioner
  • 110. Citronmjölk
  • 111. Att koka braxen
  • 112. Citrongelé
  • 113. Ett frekase
  • 114. Huru man skall baka våffler av sur grädda
  • 115. En soppa på stek, av färska agurker
  • 116. Fylld mjölk i kanna
  • 117. Mandelmos att göra
  • 118. Att göra gräddebröd
  • 119. En god tjock mjölk att göra
  • 120. Att göra en engelsk mjölk
  • 121. Ett slag av kärnemjölk
  • 122. Buttermos
  • 123. Smultron- och krusbärskaka
  • 124. Citronkaka
  • 125. Små rovkakor
  • 126. En god äpplekaka
  • 127. Mandelost
  • 128. En god ärtesoppa
  • 129. Portlakesoppa
  • 130. Frikasé av kycklingar
  • 131. Än en kycklingfrikasé med citroner
  • 132. Ett gott snömos
  • 133. En citronmjölk
  • 134. Pomeransmjölk
  • 135. Att göra en mandelmjölk
  • 136. Ett annat sätt pomrans- och citronmjölk
  • 137. Ett skönt vinmos
  • 138. Att göra snömos så det väl håller tillhopa
  • 139. En gul rätt av rismjöl, vin och vatten
  • 140. Att göra en skön mjölk med rött barbessaft
  • 141. Att göra en god sallat av ansjovis och röbeter
  • 142. En sallat till kall stek
  • 143. En god soppa på oxstek
  • 144. En soppa på får eller annan stek
  • 145. Potage med brun soppa
  • 146. Att koka en grön potage
  • 147. Att koka gädda med röd soppa
  • 148. Att koka gädda eller abbor med krusbär
  • 149. En karppotage
  • 150. En soppa på gädda eller abbor som är färsk
  • 151. Att baka rätt goda stenkaker
  • 152. En mjölkrätt
  • 153. En god mjölkrätt
  • 154. En ragou av vilt ellere oxekött
  • 155. Huru man bakar äpplen
  • 156. Att baka en vinbärskaka
  • 157. Att koka gädda med dricka
  • 158. Ett mos av söt grädda
  • 159. Sellabub
  • 160. Citronkaka
  • 161. En mandelkaka som är delikat
  • 162. Att koka gäss med gelé
  • 163. Att lägga in färsk oxebringa
  • 164. Att fylla en stor gädda
  • 165. Ett mos av söt grädda
  • 166. Polonisk sylta
  • 167. Saús à la Robärt
  • 168. En god soppa under färsk svinstek som svålen sitter på
  • 169. Tulliarter eller rullsylta
  • 170. Att stuva gädda så hon smakar som hummer
  • 171. Att stuva gädda med olja
  • 172. Att plocka opp fisk
  • 173. Att koka gädda med persilerrötter
  • 174. Att stuva abbor eller rudor
  • 175. Att koka rudor på kort sätt
  • 176. En soppa på fisk, men bäst på gädda
  • 177. En soppa på stekt braxen
  • 178. Att stuva rudor som äro rätt goda
  • 179. Att stuva salt torsk och kabiljo
  • 180. En god laksoppa
  • 181. Att stuva gädda med ostror
  • 182. Att stuva abbor med syra
  • 183. En god soppa på stekt gädda
  • 184. Huru man skall steka gös i ugn
  • 185. Att stuva färsk strömming som smaka som ostror
  • 186. Att steka karp, braksen, abbor alla på ett sätt
  • 187. Att steka rudor
  • 188. Att stuva laklever
  • 189. En soppa på stekt fisk
  • 190. Att steka gädda på spett
  • 191. Att koka polsk gädda
  • 192. Att koka simpor
  • 193. Steka abborr att de smaka som ostror
  • 194. Att steka nors
  • 195. Att koka stockfisk
  • 196. Att koka gädda med en god saus över
  • 197. En kaka av gädda
  • 198. En fiskpudding som är rätt god
  • 199. En god fiskpostej
  • 200. Att koka abborrar utan vatten
  • 201. Ragou av fisk
  • 202. Att stuva stockfisk med kräftor
  • 203. Kräfter att fylla
  • 204. Kräfter att fylla på annat sätt
  • 205. Kräfter att stuva
  • 206. Abborr att stuva
  • 207. Soppa på stekt gös och karp
  • 208. Att lägga in strömming
  • 209. En svart soppa på lax, karp, brax[e]n, gädda och sutare
  • 210. Att koka gädda med pepparrot
  • 211. Att koka gädda med kräfter och murkler
  • 212. Att fylla latuka
  • 213. Ragou av kalv
  • 214. Ragou av höns
  • 215. Goda klimpar på höns
  • 216. Goda frekadeller på höns
  • 217. En engelsk rätt
  • 218. En mjölkrätt
  • 219. En rätt av pontack och rismjöl
  • 220. Citronpapp
  • 221. Krusbär med söt grädda
  • 222. Att baka goda gräddkakor som se ut som sockerbröd
  • 223. Att koka hela äpplen
  • 224. En god rätt av citron
  • 225. Att göra krokan
  • 226. Craim brüllé
