Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Raukko

  • Om handskriften
  • 1. Till att bränna hjorthjärtevatten
  • 2. Bitterbröd
  • 3. Att sylta päron utan socker
  • 4. Uppblåsta sockerskorpor
  • 5. Äpplemarmelade
  • 6. Marmelad av äpplen och päron
  • 7. Att fylla äpplen
  • 8. Kringlor att baka
  • 9. Ambrakonfekt
  • 10. Konfekt av syltade äpplen
  • 11. Till att göra mos av allahanda saft
  • 12. Att göra gott vinbärsvin
  • 13. Huru man skall göra barbaitssaft till en god läskedryck om sommaren
  • 14. Att sylta muskot
  • 15. Att sylta valnötter
  • 16. Att göra ett tårtkonfekt av äpplen och päron
  • 17. Att sylta päron
  • 18. Ett gott äpplegelé
  • 19. Att göra surt äpplemos som kan hålla sig hela året att lägga i bakelse
  • 20. Att sylta krusbär
  • 21. Huru man skall baka det tjocka sockerbröd
  • 22. Att sylta aprikoser att de bli rätt sköna
  • 23. Till att göra en sockerdeg som kallas ruban d’angleterre av åtskillige färgor
  • 24. Att kunna förvara insylta saker
  • 25. Till att göra färgorne som till marmeladen behöves och kan brukas till konfekt samt mjölkrätter
  • 26. Att sylta äpplen
  • 27. Att sylta körsbär
  • 28. Att sylta hela pomeranser
  • 29. Att sylta stora äggeplommon
  • 30. Att sylta smultron
  • 31. Beskrivning på sylta gröna krusbär
  • 32. Huru man skall sylta stora vita plommon
  • 33. Björklaka
  • 34. Pomeransmarmelad
  • 35. Huru man syltar huvudlattuga
  • 36. Att sylta äpplen att de bli både klara och sköna
  • 37. Till att luttra honing
  • 38. Huru man skall sylta hasselnötter
  • 39. Att sylta gröna plommon
  • 40. Fransöska pepparkakor
  • 41. Att sylta berberisbär
  • 42. Att sylta roser
  • 43. Att sylta ringonblomma, den är god för hjärtvärk
  • 44. Att sylta moreller
  • 45. Att sylta bruna körsbär
  • 46. Att sylta bruna körsbär utan stenar
  • 47. Att sylta vinbär
  • 48. Att sylta hallon
  • 49. Mandelsorbet
  • 50. Huru man skall göra russinvatten
  • 51. Körsbärsvatt[en] som är gott
  • 52. Oxeläggemjöd
  • 53. Att sylta nypon
  • 54. Att skira honing till sylta med
  • 55. Att sylta pomeransskal
  • 56. Pomeransvatten
  • 57. Ett gott distillerad brännvin
  • 58. Persiljevatten att giöra
  • 59. Nummer 1: Äkta scharlakansfärg
  • 60. Nummer 2: Äkta karmosin på ylle
  • 61. Nummer 3: Krappfärg på ylle
  • 62. Nummer 4: Äkta skarlakansrött på ylle
  • 63. Nummer 5: Äkta karmosin på ylle
  • 64. Nummer 6: Brandgult på ylle
  • 65. Nummer 7: Ljuskaffe på ylle
  • 66. Nummer 8: Mörkt kaffe på ylle
  • 67. Nummer 9: Kastanjebrunt på ylle
  • 68. Nummer 10: Citrongult på ylle
  • 69. Nummer 11: Guldgult på ylle
  • 70. Nummer 12: Svavelgult på ylle
  • 71. Nummer 13: Violett på ylle
  • 72. Nummer 14: Olivefärg på ylle
  • 73. Nummer 15: Celadongrönt på ylle
  • 74. Nummer 16: Blågrått på ylle
  • 75. Nummer 17: Silvergrått på ylle
  • 76. Nummer 18: Svart på ylle
  • 77. Nummer 19: Kyrsbersrött på ylle
  • 78. Nummer 20: Blå färg på ylle
  • 79. Nummer 21: Bloumerant på ylle
  • 80. Nummer 22: Tregrönt på ylle
  • 81. Krusbärsättika som kan brukas för citronsaft
  • 82. Att torka citroner
  • 83. Att sylta hjortron
  • 84. Skinker på westfalisk manér
  • 85. Att lägga in färskt oxkött som kan hålla sig i 6 eller 7 veckor
  • 86. Att göra riskorv
  • 87. Att göra korv av ox- eller fårhjärna
  • 88. Huru man skall förvara citroner så de håller sig färska
  • 89. Huru man skall förvara huvudärtskocker och hava till koka om vinteren
  • 90. Huru man skall konservera syra, spenad, persilja och gräslök till att hava över vinteren
  • 91. Att lägga in portlaka på bästa sätt, så hon håller sig
  • 92. Att förvara krusbär till att koka med
  • 93. Huru man skall göra barberits-, smultron och rosenättika
  • 94. Huru man sk[a]ll mälta malt
  • 95. Att få klart öl som inte slår felt
  • 96. Huru man skall brygga gott öl
  • 97. Bihang angående bryggning
  • 98. Att göra haver gryn
  • 99. Salt att koka
  • 100. Att göra tvål
  • 101. Såpa
  • 102. God handtvål
  • 103. Schy utav oxkött
  • 104. Att koka gelé
  • 105. En rätt av ostron
  • 106. En god rätt av gelé
  • 107. Att stuva champinioner
  • 108. Postej av br[a]xentungor
  • 109. Frekasi med champinioner
  • 110. Citronmjölk
  • 111. Att koka braxen
  • 112. Citrongelé
  • 113. Ett frekase
  • 114. Huru man skall baka våffler av sur grädda
  • 115. En soppa på stek, av färska agurker
  • 116. Fylld mjölk i kanna
  • 117. Mandelmos att göra
  • 118. Att göra gräddebröd
  • 119. En god tjock mjölk att göra
  • 120. Att göra en engelsk mjölk
  • 121. Ett slag av kärnemjölk
  • 122. Buttermos
  • 123. Smultron- och krusbärskaka
  • 124. Citronkaka
  • 125. Små rovkakor
  • 126. En god äpplekaka
  • 127. Mandelost
  • 128. En god ärtesoppa
  • 129. Portlakesoppa
  • 130. Frikasé av kycklingar
  • 131. Än en kycklingfrikasé med citroner
  • 132. Ett gott snömos
  • 133. En citronmjölk
  • 134. Pomeransmjölk
  • 135. Att göra en mandelmjölk
  • 136. Ett annat sätt pomrans- och citronmjölk
  • 137. Ett skönt vinmos
  • 138. Att göra snömos så det väl håller tillhopa
  • 139. En gul rätt av rismjöl, vin och vatten
  • 140. Att göra en skön mjölk med rött barbessaft
  • 141. Att göra en god sallat av ansjovis och röbeter
  • 142. En sallat till kall stek
  • 143. En god soppa på oxstek
  • 144. En soppa på får eller annan stek
  • 145. Potage med brun soppa
  • 146. Att koka en grön potage
  • 147. Att koka gädda med röd soppa
  • 148. Att koka gädda eller abbor med krusbär
  • 149. En karppotage
  • 150. En soppa på gädda eller abbor som är färsk
  • 151. Att baka rätt goda stenkaker
  • 152. En mjölkrätt
  • 153. En god mjölkrätt
  • 154. En ragou av vilt ellere oxekött
  • 155. Huru man bakar äpplen
  • 156. Att baka en vinbärskaka
  • 157. Att koka gädda med dricka
  • 158. Ett mos av söt grädda
  • 159. Sellabub
  • 160. Citronkaka
  • 161. En mandelkaka som är delikat
  • 162. Att koka gäss med gelé
  • 163. Att lägga in färsk oxebringa
  • 164. Att fylla en stor gädda
  • 165. Ett mos av söt grädda
  • 166. Polonisk sylta
  • 167. Saús à la Robärt
  • 168. En god soppa under färsk svinstek som svålen sitter på
  • 169. Tulliarter eller rullsylta
  • 170. Att stuva gädda så hon smakar som hummer
  • 171. Att stuva gädda med olja
  • 172. Att plocka opp fisk
  • 173. Att koka gädda med persilerrötter
  • 174. Att stuva abbor eller rudor
  • 175. Att koka rudor på kort sätt
  • 176. En soppa på fisk, men bäst på gädda
  • 177. En soppa på stekt braxen
  • 178. Att stuva rudor som äro rätt goda
  • 179. Att stuva salt torsk och kabiljo
  • 180. En god laksoppa
  • 181. Att stuva gädda med ostror
  • 182. Att stuva abbor med syra
  • 183. En god soppa på stekt gädda
  • 184. Huru man skall steka gös i ugn
  • 185. Att stuva färsk strömming som smaka som ostror
  • 186. Att steka karp, braksen, abbor alla på ett sätt
  • 187. Att steka rudor
  • 188. Att stuva laklever
  • 189. En soppa på stekt fisk
  • 190. Att steka gädda på spett
  • 191. Att koka polsk gädda
  • 192. Att koka simpor
  • 193. Steka abborr att de smaka som ostror
  • 194. Att steka nors
  • 195. Att koka stockfisk
  • 196. Att koka gädda med en god saus över
  • 197. En kaka av gädda
  • 198. En fiskpudding som är rätt god
  • 199. En god fiskpostej
  • 200. Att koka abborrar utan vatten
  • 201. Ragou av fisk
  • 202. Att stuva stockfisk med kräftor
  • 203. Kräfter att fylla
  • 204. Kräfter att fylla på annat sätt
  • 205. Kräfter att stuva
  • 206. Abborr att stuva
  • 207. Soppa på stekt gös och karp
  • 208. Att lägga in strömming
  • 209. En svart soppa på lax, karp, brax[e]n, gädda och sutare
  • 210. Att koka gädda med pepparrot
  • 211. Att koka gädda med kräfter och murkler
  • 212. Att fylla latuka
  • 213. Ragou av kalv
  • 214. Ragou av höns
  • 215. Goda klimpar på höns
  • 216. Goda frekadeller på höns
  • 217. En engelsk rätt
  • 218. En mjölkrätt
  • 219. En rätt av pontack och rismjöl
  • 220. Citronpapp
  • 221. Krusbär med söt grädda
  • 222. Att baka goda gräddkakor som se ut som sockerbröd
  • 223. Att koka hela äpplen
  • 224. En god rätt av citron
  • 225. Att göra krokan
  • 226. Craim brüllé
  • 227. En rätt av grädda
  • 228. Jäsen mjölk med barberissaft
  • 229. Citronmjölk
  • 230. Huvudärtsiocker med kräfter
  • 231. Hallonmjölk
  • 232. Äpplen med söt grädda
  • 233. Ragou av kall kalv stek
  • 234. En god äggröra
  • 235. Njurbröd art göra
  • 236. Frikassé med latuka
  • 237. Morötter att fylla
  • 238. Huvudärtsiocker att fylla
  • 239. Mandelmos med vin
  • 240. En rätt av ägg och citron
  • 241. Stärkelsemjölk
  • 242. Art stuva kalkon med senap
  • 243. Hachèe av kalv eller fårstek
  • 244. Ragou av kalv med oliver
  • 245. Ragou av unga duvor
  • 246. Stuva kräfter med gröna ärter
  • 247. Mjölkrätt av sur gr[ä]dda
  • 248. En fatring av hacka kalvkött
  • 249. Soppa på gädda och abborr
  • 250. Att stuva sparris med kräftor
  • 251. Ragou av oxkött med morötter och rölök
  • 252. Att fylla murkler
  • 253. Att stuva stekt kalkon
  • 254. Att stuva grönt
  • 255. Att stuva portulaka
  • 256. Ragou av gås eller ankor
  • 257. Ragou av får- eller kalvlår
  • 258. Ragou av hare
  • 259. Soppa av portlaka och unga bönor
  • 260. En grön potage
  • 261. En god soppa på höns eller hjärpe
  • 262. Att koka potage
  • 263. Kräftsoppa
  • 264. Att fylla ägg
  • 265. Att fylla vitkål
  • 266. Nyponsoppa
  • 267. Båt öl och bröd
  • 268. Att koka ett gott fiskesåd
  • 269. En klar soppa av kalvkött
  • 270. Frekadeller av höns som är rätt goda
  • 271. Frekadeller av kalv eller lamb
  • 272. Frekadeller av oxkött
  • 273. Frekadeller av fisk
  • 274. En brun potage av oxkött
  • 275. Att koka surkål med gädda
  • 276. Stuva blomkål med kräfter
  • 277. Att koka blå kål
  • 278. Att göra sisken
  • 279. Stuva vitkål med höns
  • 280. Oxköttsoppa med kapris
  • 281. Att koka vitkål med kräfter
  • 282. En god soppa på oxstek
  • 283. En soppa med höns och kalvkött
  • 284. Hönssoppa
  • 285. Att späcka fårstek med ansjovis
  • 286. Att koka hönssoppa på fransöskt manér
  • 287. Kalvköttssoppa med pärlegryn
  • 288. Beskrivning på en liqeur till en espeu av sauce på stek, som grevinnan Brita Horn brakt med sig ifrån Paris
  • 289. Näsblod att stilla
  • 290. För blodstörtning
  • 291. För ängslan
  • 292. För obstruktion
  • 293. För torrvärk
  • 294. Att förekomma mjölkens förstockning hos barnsängskvinnor
  • 295. Att baka kall sur postej
  • 296. Att göra lemonkaka
  • 297. Att fylla simler med kräfter
  • 298. Lemonkaka på annat sätt
  • 299. En god kräftepostej
  • 300. Små postejer med ostror uti
  • 301. Simler fyllda som är rätt goda
  • 302. Murkler att laga
  • 303. Citronkaka
  • 304. Vinbärskaka
  • 305. Härtsgrynskaka
  • 306. Goda pankaker
  • 307. Att stuva tunna pannkaker
  • 308. Fatbakelse
  • 309. Mandelmunkar
  • 310. En god mandelbakelse
  • 311. Duvepostej
  • 312. Kirvelmunkar
  • 313. En särdeles god morotekaka
  • 314. Ordinär munkdeg
  • 315. Äppelekaka
  • 316. Äpplekaka av surt limpebröd
  • 317. Surkålspostey
  • 318. Att baka god väns munkar
  • 319. En god postej
  • 320. Att baka små postejer i former
  • 321. Sviskontårta
  • 322. Pannebröd
  • 323. Åtskillige slag att lägga i tårter
  • 324. Annat slag
  • 325. Annat slag
  • 326. Annat slag
  • 327. Citronkaka som är god
  • 328. En kaka av sur grädda
  • 329. At baka våfflor av sur grädda
  • 330. Äpplemunkar
  • 331. En kaka av färsk ost
  • 332. Att göra pösemunkar
  • 333. En god kräftekaka av S L H
  • 334. Puderkaka
  • 335. Citronkaka av bara saft
  • 336. En krusbärskaka
  • 337. Pastej av vilt
  • 338. Att göra sardeller av vassbukar
  • 339. Att brygga god ölättika
  • 340. Att baka Pepparkaka
  • 341. Emanuels piller att bereda
  • 342. För revorm på små barn
  • 343. För lungsot
  • 344. För öppna sår
  • 345. För bröstvärk
  • 346. För magvärk
  • 347. För värk i leder, samt slag
  • 348. För brända sår
  • 349. Citronaquavit
  • 350. Angelik akvavit
  • 351. Rosenmarin akvavit
  • 352. Kumminakvavit
  • 353. Pomeransakvavit
  • 354. Enbärsakvavit
  • 355. Rosolusakvavit eller kanelbrännvin
  • 356. Kardemumakvavit
  • 357. Nejlikeakvavit
  • 358. Liljekonvaljakvavit
  • 359. Att koka tvål
  • 360. Att kurera frossan
  • 361. Att stilla röda floden
  • 362. Ältan att bota hos barn
  • 363. At bota ormabett
  • 364. Att bota frossan
  • 365. Att sätta ättika
  • 366. Säkert medel att fördriva vägglöss med följande svavelbalsam
  • 367. Eller
  • 368. Sympati för gulsjukan som ofta är properad befunnen
  • 369. Doktor Rökmans piller
  • 370. Recept madagaskar
  • 371. Balsam capitali
  • 372. För rödsot
  • 373. Sympatiekur
  • 374. Än för fält- och rödsot
  • 375. Att koka fernissa
  • 376. Att färga grönt på linne som väger 1 marker
  • 377. Att göra gott bläck
  • 378. Att göra ljus som brinna längre och klarare än som andra ljus
  • 379. Att färga blått garen
  • 380. Att färga citrongult på linne
  • 381. Att färja högrött på linne
  • 382. Att preparera skedvatten att färga med
  • 383. Rätt skön ponsofärg på ullgarn
  • 384. Äkta scharlakan färga på yllegaren och tyg till ett skålpund
  • 385. Rött att färga
  • 386. Ponsofärg
  • 387. Karmosinfärg
  • 388. Silvergrått på ylle
  • 389. Blågrått på ylle
  • 390. Att sätta färg på ek
  • 391. Blå färg
  • 392. Konschonell
  • 393. Att färga lingarn mörkrött som blir beständigt fast det tvättas
  • 394. Glasyr, att överstryka trävärke med
  • 395. Hjärners testamente
  • 396. Extrakt för modren
  • 397. För hjärtängslan
  • 398. För modrens uppsättelse
  • 399. För håll och sting
  • 400. Resept för pleuresie
  • 401. Ett annat recept för pleuresie
  • 402. Ett gott mage- och kolikbrännvin, samt modervatten
  • 403. Fru Christina De la Gardis kraftvatten
  • 404. Krusmyntvatten
  • 405. Magvatten - aquavita
  • 406. Ett gott handpulver att göra vitaoch släta händer
  • 407. För händerna
  • 408. Munpomada
  • 409. Att färga bord och stolar
  • 410. Att fästa lösa tänder
  • 411. Malörtextrakt
  • 412. Att göra johannesolja
  • 413. Limm som kan brukas till glas, porslin, bärensten och serpentin
  • 414. Slagbalsam att göra
  • 415. Lavendelbalsam
  • 416. Muskotbalsam
  • 417. Bröstsalt för små baren
  • 418. Extrakt för modren
  • 419. Salva emot maskar tjänlig för barn
  • 420. Kolikbrännvin
  • 421. Emot allahanda sår gamla och färska, för folk och fä
  • 422. Plåster Saturnium tjänligit för varjehanda utvärtes skador
  • 423. Bosybalsam gott mot varjehanda anstöter in- och utvärtes
  • 424. Plåster sanoto todo på spanska kallat
  • 425. Ett gott remed emot fettfläckar på siden och ylle
  • 426. För vin- och bärfläck
  • 427. Blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 428. För bläckfläckar
  • 429. Att förtaga tjär- och beckfläckar av kläde
  • 430. Handpomada, rätt god
  • 431. För tandvärk
  • 432. Värkar att befordra hos ba[r]naföderskor
95. Att få klart öl som inte slår felt

96. Huru man skall brygga gott öl

97. Bihang angående bryggning

96. Huru man skall brygga gott öl

Lästext

Huru man skall brygga gott öl

1 Om man haver 2 tunnor malt, då kan man mäska lite mer än 1 ½ tunna lag därpå och brygger man svagöl av 2 tunnor malt så kan man mäska 2 tunnor lag på, ty det är bättre och giver mustigare dricka, om man inte mäskar för tunt till. Det är mycke bättre att sedan laka lite på råsten i sänder allt efter hand. Sedan all vörten är koka som hon skall vara, att komma till det första som även står så mäskar man till ölet som det skall vara och skall det stadigt röras i mäskkaret allt med[an] det mäskas och allt medan humlan kokar skall det röras i karet och sätter man på humlan straxt att koka, och den lägges i kalla vattnet, och skall han inte koka längre än 1 timma och lite mer. Så silar man honom igenom humlesilen, och låter stå hum|78||70|lan för sig och lagen för sig och täcker det till. Så vanner man igen att röra i karet, så det får stå och klarna litet så att man kan ösa där av så mycke vört att kittelen blir full, och låter den koka väl upp, och slår så det allt uti mäskkaret igen. Så öser man åter utur karet i kittelen igen att hon blir full eller så mycke man vill, och låter det så leka upp igen och emellertid det leker, bäres allt det andra som är i karet, både vört och malt, på råsten men råsttappen skall stå igen, till dess allt är påburet. Sedan tager man den vörten som har lekts i kittelen på elden medan det andra bars på, och öser på råsten den med. Så lossar man på tapprocken och låter rinna så lagom fort. Så tager man av den vörten som rinner och öser i kittelen igen och låter den koka opp, och bärs igen på råsten, emellertid låter man allt rinna av råsten med det andra kokar, så höser den i kittelen igen och kokas opp, bär så på igen och så gör man allt till dess hon är koka allt så mycke som hon bör vara och är hel klar. Var kittel som kokar opp, så slå en skopa kallt vatten i, och rör väl omkring så skär vörten sig och blir klarare. Sedan skall vörten|71||79| kokas med humlan, så slår man sakta av den humlelagen uti ett kärill, så att det tjocka som har satt sig på botten av humlan inte följer med, och så slår man all den humlelagen uti kittelen och mera vört till, och låter så leka sakta i 2 timmar och skummat väl sakta av. Sedan det är fullkoka, slås allt ihopa uti det karet som det skall jäsa uti. Så slår man vört i kittelen igen, och tager den humlan som lagen silades ifrån och lägges däruti, och låter så leka i 2 timmar igen emellertid skall man hava uppkoka lag väl lekter och laka lite i sänder på råsten, och råstkäppen vrides lite hårdare till att det står och rinner sakta allt mer vört tillreds, till den vörtkittel är fullekt som står på elden. Så silas det igenom humlekorgen uti jäsekaret med, så humblan blir ifrån drickat. Sedan slår man av den sankade vörten i kittelen igen och denna samma humlan lägges ock i kittelen med och låt åter koka i 2 timmar. Så silas det i jäskaret med. Sedan får man åter vört i kittelen och samma humlar lägges i och låt koka 1 timma, och silas i jäskaret igen till det andra, och hålles ut att koka till dess man får så mycke vört man vill hava drickat till. Sedan låter man det stå och bli kallt, och rör ibland där uti,|80||72| men det skall inte täckas till utan stå bart till dess att jästen lägges uti, och då skall det vara så kallt, att när man sticker handen i karet, skall det kännas upp omkring handen som en kall ring, men ner om fingerändarna så kännes det ljumt. Då lägges 1 stop färsk jäst uti om det är dricka till 3 fat eljest tages mindre, och rör omkring rätt väl, och så täckes karet väl till med kläder, och bindes fast med rep till dess det tager väl på att jäsa. Då tages alla kläderne av, baraste ett grovt lakan kastas över karet, till det blir fulljäst, och när det begynner giva sig neder skall man straxt tunnat. En skall inte glömma att taga lite av den kokade humlan, och runt omkring råstkäppen, förrän maltet bärs på råstkaret, när all vörten är koka med humla och avrunnen som hon skall vara, och det då inte kännes så beskt som det behöves, så måste straxt kokas mera humla till förrän jästen kommer uti. Då tager man så mycke humla som en tycker kan behövas och slår lite vatten på. Låt så koka 1 timma. Sedan all lagen är mest inkoka tager man av den vörten skall bli till ölet och slår här på så det står väl över humlan, och låt koka 1 timma. Så höser man opp det uti ett annat käril, och rör där uti att det bliver kallt, då det inte|81||73| är varmare än det som förr är i karet och så slår man det i karet till det andra igenom humlekorgen och rör ikring. Sedan lägges jästen uti när det är lagom kallt.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Huru man skall brygga Gåt Öhl.

    Om man hafwer 2 T[unnor] malt Då kan man mäska lite mer än 1 ½ T[unna] lagh därpå ogh brygger man swag öhl af 2 T[unnor] malt så kan man mäska 2 T[unnor]: lag på, Ty dett är bättre ock gifwer mustigare dricka, Om man inte mäskar för tunt till, dett är mycke bättre att sedan laka lite på råsten i sönder alt effter hand; Sedan all wörten är koka som hon skall wara, att komma till det första som äfwen ståhr så mäskar man till Öhlet Som det skall wara ock skall det stadigt röras i mäsk karet alt med det mäskas ogh alt medan humblan kokar skall det röras i karet ogh sätter man på humblan straxt at koka, ogh den lägges i kalla watnet, ock skall han inte koka längre än 1 tim[m]a ock lite mer, Så Silar man honom igenom Humble Sihlen, ock låter stå hum|78||70|blan försig ock lagen försig ock täcker dett till, Så wanner man igen att röra i karet, Så dett får stå ock klarna litet Så at man kan ösa där af Så mycke wört at kittelen blir full, ock låter den koka wähl up, ock slår = så det altt utj mäsk-karet igen, Så öser man åter uthur karet i kittelen igen at hon blir full ell[er] Så mycke man will, ock låter det så lecka up igen ock i medler tid det leker, bäres altt det andra som är i karet både wört ogh maltt: på råsten men råst tappen skall stå igen, till dess alt är på buritt, Sedan tager man den wörten som har lecktz i kittelen på elden medan det andra bars på, ogh öser på råsten den med, Så låssar man på tapp råcken ock låter rinna så lagom fort, Så tager man af den wörten som rinner ock öser i kittelen igen ogh låter den koka åp, ogh bärs igen på råsten, i medler tid låter man alt rinna af råsten med det andra kokar, så höser den i kittelen igen ock kokas åp, bär så på igen ock så giör man alt till des hon är koka alt så mycke som hon bör wara ock är hel klar: Hwar kittel som kokar åp, Så slå en skopa kalt watn i, ock rör wähl om kring Så skiär wörten sig ock blir klarare, Sedan skall wörten|71||79| kokas med humblan, så slår man sackta af den humble lagen utj et kiärill, Så at dett tiåcka Som har satt sigh på båttn af humblan inte föllier med, ock så slår man all den humble lagen utj kitlen ogh mera wört till, ogh låter så leka sackta i 2 tim[m]ar ock skummat wähl sackta af. Sedan det är full koka, Slås alt ihopa utj det karet Som det skall giäsa utj; Så slår man wört i kittelen igen, ogh tager den humblan som lagen silades ifrån ogh lägges där utj, ogh låter så leka i 2 tim[m]ar igen i medler tid skall man hafwa up koka lagh wähl leckter ock laka lite i sönder på råsten, ogh råst kiäppen wrides lite hårdare till Att det står ogh rinner sakta = alt mer wört till redz, till den wört kittel är full lekt som står på elden, Så silas det igenom humble kårgen utj giäse karet med, så humblan blir ifrån drikkatt, Sedan slår man af den sanckade wörten i kitlen igen ogh denna samma humblan lägges ock i kitlen med ogh läth åter koka i 2 tim[m]ar, Så silas dett i giäs karet med, Sedan får man åter wört i kitlen ogh sam[m]a humbl[ar] lägges i ogh lät koka 1 timma, ock silas i giäs karet igen till det andra, ogh hålles uth at koka till dess man får så mycke wört man will hafwa drickat till, Sedan låter man det stå ogh blj kalt, ock rör ibland där utj,|80||72| men det skall inte täckas till utan stå bart till dess at giästen lägges utj, ock då skall det wara så kalt, att när man sticker handen i karet, skall det kännass up omkring handen som en kall ring, men ner om finger ändarna så kiännes det liumt, då lägges 1 stop färsk giäst utj Om det är dricka till 3 fath elliest tages mindre, ogh rör omkring rätt wähl, ock så täckes karet wähl till med kläder, ogh bindes fast med rep till dess dett tager wähl på att giäsa, då tages alla kläderne af, baraste et grofft lakan kastas öfwer karet, till det blir full giäst, ock när det begynner gifwa sig neder skall man straxt tunnat, En skall inte glöma at taga lite af den kokade humblan, ock runt om kring råst kiäppen, för än maltet bärs på råst karet, när all wörten är koka med humbla ogh af runnen som hon skall wara, ogh dett då inte kännes så bäskt som det behöfwes, så måste straxt kokas mera humbla till för än giästen kommer utj, då tager man så mycke humbla såm en tycker kan behöfwas ock slår lite watn på, låt så koka 1 timma, Sedan all lagen är mäst inn koka tager man af den wörtten skall blj till Ölet ogh slår här på så dett står wähl öfwer humblan, ock läth koka 1 tim[m]a, Så höser man åp det utj ett annat kiärill, ogh rör där utj at det blifwer kaltt, Så dett inte|81||73| är warmare än det som förr är i karet ock så slår man det i karet till det andra igenom humble kårgen ogh rör i kring Sedan lägges giästen utj när det är lagom kaltt.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn