Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Raukko

  • Om handskriften
  • 1. Till att bränna hjorthjärtevatten
  • 2. Bitterbröd
  • 3. Att sylta päron utan socker
  • 4. Uppblåsta sockerskorpor
  • 5. Äpplemarmelade
  • 6. Marmelad av äpplen och päron
  • 7. Att fylla äpplen
  • 8. Kringlor att baka
  • 9. Ambrakonfekt
  • 10. Konfekt av syltade äpplen
  • 11. Till att göra mos av allahanda saft
  • 12. Att göra gott vinbärsvin
  • 13. Huru man skall göra barbaitssaft till en god läskedryck om sommaren
  • 14. Att sylta muskot
  • 15. Att sylta valnötter
  • 16. Att göra ett tårtkonfekt av äpplen och päron
  • 17. Att sylta päron
  • 18. Ett gott äpplegelé
  • 19. Att göra surt äpplemos som kan hålla sig hela året att lägga i bakelse
  • 20. Att sylta krusbär
  • 21. Huru man skall baka det tjocka sockerbröd
  • 22. Att sylta aprikoser att de bli rätt sköna
  • 23. Till att göra en sockerdeg som kallas ruban d’angleterre av åtskillige färgor
  • 24. Att kunna förvara insylta saker
  • 25. Till att göra färgorne som till marmeladen behöves och kan brukas till konfekt samt mjölkrätter
  • 26. Att sylta äpplen
  • 27. Att sylta körsbär
  • 28. Att sylta hela pomeranser
  • 29. Att sylta stora äggeplommon
  • 30. Att sylta smultron
  • 31. Beskrivning på sylta gröna krusbär
  • 32. Huru man skall sylta stora vita plommon
  • 33. Björklaka
  • 34. Pomeransmarmelad
  • 35. Huru man syltar huvudlattuga
  • 36. Att sylta äpplen att de bli både klara och sköna
  • 37. Till att luttra honing
  • 38. Huru man skall sylta hasselnötter
  • 39. Att sylta gröna plommon
  • 40. Fransöska pepparkakor
  • 41. Att sylta berberisbär
  • 42. Att sylta roser
  • 43. Att sylta ringonblomma, den är god för hjärtvärk
  • 44. Att sylta moreller
  • 45. Att sylta bruna körsbär
  • 46. Att sylta bruna körsbär utan stenar
  • 47. Att sylta vinbär
  • 48. Att sylta hallon
  • 49. Mandelsorbet
  • 50. Huru man skall göra russinvatten
  • 51. Körsbärsvatt[en] som är gott
  • 52. Oxeläggemjöd
  • 53. Att sylta nypon
  • 54. Att skira honing till sylta med
  • 55. Att sylta pomeransskal
  • 56. Pomeransvatten
  • 57. Ett gott distillerad brännvin
  • 58. Persiljevatten att giöra
  • 59. Nummer 1: Äkta scharlakansfärg
  • 60. Nummer 2: Äkta karmosin på ylle
  • 61. Nummer 3: Krappfärg på ylle
  • 62. Nummer 4: Äkta skarlakansrött på ylle
  • 63. Nummer 5: Äkta karmosin på ylle
  • 64. Nummer 6: Brandgult på ylle
  • 65. Nummer 7: Ljuskaffe på ylle
  • 66. Nummer 8: Mörkt kaffe på ylle
  • 67. Nummer 9: Kastanjebrunt på ylle
  • 68. Nummer 10: Citrongult på ylle
  • 69. Nummer 11: Guldgult på ylle
  • 70. Nummer 12: Svavelgult på ylle
  • 71. Nummer 13: Violett på ylle
  • 72. Nummer 14: Olivefärg på ylle
  • 73. Nummer 15: Celadongrönt på ylle
  • 74. Nummer 16: Blågrått på ylle
  • 75. Nummer 17: Silvergrått på ylle
  • 76. Nummer 18: Svart på ylle
  • 77. Nummer 19: Kyrsbersrött på ylle
  • 78. Nummer 20: Blå färg på ylle
  • 79. Nummer 21: Bloumerant på ylle
  • 80. Nummer 22: Tregrönt på ylle
  • 81. Krusbärsättika som kan brukas för citronsaft
  • 82. Att torka citroner
  • 83. Att sylta hjortron