  • 227. En rätt av grädda
  • 228. Jäsen mjölk med barberissaft
  • 229. Citronmjölk
  • 230. Huvudärtsiocker med kräfter
  • 231. Hallonmjölk
  • 232. Äpplen med söt grädda
  • 233. Ragou av kall kalv stek
  • 234. En god äggröra
  • 235. Njurbröd art göra
  • 236. Frikassé med latuka
  • 237. Morötter att fylla
  • 238. Huvudärtsiocker att fylla
  • 239. Mandelmos med vin
  • 240. En rätt av ägg och citron
  • 241. Stärkelsemjölk
  • 242. Art stuva kalkon med senap
  • 243. Hachèe av kalv eller fårstek
  • 244. Ragou av kalv med oliver
  • 245. Ragou av unga duvor
  • 246. Stuva kräfter med gröna ärter
  • 247. Mjölkrätt av sur gr[ä]dda
  • 248. En fatring av hacka kalvkött
  • 249. Soppa på gädda och abborr
  • 250. Att stuva sparris med kräftor
  • 251. Ragou av oxkött med morötter och rölök
  • 252. Att fylla murkler
  • 253. Att stuva stekt kalkon
  • 254. Att stuva grönt
  • 255. Att stuva portulaka
  • 256. Ragou av gås eller ankor
  • 257. Ragou av får- eller kalvlår
  • 258. Ragou av hare
  • 259. Soppa av portlaka och unga bönor
  • 260. En grön potage
  • 261. En god soppa på höns eller hjärpe
  • 262. Att koka potage
  • 263. Kräftsoppa
  • 264. Att fylla ägg
  • 265. Att fylla vitkål
  • 266. Nyponsoppa
  • 267. Båt öl och bröd
  • 268. Att koka ett gott fiskesåd
  • 269. En klar soppa av kalvkött
  • 270. Frekadeller av höns som är rätt goda
  • 271. Frekadeller av kalv eller lamb
  • 272. Frekadeller av oxkött
  • 273. Frekadeller av fisk
  • 274. En brun potage av oxkött
  • 275. Att koka surkål med gädda
  • 276. Stuva blomkål med kräfter
  • 277. Att koka blå kål
  • 278. Att göra sisken
  • 279. Stuva vitkål med höns
  • 280. Oxköttsoppa med kapris
  • 281. Att koka vitkål med kräfter
  • 282. En god soppa på oxstek
  • 283. En soppa med höns och kalvkött
  • 284. Hönssoppa
  • 285. Att späcka fårstek med ansjovis
  • 286. Att koka hönssoppa på fransöskt manér
  • 287. Kalvköttssoppa med pärlegryn
  • 288. Beskrivning på en liqeur till en espeu av sauce på stek, som grevinnan Brita Horn brakt med sig ifrån Paris
  • 289. Näsblod att stilla
  • 290. För blodstörtning
  • 291. För ängslan
  • 292. För obstruktion
  • 293. För torrvärk
  • 294. Att förekomma mjölkens förstockning hos barnsängskvinnor
  • 295. Att baka kall sur postej
  • 296. Att göra lemonkaka
  • 297. Att fylla simler med kräfter
  • 298. Lemonkaka på annat sätt
  • 299. En god kräftepostej
  • 300. Små postejer med ostror uti
  • 301. Simler fyllda som är rätt goda
  • 302. Murkler att laga
  • 303. Citronkaka
  • 304. Vinbärskaka
  • 305. Härtsgrynskaka
  • 306. Goda pankaker
  • 307. Att stuva tunna pannkaker
  • 308. Fatbakelse
  • 309. Mandelmunkar
  • 310. En god mandelbakelse
  • 311. Duvepostej
  • 312. Kirvelmunkar
  • 313. En särdeles god morotekaka
  • 314. Ordinär munkdeg
  • 315. Äppelekaka
  • 316. Äpplekaka av surt limpebröd
  • 317. Surkålspostey
  • 318. Att baka god väns munkar
  • 319. En god postej
  • 320. Att baka små postejer i former
  • 321. Sviskontårta
  • 322. Pannebröd
  • 323. Åtskillige slag att lägga i tårter
  • 324. Annat slag
  • 325. Annat slag
  • 326. Annat slag
  • 327. Citronkaka som är god
  • 328. En kaka av sur grädda
  • 329. At baka våfflor av sur grädda
  • 330. Äpplemunkar
  • 331. En kaka av färsk ost
  • 332. Att göra pösemunkar
  • 333. En god kräftekaka av S L H
  • 334. Puderkaka
  • 335. Citronkaka av bara saft
  • 336. En krusbärskaka
  • 337. Pastej av vilt
  • 338. Att göra sardeller av vassbukar
  • 339. Att brygga god ölättika
  • 340. Att baka Pepparkaka
  • 341. Emanuels piller att bereda
  • 342. För revorm på små barn
  • 343. För lungsot
  • 344. För öppna sår
  • 345. För bröstvärk
  • 346. För magvärk
  • 347. För värk i leder, samt slag
  • 348. För brända sår
  • 349. Citronaquavit
  • 350. Angelik akvavit
  • 351. Rosenmarin akvavit
  • 352. Kumminakvavit
  • 353. Pomeransakvavit
  • 354. Enbärsakvavit
  • 355. Rosolusakvavit eller kanelbrännvin
  • 356. Kardemumakvavit
  • 357. Nejlikeakvavit
  • 358. Liljekonvaljakvavit
  • 359. Att koka tvål
  • 360. Att kurera frossan
  • 361. Att stilla röda floden
  • 362. Ältan att bota hos barn
  • 363. At bota ormabett
  • 364. Att bota frossan
  • 365. Att sätta ättika
  • 366. Säkert medel att fördriva vägglöss med följande svavelbalsam
  • 367. Eller
  • 368. Sympati för gulsjukan som ofta är properad befunnen
  • 369. Doktor Rökmans piller
  • 370. Recept madagaskar
  • 371. Balsam capitali
  • 372. För rödsot
  • 373. Sympatiekur
  • 374. Än för fält- och rödsot
  • 375. Att koka fernissa
  • 376. Att färga grönt på linne som väger 1 marker
  • 377. Att göra gott bläck
  • 378. Att göra ljus som brinna längre och klarare än som andra ljus
  • 379. Att färga blått garen
  • 380. Att färga citrongult på linne
  • 381. Att färja högrött på linne
  • 382. Att preparera skedvatten att färga med
  • 383. Rätt skön ponsofärg på ullgarn
  • 384. Äkta scharlakan färga på yllegaren och tyg till ett skålpund
  • 385. Rött att färga
  • 386. Ponsofärg
  • 387. Karmosinfärg
  • 388. Silvergrått på ylle
  • 389. Blågrått på ylle
  • 390. Att sätta färg på ek
  • 391. Blå färg
  • 392. Konschonell
  • 393. Att färga lingarn mörkrött som blir beständigt fast det tvättas
  • 394. Glasyr, att överstryka trävärke med
  • 395. Hjärners testamente
  • 396. Extrakt för modren
  • 397. För hjärtängslan
  • 398. För modrens uppsättelse
  • 399. För håll och sting
  • 400. Resept för pleuresie
  • 401. Ett annat recept för pleuresie
  • 402. Ett gott mage- och kolikbrännvin, samt modervatten
  • 403. Fru Christina De la Gardis kraftvatten
  • 404. Krusmyntvatten
  • 405. Magvatten - aquavita
  • 406. Ett gott handpulver att göra vitaoch släta händer
  • 407. För händerna
  • 408. Munpomada
  • 409. Att färga bord och stolar
  • 410. Att fästa lösa tänder
  • 411. Malörtextrakt
  • 412. Att göra johannesolja
  • 413. Limm som kan brukas till glas, porslin, bärensten och serpentin
  • 414. Slagbalsam att göra
  • 415. Lavendelbalsam
  • 416. Muskotbalsam
  • 417. Bröstsalt för små baren
  • 418. Extrakt för modren
  • 419. Salva emot maskar tjänlig för barn
  • 420. Kolikbrännvin
  • 421. Emot allahanda sår gamla och färska, för folk och fä
  • 422. Plåster Saturnium tjänligit för varjehanda utvärtes skador
  • 423. Bosybalsam gott mot varjehanda anstöter in- och utvärtes
  • 424. Plåster sanoto todo på spanska kallat
  • 425. Ett gott remed emot fettfläckar på siden och ylle
  • 426. För vin- och bärfläck
  • 427. Blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 428. För bläckfläckar
  • 429. Att förtaga tjär- och beckfläckar av kläde
  • 430. Handpomada, rätt god
  • 431. För tandvärk
  • 432. Värkar att befordra hos ba[r]naföderskor
 62. Nummer 4: Äkta skarlakansrött på ylle

63. Nummer 5: Äkta karmosin på ylle

64. Nummer 6: Brandgult på ylle

63. Nummer 5: Äkta karmosin på ylle

Lästext

|47| |49|

Nummer 5: Äkta karmosin på ylle

1 Men vill man äkta karmosin hava, så brukar man intet som till förne någon lut med oljana, utan allenast alun med vetekli och 3 kannor vatten, det låter man koka 1 timma, sedan tager man garnet där utur och gör själva färgen som till skarlakanrött med 8 lod äkta färnbock, och när man rätt karmosin vill hava så slår man ½ stop gammal urin här uti, men skall det bliva gredelin så tager man 1 stop.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |47| |49|

    No: 5. Ächta Carmosin på ylle.

    Men will man Ächta Carmosin hafwa, så brukar man intet som till förne någon lut med oliana, utan allenast alum med wete klij och 3 kan[n]or watten, det låter man koka 1 timma, sedan tager man garnet der utur och giör sielfwa färjen som till skarlakan rödt med 8 lod ächta färnbock, och när man rätt Carmosin will hafwa så slår man ½ stop gammal urin här uti; men skall det blifwa Gredelin så tager man 1 stop.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn