Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Stensböle

  • Om handskriften
  • 1. Att sylta krusbär
  • 2. På annat och kortare manér
  • 3. Att sylta klara körsbär
  • 4. Sylta bruna körsbär
  • 5. Sylta vinbär
  • 6. Sylta hjortron med socker
  • 7. Sylta nypon
  • 8. Sylta plommon
  • 9. Sylta oxlebär
  • 10. Mos av allahanda slags bär
  • 11. Mos av äpplen
  • 12. Sylta krikon
  • 13. Insyltade kastanjer
  • 14. Sylta allahanda slags fåglar
  • 15. Sylta unga svin eller fransoser
  • 16. Enbärsmos
  • 17. Surt lingonmos att länge förvaras
  • 18. Insylta moreller
  • 19. Ett slags sylta
  • 20. Sylta små gurkor
  • 21. Sylta äpplen
  • 22. Sylta päron
  • 23. Sylta in gös
  • 24. Att gömma barbaritssaft
  • 25. Vinbärsvin
  • 26. En god rullsylta
  • 27. Körvelpudding
  • 28. En bakpudding
  • 29. En kokpudding
  • 30. En gemen pudding
  • 31. En annan pudding
  • 32. En engelsk pudding på annat manér
  • 33. Än en pudding väl gjord
  • 34. En pudding
  • 35. Äppelpudding
  • 36. Äppelpudding
  • 37. Äppelpudding
  • 38. Mandeltårta
  • 39. Morotskaka
  • 40. En annan kaka
  • 41. Gräddkaka
  • 42. En gräddkaka
  • 43. Lemonkaka
  • 44. Mortelkakor
  • 45. Mandelkaka
  • 46. Citronkaka
  • 47. En annan citronkaka
  • 48. En annan citronkaka
  • 49. Kaka av färska hasselnötter
  • 50. Märgkaka
  • 51. Körvelkaka
  • 52. En annan körvelkaka
  • 53. Riskaka
  • 54. Äppelkaka
  • 55. En annan äppelkaka
  • 56. Äggekaka med sylta vinbär
  • 57. Gädde- eller hönsekaka
  • 58. En njurkaka
  • 59. En god ostetårta
  • 60. En god ostkaka
  • 61. Nundelkaka
  • 62. En god leverkaka
  • 63. En god äppelkaka
  • 64. Äppelkaka
  • 65. Kaka av färskost
  • 66. Kaka av sur grädda
  • 67. En god mandelkaka
  • 68. En kaka av surt limpebröd
  • 69. En annan äppelkaka
  • 70. Smultronkaka
  • 71. Ett slags pannekakor av sur grädda rätt goda
  • 72. Krusbärskaka
  • 73. Lemontårta
  • 74. Lemontårta på annat manér
  • 75. Att göra spritsbakelse
  • 76. Rismunkar
  • 77. Himmelsmunkar
  • 78. Persiljemunkar, även av bruneller och fikon
  • 79. Att göra munkar av sur grädda
  • 80. Sockerstruvor
  • 81. Andra tjocka struvor
  • 82. Mandelbakelse
  • 83. Vinmunkar
  • 84. Mandelmunkar
  • 85. Jäsmunkar
  • 86. Munkar med rivet bröd
  • 87. Jäsvåfflor
  • 88. Brödvåfflor
  • 89. Ett tjäderpastej
  • 90. Att göra orrpastej
  • 91. Pastej av harer
  • 92. Att göra pastej av kycklingar eller lamm
  • 93. Att göra pastej av gädda
  • 94. Pastej av blötfisk
  • 95. Fiskfrikadeller
  • 96. Pastej av surkål
  • 97. Pastej av kalvlår
  • 98. Pastej av rökt skinka
  • 99. Små pastejer av oxtungor
  • 100. Små kräftepastejer
  • 101. På annat manér
  • 102. Pastej av färskt och späckt oxekött
  • 103. En god kräftkaka
  • 104. Baka fransyska bröd
  • 105. Pudding av sur grädda
  • 106. Krusbärskaka
  • 107. En pollensk kaka som snart är gjord
  • 108. Koka en kalkon
  • 109. Stuva höns med blomkål
  • 110. Stekta höns med äpplen eller krusbär
  • 111. Fyllning i stekta höns, kalkoner och fårbringor
  • 112. Ett frikassé
  • 113. En god soppa av sur grädda
  • 114. En rätt av äpplen
  • 115. En rätt av palsternackor
  • 116. Att koka biank
  • 117. Koka vinmos
  • 118. Att koka ostron
  • 119. En god äggekaka
  • 120. Att baka mandlor
  • 121. Sparris med grädda
  • 122. En god nundelkaka med äpplen
  • 123. En rätt av äpplen
  • 124. En god gräddkaka
  • 125. Koka gädda att den smakar som hummer
  • 126. Oxkött med lagerbärsblad
  • 127. Sockerkringlor
  • 128. Fylla kräftor att hava till soppor och pastejer
  • 129. Kräftor med gröna ärter
  • 130. En god soppa av torra nypon
  • 131. En brun potage
  • 132. Att fylla semlor
  • 133. Snömos
  • 134. Huru man skall göra brunelltårta eller av annat slag
  • 135. Tårtedegen
  • 136. Göra bruneller
  • 137. Att baka pepparkaka
  • 138. Baka små smörkakor
  • 139. Baka en pudding som är snart gjord
  • 140. Kokta krusbärstårta
  • 141. Fyllning i körveltårta
  • 142. Gelé av hjorthorn
  • 143. Morotstårta
  • 144. Befellamo
  • 145. Ragu av gäss, ankor eller kalkon
  • 146. Ragu på annat sätt
  • 147. Koka vinmaskar
  • 148. Ragu på kalv- eller fårbringor
  • 149. Frikassé
  • 150. Mortelkakor
  • 151. Baka mandlor
  • 152. Krområd
  • 153. Äggeråd i tunna järn
  • 154. Tjockråd
  • 155. Tunnråd
  • 156. Soppa på stekt fisk eller sill
  • 157. Skotthöns
  • 158. Förlorade ägg
  • 159. Koka vinmos
  • 160. Att göra en krusbärskaka
  • 161. En vinkaka med surt bröd
  • 162. En god kaka
  • 163. Att göra trekantiga korvar eller bolonisk korv
  • 164. Svinköttskorvar
  • 165. Koka karp eller braxen med stuvning
  • 166. Koka gräddemos
  • 167. Citronmjölk
  • 168. Mandelmjölk med äggevitan
  • 169. Äggegröt
  • 170. Kräm
  • 171. Stuvning till allahanda fisk dock mest gäddor
  • 172. Äggebubbert snart gjord
  • 173. Mandelkies
  • 174. Risklimpar i mjölk
  • 175. Kalvgelé
  • 176. Baka citronbröd
  • 177. Av sur grädda en kaka
  • 178. Stuva äpplen
  • 179. Koka trip av ägg
  • 180. Att stuva änder eller annat
  • 181. Stuva en gås
  • 182. Fylld oxtunga
  • 183. Ragu över duvor
  • 184. En god styrkjesoppa
  • 185. Koka svinhuvud att det smakar som vildsvinshuvud
  • 186. Citrongelé
  • 187. Att fylla äpplen
  • 188. Kanelvatten
  • 189. Saft av krusbär
  • 190. Huru man skall göra marsipan
  • 191. Att baka citronsockerbröd
  • 192. Att göra spritssocker
  • 193. Att göra makroner
  • 194. Att göra bittermandelbröd
  • 195. Att göra ett slags sockerbiskvi
  • 196. Att baka smörsocker
  • 197. En god pepparkaka
  • 198. Goda vetekakor
  • 199. Att baka krokan
  • 200. Kanelkaka
  • 201. Goda skorpor
  • 202. Mandelmjölk
  • 203. En mjölkrätt
  • 204. En god rätt av ris och mandel
  • 205. En god ost av äggevita
  • 206. Äppelmjölk
  • 207. Vinmos eller skum
  • 208. Mos av vin och risgryn
  • 209. Stuva portlak, syra eller spenat
  • 210. Soppa på stekt fisk
  • 211. Stuva kräftor och ärtskocker
  • 212. Fylld gädda
  • 213. Soppa på färsk fisk med sill eller ansjovis
  • 214. Polsk gädda
  • 215. Torka gröna turska bönor
  • 216. Torka ärtskocker
  • 217. Stuva ärtskocker
  • 218. En skön mjölkrätt
  • 219. Sockerkaka
  • 220. Att stuva spenat
  • 221. Sympatikur för halssjuka
  • 222. Brungult att färga
  • 223. Noch citrongult att färga
  • 224. Violett att färga
  • 225. Noch violett att färga garn
  • 226. Ännu violett på linne
  • 227. Nejlikebrunt att färga
  • 228. Brun färga på lärft
  • 229. Grön färga på gult linne
  • 230. Att färga vackert rött med färnbock
  • 231. Hög bragul färg
  • 232. Att färga gult med löv
  • 233. Att sylta pomerans- och citronskal
  • 234. Att sylta ingefära
  • 235. Att göra vinmos
  • 236. Fatbakelse
  • 237. Att glasera äpplen
  • 238. Att göra lingonvatten
  • 239. En sockerkaka
  • 240. Sockerkaka
  • 241. Munkar av hela äpplen
  • 242. En sur rivebrödskaka
  • 243. Att göra en god gräddkaka
  • 244. Att lägga in körsbär i vinättika
  • 245. Att göra jäsmjölk på en hast
  • 246. Fatbakelse
  • 247. Fylld kål
  • 248. Bränd mandel
  • 249. Rosenrött på linne eller bomullsgarn
  • 250. Fläderspiritus
  • 251. [Dryck på mandlar, frön och rosenvatten]
  • 252. Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer
  • 253. När ölet intet skummar sig
  • 254. När ölet kastar sig
  • 255. När ölet surnar
  • 256. För solbränna
  • 257. Att tvätta sig med
  • 258. För spenböld
  • 259. [Att göra bläck av örter]
  • 260. Huru man skall insylta portlak
  • 261. Huru man skall insylta körsbär
  • 262. Till att sylta tyska bönor
  • 263. Att sylta små turska bönor
  • 264. Insylta rödbeter
  • 265. Till att insylta augurkur
  • 266. Vidare att insylta små augurkor
  • 267. Insyltade huvudärtskocker
  • 268. Insylta cikoriärter
  • 269. Att insylta körsbär
  • 270. Insylta päron
  • 271. Item att skära ympekvistar
  • 272. När rätta tiden är till att okulera
  • 273. För röda och skära ögonlock
  • 274. [Att göra hustrun villig]
  • 275. Notitia
  • 276. Att koka mjöd
  • 277. För frossan brukas
  • 278. Att färga lingarn med indigo på ett annat manér
  • 279. Att limma ihop sönderslagen porslin och glas
  • 280. Avhuggne senor och förlamade leder
  • 281. Bölder på kroppen och svullnader
  • 282. Brände skador av eld eller vatten
  • 283. Driver dött foster, kvinnors tider och vattnet
  • 284. Engelska eller utländske elden
  • 285. Födande kvinnor
  • 286. Hjärtklappande
  • 287. Barns hjärtesprång
  • 288. Jungfrurs stora bröstväxt
  • 289. Missfödsel
  • 290. Ofruktsamme kvinnor
  • 291. Pina i och efter barnfödslen
  • 292. Kvinnors plåga i livet
  • 293. Rev efter barnfödslen
  • 294. Tandvärk
  • 295. [Olja av enbärsträ]
  • 296. [Mot klåda]
  • 297. Recept till extrakt
  • 298. Recept för kreaturs sjukdom
  • 299. Malörtsextrakt
  • 300. Att göra borderat gull och silver rent
  • 301. Om gullgaloner äro bleka
  • 302. Att handskar göra sköna händer
  • 303. [Remedium för vattusoten]
  • 304. För tandvärk sympatikur
  • 305. Tilly Harlemensis medicamentum grotia probatum haver följande kraft och verkan
  • 306. Beprövat botmedel för all slags frossa
  • 307. Recept för collican eller modran
  • 308. Modervatten
  • 309. Promemoria
  • 310. Recept för boskaps sjukdom
  • 311. Recept för vägglöss
  • 312. [Mot mask]
  • 313. Än ett recept för boskapsjuka
  • 314. För lungsoten
  • 315. För blodstörtning
  • 316. Recept för bröstvärk
  • 317. Recept på ett gott och försökt ögonvatten
  • 318. För gulsot
  • 319. Herr regementsfältskärens Mattens recept
  • 320. Doktor Zyptrkens[?] recept
  • 321. Förteckning uppå några sorter som är till bläck
  • 322. Att färga grått
  • 323. Konster att uttaga fläckar på kläder
  • 324. För moder och kolikpassion
  • 325. För värk i kvinnobröst
  • 326. Ull att färga svart
  • 327. En annan grå färga
  • 328. Svart sidentyg att färga
  • 329. Att färga lärft eller tråd till svart
  • 330. Att göra lärftet styvt och glansigt
  • 331. Oäkta blått att färga
  • 332. Än blå färga att göra
  • 333. Hög scharlakansröd färg
  • 334. Ylle att färga äkta ponso
  • 335. Coleur de roos att färga
  • 336. Äkta karmosin att färga
  • 337. Oäkta scharlakan att färga
  • 338. Vill man hava oäkta karmosin
  • 339. Än coleur de roos
  • 340. Celadon
  • 341. Krappröd färga
  • 342. Krappröd färg
  • 343. Än en röd färg
  • 344. För bröstsjuka
  • 345. Att färga lärft eller kattun coleur de roos
  • 346. Concenellfärga på sidentyg
  • 347. Än celadon
  • 348. Ljus kaffefärg
  • 349. Kanelfärga
  • 350. Citrongult att färga
  • 351. Än citrongult att färga
  • 352. Grön färga att göra
  • 353. [För halssjuka]
  • 354. Till vaxfrukt och alunfrukt
353. [För halssjuka]

354. Till vaxfrukt och alunfrukt

354. Till vaxfrukt och alunfrukt

Lästext

||

Till vaxfrukt och alunfrukt

1 Alun sågas i små stycken och skrapas till körsbär och vinbär, stickelbär och vindruver, sedan det är vackert släta skrapade var efter sin art, så tages ståltråd smal och hugges i fingerslånga bitar och värmes vid en ända att den bliver hel röd, det i alun bäret och vändes hastigt upp så fastnar det, men till vinbären skall vara mässingstråd.

2 Till klara körsbär och röda vinbär, så tages gult vax, med terpentin något uti och smältes och doppas alunet uti en gång och slås strax emot handen.

3 Till bruna körsbär och röda vindruvor, tages vax, terpentin i hopsmält, var till lägges kuhläck så att det bliver lagom rött och doppas bären på samma sätt.

4 Sedan tages husbloss och lägges i vatten att blötas och sätter det sedan att koka, när det är ||kokat att man tycker att det limmar sig emellan fingren lägger man spanskt flor uti och låter det koka tills det bliver en vacker färg men icke för mycket, det skall man sila sedan genom ett kläde, sedan doppar man först de klara körsbären en, två eller tre gånger, och när det doppas uti skall det sedan all tid röras i kring allt till soppan stannar väl, så hänges de uppå ett snöre i lagom varmt rum och torkas ett dygn, sedan viras silke på ståltrån och bindes med blad uti kvastar efter behag. Sedan doppas röda vinbären en gång eller två att de bliva lagoma, sedan hänges de upp, andra dagen viras stjälkarna, sedan bindes i kvistar efter behag med blad, sedan tages svart vax och rullar rätt smalt och värmes litet vid ett ljus och släppes en liten prick uppå NB: Bären skall förr än de doppas i vaxet ådras med fin tråd, ||sedan doppas i samma soppa en gång de bruna körsbären och vindruvorna hänges upp som de andra, bindes sedan uti kvastar, på vindruvorna sedan de i krasar bundne skall man dofta genom flor litet blå stärkelse på dem, till vita vinbären tages sedan de, som de röda är ådrade och doppas uti vit vax som skall smältas och läggas terpentin i bland, sedan de äro doppade lägges de i gummivatten en liten stund, sättes sedan att torkas i sand, bindes upp och sedan prickas med svart vax.

5 Gröna vindruvor doppas uti gult vax och terpentin litet uti smält, med något spanskgröna och gurkmeja ibland, lägges sedan uti gummivatten, tages sedan upp och sättes uti sand att torkas, bindes upp i klasar och doftas över med blå stärkelse, stickelbären sedan de av alun är tilllagde och vackert med fin tråd ådrade doppas ||i samma vax som druvorna och sedan lägges i gummivatten, när de tages av vattnet skall man taga en grön yllenklut och skrapa och hålla bären neder att det faller fjun på dem att de bliva ludna. Torkas i sand sedan och bindes upp.

Av lera nypon, barberitsbär och körsbär

6 Man tager fint brukat krukmakarelera och rulla det lika som ett nypon och barbaritsbär och körsbär, och sättes i nypona och krusbären en ståltrådsbit men i barberits bären mässingstråd, men på tråden göres först en liten lycka att den icke faller ut, de skall lagas det slätesta man kan, sedan låter man dem torkas rätt väl, så tager man gult vax med litet terpentin uti och smältas och lägges cinnober i bland att det bliver vacker färg, så doppas desse bären uti vaxet och slås i handen efter vanligheten, ||sedan doppas de en gång uti den soppan som de klara körsbären, sedan torkas de och bindes upp, nyporna och barberitsbären skall sedan prickas som de andra vinbäran med svart vax.

Till färga papper och blad

7 Vill man hava mörka blad så tager man saftgröna och lägger i litet vatten och sedan det är blött strykes med en fin klut på papperet en gång eller två som man vill hava det grönt till, man kan och sammaledes färga med sönderstött rågblad eller kålblad när man kramar saften där utav, sedan tager man gult vax och terpentin i bland och fyra knivsuddar spanskgröna och två knivsuddar gurkmeja och pröves om det bliver vackert grönt, då man kan lägga antingen vax eller det andra mera till, sedan doppar man bladen som skall vara färdiga klifta med mässingstråd uti, slås hastigt vaxet av papperet, ||till korgen skäres i rimsor och doppas på samma sätt och slås hastigt av det, klarare bliver det, sedan när det skall klippas till korgen doppas det först i vatten så är det bättre att klippa.

8 Svarta vinbär göres först av lera, sedan doppas i vax med terpentin och kimmerök, lägges sädan i gummivatten, torkas i sand, viras och bindes upp.

9 Av vax: alla former blötas först uti varmt vatten, till citron gummigutta lägges uti gult vax som är smält och terpentin i bland att det får en lagom färg och hälles så litet i formen och röres sedan väl i kring att det bliver kallt, tages så sakteligen ut, till de klarare tages vitt vax och lägges terpentin och gummigutta i bland.

10 Till pomerans tages sammaledes vax med terpentin i bland ryssgäld att det får sin rätta färg och stöpes sedan.

||

11 Äpplen och päron stöpes av gult vax med terpentin i bland, sedan de äro stöpte så tager man en pensel och väter liten och doppar i cinnober och målar dem, sedan sätter man en sticka uti äpplet och doppar det en gång rätt hastigt uti gult vax smält med terpentin, när det är kallt så tages stickan ut och lägges några sandkorn uti så lagas hålet igen med en varm kniv och uppe uti äpple stickes straxt en nejlika, men pärona skall läggas stjälk uti formen, med det stoppas, eljest laga på samma sätt som äpplena.

12 Krikona stöpes av vax med terpentin och kalk i bland NB: så att de bliva lagom rödbruna, doftas sedan med blå stärkelse.

13 Russin av samma slag som krikorna, dock något rödare, doftas och med blå stärkelse.

||

14 Sviskona av vax och terpentin och kimmerök, doftas sedan med krita mycket litet, valnötter av vax, terpentin, brunocker och kyllerfärga,

15 gurckur av vax, terpentin, spanskgröna och litet gurkmeja, ärtskider av samma slag.

16 NB: all vax frukt skall sedan de äro stöpta läggas uti gummvatten att de få glans, russin, krikon och sviskon skall sedan doftas när de av gummivattnet upptages.

Grov ståltråd 12 alnar
Cinnober ½ lod
Kullack tre kulor
Brunockersgummi
och kyllerfärga
Spanskt flor ½ lod
Alun rätt klart 2 lod
Saftgröna för 4 öre
Spanskgröna 3 lod
Till korgen
Gurkmeja 9 öre
Mässingerringar 1 ½ dussin
Gummigutta för 12 öre
Ryssgul 9 öre
Vitt vax 3 lod
Gult vax 2 lod
Terpentin 8 lod
Halv bok papper

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    ||

    Till wax fruht och alun fruht

    Alun sågas i små stycken och skrappas till Kiärs bär och wijn bär, stickelbär och wijndrufwer, sedan det är wackert slätta skrappade war efter sin art, så tages ståhl tråd smahl och hugges i fingers långa bittar och wärmmes wijd en ända at den blifwer hel Röd det i alun bäret och wändes hastigt up så fastnar det men till winbären skall wara mäßings tråd,

    Till klara Kiärs bär och Röda winbär, så tages gult wax, med terpentin något utj och smältes och dåppas alonet utj en gång och slås strackts emot handen.

    till brunna Kiärs bär och Röda wijn drufwor, tages wax terpentin i hopsmält hwar till lägges Kuhlack så at det blifwer lagom Röt och dåppas bären på samma sät,

    sedan tages hus blås och lägges i watten at blötas och sätter det sedan at Kocka när det är ||Kockat at man tycker at det limmar sig emellan fingren lägger man spanst flor uti och låter det Kocka tils det blifwer en wacker färg men icke för mycket, det skall man sijla sedan genom et Kläde, sedan doppar man först de Klara Kiärs bären en twå eller trij gånger, och när det dåppas utj skall det sedan al tijd Röras i Kring al[t] till soppan stannar wähl så hänges de uppå et snöre i lagom warmt Rum och torckas et dyng sedan wiras selcke på ståltrån och bindes med blad utj qwastar eftter behag. Sädan doppas Röda wijn bären en gång eller två at de blifwa lagomma sedan hänges de up andra dagen wiras stielckarna sedan bindes i qwistar efter behag med blad sedan tages swart wax och Rullar Ret smalt och wärmmes litet wijd et lius och släppes en litten prick uppå NB: Bären skall för än de doppas i waxet ådras med fin tråd. ||sädan doppas i samma soppa en gång de brunna Kiärs bären och windrufworna hänges up som de andra, bindes sedan utj qwastar, på win drufworna sedan de i Kraßar bundne skall man dåfta genom floor litet blå stärckelße på dem, till wita winbären tages sädan de, som de Röda är ådrade och dåppas utj wit wax som skall smältas och läggias terpentin i bland, sädan de äro dåppade lägges de i gummi waten en liten stund, sättes sädan at torckas i sand bindes up och sädan prickas med swart wax.

    Grönna wijn drufwor doppas utj guldt wax och terpentin litet utj smält, med något spansk grönna och gurckmäija ibland läges sädan utj gummiwaten tages sedan up och sättes utj sand at torckas, bindes up i Klaßar och dåftas öfwer med blå stärckelße, Stickelbären sädan de af alun är till lagde och wackert med fin tråd ådrade dåppas ||i samma wax som drufworna och sedan lägges i gummi waten, när de tages af watnet skal man taga en grön yllen Klut och skrapa och hålla bären neder at det faller fiun på dem at de blifwa ludna. tårckas i sand sädan och bindes up,

    Af leer niupon, barberits bär och Kiärs bär.

    man tager fint bruckat Kruckmackare leer och Rulla det licka som et niupon och Barbarits bär och Kiärs bär, och sättes i niupon[n]a och Krus bären en ståltråds bit men i BarbeRits bären mäßings tråd, men på tråden giöres först en liten lyckia at den icke faller uth, de skall lagas det slättesta man Kan, sädan låter man dem tårckas Rät wäll, så tager man guldt wax med litet terpentin utj och smältas och lägges Sinober i bland at det blifwer wacker färg, så dåppas deße bären utj waxet och slås i handen efter wanligheten, ||sädan dåppas de en gång utj den såppan som de Klara Kiärs bären, sädan tårckas de och bindes up niuporna och Barberits bären skall sedan prickas som de andra wijnbäran med swart wax.

    Till färgia paper och Blad.

    Will man hafwa mörcka blad så tager man saft grönna och lägger i litet waten och sädan det är blöt stryckes med en fin Klut på papperet en gång eller tuå som man will hafwa det grönt till, man Kan och samma ledes färga med sönder stöt Råg blad eller Kåhlblad när man Krammar saften der utaf. sädan tager man gult wax och terpentin i bland och fyra Knifs uddar spansk grönna och två Knifs uddar gurckmäija och pröfwes om det blifwer wackert grönt, då man Kan läggia antingen wax eller det andra mehra till, sädan dåppar man bladen som skall wara färdiga Klifta med mäßings tråd utj slås hastigt waxet af papperet, ||till Korgen skiäres i Rimßor och dåppas på samma sät och slås hastigt af det Klarare blifwer det, sädan när det skall Klippas till Korgen doppas det först i waten så är det bätre at Klippa.

    Swarta wijn bär giöres först af leer sädan dåppas i wax med terpentin och Kimmeröck, lägges sädan i gummi waten tårckas i sand, wiras och bindes up.

    Af wax: alla formmer blötas först utj warmt watten, till Citron Gumigutha lägges utj gult wax som är smält och terpentin i bland at det får en lagom färg och hälles så litet i formmen och Röres sädan wäll i Kring at det blifwer Kalt, tages så sachteligen ut, till de Klarare tages wit vax och lägges terpentin och gummigutha i bland.

    Till Pomerants tages samma ledes wax med terpentin i bland Rys gäld at det får sin Rätta färg och stöpes sädan.

    ||

    Äplan och Päron stöpes af guldt wax med terpentin i bland sädan de äro stöpte så tager man en pensel och wäter liten och doppar i Sinober och målar dem sädan sätter man en sticka utj äplät och dåppar det en gång Rät hastigt utj gult wax smält med terpentin när det är Kalt så tages stickan ut och lägges några sand Korn utj så lagas hålet igen med en warm Knif och åppe utj äple stickes straxt en näglika, män Päronna skall läggas stiälck utj formmen, med det stoppas älijest laga på samma sät som äplenna.

    Krickonna stöpes af wax med terpentin och Kalck i bland NB: så at de blifwa lagom Röd brunna doftas sädan med blå stärckelse.

    Rußin af samma slag som Krickorna dock något Rödare dåfttas och med blå stärckelße.

    ||

    Sw[i]skona af wax och terpentin och Kim[m]eröck dofttas sädan med Krita mycket litet, walnöter af wax terpentin Brunåcker och Kyllerfärgia,

    gurckur af wax terpentin spansk gröna och litet gurck mäya ärt skider af samma slag.

    NB: all wax fruckt skall sedan de äro stöpta lägias utj gumiwaten at de få glants Rusin Krickon och swiskon skall sädan dåfttas när de af gumi watnet up tages.

    grof stål tråd 12 a:r
    Sinober ½ lod.
    Kullack trij Kullor
    Brunåckes gummi
    och Kyller färga
    Spanst flor ½ lod
    alun ret Klart 2 lod
    saftt grönna för 4 ./. [öre]
    spansk grönna 3 lod
    till Korgen
    gurck maija 9 ./. [öre]
    mäßinger ringar 1 ½ dußin
    gummi gutta för 12 ./. [öre]
    Ryß gul 9 ./. [öre]
    wit wax 3 lod
    gult wax 2 lod
    terpentin 8 lod
    Half bock papper

     

     

       

       

       

      Ny kolumn