  • 84. Skinker på westfalisk manér
  • 85. Att lägga in färskt oxkött som kan hålla sig i 6 eller 7 veckor
  • 86. Att göra riskorv
  • 87. Att göra korv av ox- eller fårhjärna
  • 88. Huru man skall förvara citroner så de håller sig färska
  • 89. Huru man skall förvara huvudärtskocker och hava till koka om vinteren
  • 90. Huru man skall konservera syra, spenad, persilja och gräslök till att hava över vinteren
  • 91. Att lägga in portlaka på bästa sätt, så hon håller sig
  • 92. Att förvara krusbär till att koka med
  • 93. Huru man skall göra barberits-, smultron och rosenättika
  • 94. Huru man sk[a]ll mälta malt
  • 95. Att få klart öl som inte slår felt
  • 96. Huru man skall brygga gott öl
  • 97. Bihang angående bryggning
  • 98. Att göra haver gryn
  • 99. Salt att koka
  • 100. Att göra tvål
  • 101. Såpa
  • 102. God handtvål
  • 103. Schy utav oxkött
  • 104. Att koka gelé
  • 105. En rätt av ostron
  • 106. En god rätt av gelé
  • 107. Att stuva champinioner
  • 108. Postej av br[a]xentungor
  • 109. Frekasi med champinioner
  • 110. Citronmjölk
  • 111. Att koka braxen
  • 112. Citrongelé
  • 113. Ett frekase
  • 114. Huru man skall baka våffler av sur grädda
  • 115. En soppa på stek, av färska agurker
  • 116. Fylld mjölk i kanna
  • 117. Mandelmos att göra
  • 118. Att göra gräddebröd
  • 119. En god tjock mjölk att göra
  • 120. Att göra en engelsk mjölk
  • 121. Ett slag av kärnemjölk
  • 122. Buttermos
  • 123. Smultron- och krusbärskaka
  • 124. Citronkaka
  • 125. Små rovkakor
  • 126. En god äpplekaka
  • 127. Mandelost
  • 128. En god ärtesoppa
  • 129. Portlakesoppa
  • 130. Frikasé av kycklingar
  • 131. Än en kycklingfrikasé med citroner
  • 132. Ett gott snömos
  • 133. En citronmjölk
  • 134. Pomeransmjölk
  • 135. Att göra en mandelmjölk
  • 136. Ett annat sätt pomrans- och citronmjölk
  • 137. Ett skönt vinmos
  • 138. Att göra snömos så det väl håller tillhopa
  • 139. En gul rätt av rismjöl, vin och vatten
  • 140. Att göra en skön mjölk med rött barbessaft
  • 141. Att göra en god sallat av ansjovis och röbeter
  • 142. En sallat till kall stek
  • 143. En god soppa på oxstek
  • 144. En soppa på får eller annan stek
  • 145. Potage med brun soppa
  • 146. Att koka en grön potage
  • 147. Att koka gädda med röd soppa
  • 148. Att koka gädda eller abbor med krusbär
  • 149. En karppotage
  • 150. En soppa på gädda eller abbor som är färsk
  • 151. Att baka rätt goda stenkaker
  • 152. En mjölkrätt
  • 153. En god mjölkrätt
  • 154. En ragou av vilt ellere oxekött
  • 155. Huru man bakar äpplen
  • 156. Att baka en vinbärskaka
  • 157. Att koka gädda med dricka
  • 158. Ett mos av söt grädda
  • 159. Sellabub
  • 160. Citronkaka
  • 161. En mandelkaka som är delikat
  • 162. Att koka gäss med gelé
  • 163. Att lägga in färsk oxebringa
  • 164. Att fylla en stor gädda
  • 165. Ett mos av söt grädda
  • 166. Polonisk sylta
  • 167. Saús à la Robärt
  • 168. En god soppa under färsk svinstek som svålen sitter på
  • 169. Tulliarter eller rullsylta
  • 170. Att stuva gädda så hon smakar som hummer
  • 171. Att stuva gädda med olja
  • 172. Att plocka opp fisk
  • 173. Att koka gädda med persilerrötter
  • 174. Att stuva abbor eller rudor
  • 175. Att koka rudor på kort sätt
  • 176. En soppa på fisk, men bäst på gädda
  • 177. En soppa på stekt braxen
  • 178. Att stuva rudor som äro rätt goda
  • 179. Att stuva salt torsk och kabiljo
  • 180. En god laksoppa
  • 181. Att stuva gädda med ostror
  • 182. Att stuva abbor med syra
  • 183. En god soppa på stekt gädda
  • 184. Huru man skall steka gös i ugn
  • 185. Att stuva färsk strömming som smaka som ostror
  • 186. Att steka karp, braksen, abbor alla på ett sätt
  • 187. Att steka rudor
  • 188. Att stuva laklever
  • 189. En soppa på stekt fisk
  • 190. Att steka gädda på spett
  • 191. Att koka polsk gädda
  • 192. Att koka simpor
  • 193. Steka abborr att de smaka som ostror
  • 194. Att steka nors
  • 195. Att koka stockfisk
  • 196. Att koka gädda med en god saus över
  • 197. En kaka av gädda
  • 198. En fiskpudding som är rätt god
  • 199. En god fiskpostej
  • 200. Att koka abborrar utan vatten
  • 201. Ragou av fisk
  • 202. Att stuva stockfisk med kräftor
  • 203. Kräfter att fylla
  • 204. Kräfter att fylla på annat sätt
  • 205. Kräfter att stuva
  • 206. Abborr att stuva
  • 207. Soppa på stekt gös och karp
  • 208. Att lägga in strömming
  • 209. En svart soppa på lax, karp, brax[e]n, gädda och sutare
  • 210. Att koka gädda med pepparrot
  • 211. Att koka gädda med kräfter och murkler
  • 212. Att fylla latuka
  • 213. Ragou av kalv
  • 214. Ragou av höns
  • 215. Goda klimpar på höns
  • 216. Goda frekadeller på höns
  • 217. En engelsk rätt
  • 218. En mjölkrätt
  • 219. En rätt av pontack och rismjöl
  • 220. Citronpapp
  • 221. Krusbär med söt grädda
  • 222. Att baka goda gräddkakor som se ut som sockerbröd
  • 223. Att koka hela äpplen
  • 224. En god rätt av citron
  • 225. Att göra krokan
  • 226. Craim brüllé
  • 227. En rätt av grädda
  • 228. Jäsen mjölk med barberissaft
  • 229. Citronmjölk
  • 230. Huvudärtsiocker med kräfter
  • 231. Hallonmjölk
  • 232. Äpplen med söt grädda
  • 233. Ragou av kall kalv stek
  • 234. En god äggröra
  • 235. Njurbröd art göra
  • 236. Frikassé med latuka
  • 237. Morötter att fylla
  • 238. Huvudärtsiocker att fylla
  • 239. Mandelmos med vin
  • 240. En rätt av ägg och citron
  • 241. Stärkelsemjölk
  • 242. Art stuva kalkon med senap
  • 243. Hachèe av kalv eller fårstek
  • 244. Ragou av kalv med oliver
  • 245. Ragou av unga duvor
  • 246. Stuva kräfter med gröna ärter
  • 247. Mjölkrätt av sur gr[ä]dda
  • 248. En fatring av hacka kalvkött
  • 249. Soppa på gädda och abborr
  • 250. Att stuva sparris med kräftor
  • 251. Ragou av oxkött med morötter och rölök
  • 252. Att fylla murkler
  • 253. Att stuva stekt kalkon
  • 254. Att stuva grönt
  • 255. Att stuva portulaka
  • 256. Ragou av gås eller ankor
  • 257. Ragou av får- eller kalvlår
  • 258. Ragou av hare
  • 259. Soppa av portlaka och unga bönor
  • 260. En grön potage
  • 261. En god soppa på höns eller hjärpe
  • 262. Att koka potage
  • 263. Kräftsoppa
  • 264. Att fylla ägg
  • 265. Att fylla vitkål
  • 266. Nyponsoppa
  • 267. Båt öl och bröd
  • 268. Att koka ett gott fiskesåd
  • 269. En klar soppa av kalvkött
  • 270. Frekadeller av höns som är rätt goda
  • 271. Frekadeller av kalv eller lamb
  • 272. Frekadeller av oxkött
  • 273. Frekadeller av fisk
  • 274. En brun potage av oxkött
  • 275. Att koka surkål med gädda
  • 276. Stuva blomkål med kräfter
  • 277. Att koka blå kål
  • 278. Att göra sisken
  • 279. Stuva vitkål med höns
  • 280. Oxköttsoppa med kapris
  • 281. Att koka vitkål med kräfter
  • 282. En god soppa på oxstek
  • 283. En soppa med höns och kalvkött
  • 284. Hönssoppa
  • 285. Att späcka fårstek med ansjovis
  • 286. Att koka hönssoppa på fransöskt manér
  • 287. Kalvköttssoppa med pärlegryn
  • 288. Beskrivning på en liqeur till en espeu av sauce på stek, som grevinnan Brita Horn brakt med sig ifrån Paris
  • 289. Näsblod att stilla
  • 290. För blodstörtning
  • 291. För ängslan
  • 292. För obstruktion
  • 293. För torrvärk
  • 294. Att förekomma mjölkens förstockning hos barnsängskvinnor
  • 295. Att baka kall sur postej
  • 296. Att göra lemonkaka
  • 297. Att fylla simler med kräfter
  • 298. Lemonkaka på annat sätt
  • 299. En god kräftepostej
  • 300. Små postejer med ostror uti
  • 301. Simler fyllda som är rätt goda
  • 302. Murkler att laga
  • 303. Citronkaka
  • 304. Vinbärskaka
  • 305. Härtsgrynskaka
  • 306. Goda pankaker
  • 307. Att stuva tunna pannkaker
  • 308. Fatbakelse
  • 309. Mandelmunkar
  • 310. En god mandelbakelse
  • 311. Duvepostej
  • 312. Kirvelmunkar
  • 313. En särdeles god morotekaka
  • 314. Ordinär munkdeg
  • 315. Äppelekaka
  • 316. Äpplekaka av surt limpebröd
  • 317. Surkålspostey
  • 318. Att baka god väns munkar
  • 319. En god postej
  • 320. Att baka små postejer i former
  • 321. Sviskontårta
  • 322. Pannebröd
  • 323. Åtskillige slag att lägga i tårter
  • 324. Annat slag
  • 325. Annat slag
  • 326. Annat slag
  • 327. Citronkaka som är god
  • 328. En kaka av sur grädda
  • 329. At baka våfflor av sur grädda
  • 330. Äpplemunkar
  • 331. En kaka av färsk ost
  • 332. Att göra pösemunkar
  • 333. En god kräftekaka av S L H
  • 334. Puderkaka
  • 335. Citronkaka av bara saft
  • 336. En krusbärskaka
  • 337. Pastej av vilt
  • 338. Att göra sardeller av vassbukar
  • 339. Att brygga god ölättika
  • 340. Att baka Pepparkaka
  • 341. Emanuels piller att bereda
  • 342. För revorm på små barn
  • 343. För lungsot
  • 344. För öppna sår
  • 345. För bröstvärk
  • 346. För magvärk
  • 347. För värk i leder, samt slag
  • 348. För brända sår
  • 349. Citronaquavit
  • 350. Angelik akvavit
  • 351. Rosenmarin akvavit
  • 352. Kumminakvavit
  • 353. Pomeransakvavit
  • 354. Enbärsakvavit
  • 355. Rosolusakvavit eller kanelbrännvin
  • 356. Kardemumakvavit
  • 357. Nejlikeakvavit
  • 358. Liljekonvaljakvavit
  • 359. Att koka tvål
  • 360. Att kurera frossan
  • 361. Att stilla röda floden
  • 362. Ältan att bota hos barn
  • 363. At bota ormabett
  • 364. Att bota frossan
  • 365. Att sätta ättika
  • 366. Säkert medel att fördriva vägglöss med följande svavelbalsam
  • 367. Eller
  • 368. Sympati för gulsjukan som ofta är properad befunnen
  • 369. Doktor Rökmans piller
  • 370. Recept madagaskar
  • 371. Balsam capitali
  • 372. För rödsot
  • 373. Sympatiekur
  • 374. Än för fält- och rödsot
  • 375. Att koka fernissa
  • 376. Att färga grönt på linne som väger 1 marker
  • 377. Att göra gott bläck
  • 378. Att göra ljus som brinna längre och klarare än som andra ljus
  • 379. Att färga blått garen
  • 380. Att färga citrongult på linne
  • 381. Att färja högrött på linne
  • 382. Att preparera skedvatten att färga med
  • 383. Rätt skön ponsofärg på ullgarn
  • 384. Äkta scharlakan färga på yllegaren och tyg till ett skålpund
  • 385. Rött att färga
  • 386. Ponsofärg
  • 387. Karmosinfärg
  • 388. Silvergrått på ylle
  • 389. Blågrått på ylle
  • 390. Att sätta färg på ek
  • 391. Blå färg
  • 392. Konschonell
  • 393. Att färga lingarn mörkrött som blir beständigt fast det tvättas
  • 394. Glasyr, att överstryka trävärke med
  • 395. Hjärners testamente
  • 396. Extrakt för modren
  • 397. För hjärtängslan
  • 398. För modrens uppsättelse
  • 399. För håll och sting
  • 400. Resept för pleuresie
  • 401. Ett annat recept för pleuresie
  • 402. Ett gott mage- och kolikbrännvin, samt modervatten
  • 403. Fru Christina De la Gardis kraftvatten
  • 404. Krusmyntvatten
  • 405. Magvatten - aquavita
  • 406. Ett gott handpulver att göra vitaoch släta händer
  • 407. För händerna
  • 408. Munpomada
  • 409. Att färga bord och stolar
  • 410. Att fästa lösa tänder
  • 411. Malörtextrakt
  • 412. Att göra johannesolja
  • 413. Limm som kan brukas till glas, porslin, bärensten och serpentin
  • 414. Slagbalsam att göra
  • 415. Lavendelbalsam
  • 416. Muskotbalsam
  • 417. Bröstsalt för små baren
  • 418. Extrakt för modren
  • 419. Salva emot maskar tjänlig för barn
  • 420. Kolikbrännvin
  • 421. Emot allahanda sår gamla och färska, för folk och fä
  • 422. Plåster Saturnium tjänligit för varjehanda utvärtes skador
  • 423. Bosybalsam gott mot varjehanda anstöter in- och utvärtes
  • 424. Plåster sanoto todo på spanska kallat
  • 425. Ett gott remed emot fettfläckar på siden och ylle
  • 426. För vin- och bärfläck
  • 427. Blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 428. För bläckfläckar
  • 429. Att förtaga tjär- och beckfläckar av kläde
  • 430. Handpomada, rätt god
  • 431. För tandvärk
  • 432. Värkar att befordra hos ba[r]naföderskor
41. Att sylta berberisbär

42. Att sylta roser

43. Att sylta ringonblomma, den är god för hjärtvärk

42. Att sylta roser

Lästext

|29| |31|

Att sylta roser

1 Man tager en god del av de stora och rödaste bladerne. Sedan tager man gott källevatten eller sjövatten och kokar opp och lägger rosenbladerne däruti, och låter koka så vattnet bliver väl rött. Sedan slår man dem på ett durkslag och låter saften rinna väl av, vilket man tager uti ett stenkäril men rosorne kastas bort, de duger intet mera. Sedan tages de rödaste rosenknoppar som man kan få, och tages bort det gröna som sitter utom på dem och knoppen skäres av, där nedan som stjälken sitter, så högt opp, så att intet det gula eller vita som alltid sitter nederst i knoppen på bladerne följer med. Plocka sedan vart och ett blad ifrån vart annat, så att intet kommer något av de små gula fröen i bland bladerne, och när man har så mycket blad och knoppar rensade som man behagar, så tag av det vattnet som är färgat av rosorne, och slå uti en stenpanna så mycket som man tyckes och lägg lite socker uti, och när det kokar opp, så lägg de rensade rosenknoppebladen där uti och lät sakta koka en liten stund. Hav så socker rivit till reds och strö litet där av på dem, och rör som oftast i dem. Låt så koka en liten stund igen, strö så lite socker åter igen uppå. Så måste man kontinuera till dess att de äro nog kokade och bli röda igen. Prove är när de äro nog kokade, att de intet knarra under tänderne|32||30| och är möra, då kramar man saften av 3 eller 4 citroner där i och rör väl omkring och lyfter straxt dem av elden. Om sirapen skulle bliva för tjock eller för kort, innan rosorna äro fullkokade så spädes på av det färgade vattnet, men intet kallt utan det måste vara varmt, ty utav kallt blir de sega, och så mycke sirap måste vara på dem när de bli fullkokade att sirapen väl står över dem. Slå dem sedan uti en glasburk eller vit stenburk och förvara dem. Skummet tages väl av med grått papper.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |29| |31|

    At Sylta Roser.

    Man tager en god dehl af de stora ogh rödaste bladerne, Sedan tager man gått kiälle watten ell[er] Siöö watten ock kokar åpp ogh lägger rosen bladerne där utj, ogh låter koka så watnet blif[er] wähl rödt, Sedan slår man dem på ett durch slagh ogh låter safften rinna wähl af, hwilcket man tager utj ett sten kiärill men rosorne kastas bort, de doger intet mera. Sedan tages de rödaste rosen knoppar som man kan få, ock tages bort det gröna som sitter uthom på dem ock knoppen skiäres af, där nedan som stiälcken sitter, Så högt åp, Så att intet det guhla eller hwita som altid sitter nederst i knåppen på bladerne föllier med, plåcka sedan hwart og ett blad ifrån hwart annat, Så att intet – kommer något af de små guhla fröen i bland bladerne, ock när man har så mycket blad ogh knoppar – ränsade som man behagar, Så tag af det watnet som är färgat af rosorne, ock slå utj en stenpanna Så mycke som man tyckes ock lägg lite Såcker utj, ogh när det kokar åpp, Så läg de ränsade rosen knoppe bladen där utj ogh lät Sackta koka en liten stund: Haf så Såcker rifwit till redz ogh strö litet där af på dem, ock rör som oftast i dem, läth så koka en liten stund igiän, strö så lite såcker åter igen uppå, Så måste man Continuera till des at de äro nog kokade og blj röda igen profwe är när de äro nog kokade, at de intet knarra under tänderne|32||30| ock är möra, då kramar man safften af 3 ell[er] 4 Citroner där i ogh rör wähl omkring ogh lyffter straxt dem af elden, Om Sirapen skulle blifwa för tiock ell[er] för kort, innan rosorna äro full kokade, Så spädes på af dett färgade watnet, men intet kalt utan det måste wara warmt, ty utaf kalt blir de sega, ock så mycke Sirap måste wara på dem när de blj full kokade at Sirapen wähl står öfwer dem, Slå dem sedan utj en glas burck ell[er] hwit sten burck ock för wara dem. Skummett tages wähl af med gråt papper.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn