Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Stensböle

  • Om handskriften
  • 1. Att sylta krusbär
  • 2. På annat och kortare manér
  • 3. Att sylta klara körsbär
  • 4. Sylta bruna körsbär
  • 5. Sylta vinbär
  • 6. Sylta hjortron med socker
  • 7. Sylta nypon
  • 8. Sylta plommon
  • 9. Sylta oxlebär
  • 10. Mos av allahanda slags bär
  • 11. Mos av äpplen
  • 12. Sylta krikon
  • 13. Insyltade kastanjer
  • 14. Sylta allahanda slags fåglar
  • 15. Sylta unga svin eller fransoser
  • 16. Enbärsmos
  • 17. Surt lingonmos att länge förvaras
  • 18. Insylta moreller
  • 19. Ett slags sylta
  • 20. Sylta små gurkor
  • 21. Sylta äpplen
  • 22. Sylta päron
  • 23. Sylta in gös
  • 24. Att gömma barbaritssaft
  • 25. Vinbärsvin
  • 26. En god rullsylta
  • 27. Körvelpudding
  • 28. En bakpudding
  • 29. En kokpudding
  • 30. En gemen pudding
  • 31. En annan pudding
  • 32. En engelsk pudding på annat manér
  • 33. Än en pudding väl gjord
  • 34. En pudding
  • 35. Äppelpudding
  • 36. Äppelpudding
  • 37. Äppelpudding
  • 38. Mandeltårta
  • 39. Morotskaka
  • 40. En annan kaka
  • 41. Gräddkaka
  • 42. En gräddkaka
  • 43. Lemonkaka
  • 44. Mortelkakor
  • 45. Mandelkaka
  • 46. Citronkaka
  • 47. En annan citronkaka
  • 48. En annan citronkaka
  • 49. Kaka av färska hasselnötter
  • 50. Märgkaka
  • 51. Körvelkaka
  • 52. En annan körvelkaka
  • 53. Riskaka
  • 54. Äppelkaka
  • 55. En annan äppelkaka
  • 56. Äggekaka med sylta vinbär
  • 57. Gädde- eller hönsekaka
  • 58. En njurkaka
  • 59. En god ostetårta
  • 60. En god ostkaka
  • 61. Nundelkaka
  • 62. En god leverkaka
  • 63. En god äppelkaka
  • 64. Äppelkaka
  • 65. Kaka av färskost
  • 66. Kaka av sur grädda
  • 67. En god mandelkaka
  • 68. En kaka av surt limpebröd
  • 69. En annan äppelkaka
  • 70. Smultronkaka
  • 71. Ett slags pannekakor av sur grädda rätt goda
  • 72. Krusbärskaka
  • 73. Lemontårta
  • 74. Lemontårta på annat manér
  • 75. Att göra spritsbakelse
  • 76. Rismunkar
  • 77. Himmelsmunkar
  • 78. Persiljemunkar, även av bruneller och fikon
  • 79. Att göra munkar av sur grädda
  • 80. Sockerstruvor
  • 81. Andra tjocka struvor
  • 82. Mandelbakelse
  • 83. Vinmunkar
  • 84. Mandelmunkar
  • 85. Jäsmunkar
  • 86. Munkar med rivet bröd
  • 87. Jäsvåfflor
  • 88. Brödvåfflor
  • 89. Ett tjäderpastej
  • 90. Att göra orrpastej
  • 91. Pastej av harer
  • 92. Att göra pastej av kycklingar eller lamm
  • 93. Att göra pastej av gädda
  • 94. Pastej av blötfisk
  • 95. Fiskfrikadeller
  • 96. Pastej av surkål
  • 97. Pastej av kalvlår
  • 98. Pastej av rökt skinka
  • 99. Små pastejer av oxtungor
  • 100. Små kräftepastejer
  • 101. På annat manér
  • 102. Pastej av färskt och späckt oxekött
  • 103. En god kräftkaka
  • 104. Baka fransyska bröd
  • 105. Pudding av sur grädda
  • 106. Krusbärskaka
  • 107. En pollensk kaka som snart är gjord
  • 108. Koka en kalkon
  • 109. Stuva höns med blomkål
  • 110. Stekta höns med äpplen eller krusbär
  • 111. Fyllning i stekta höns, kalkoner och fårbringor
  • 112. Ett frikassé
  • 113. En god soppa av sur grädda
  • 114. En rätt av äpplen
  • 115. En rätt av palsternackor
  • 116. Att koka biank
  • 117. Koka vinmos
  • 118. Att koka ostron
  • 119. En god äggekaka
  • 120. Att baka mandlor
  • 121. Sparris med grädda
  • 122. En god nundelkaka med äpplen
  • 123. En rätt av äpplen
  • 124. En god gräddkaka
  • 125. Koka gädda att den smakar som hummer
  • 126. Oxkött med lagerbärsblad
  • 127. Sockerkringlor
  • 128. Fylla kräftor att hava till soppor och pastejer
  • 129. Kräftor med gröna ärter
  • 130. En god soppa av torra nypon
  • 131. En brun potage
  • 132. Att fylla semlor
  • 133. Snömos
  • 134. Huru man skall göra brunelltårta eller av annat slag
  • 135. Tårtedegen
  • 136. Göra bruneller
  • 137. Att baka pepparkaka
  • 138. Baka små smörkakor
  • 139. Baka en pudding som är snart gjord
  • 140. Kokta krusbärstårta
  • 141. Fyllning i körveltårta
  • 142. Gelé av hjorthorn
  • 143. Morotstårta
  • 144. Befellamo
  • 145. Ragu av gäss, ankor eller kalkon
  • 146. Ragu på annat sätt
  • 147. Koka vinmaskar
  • 148. Ragu på kalv- eller fårbringor
  • 149. Frikassé
  • 150. Mortelkakor
  • 151. Baka mandlor
  • 152. Krområd
  • 153. Äggeråd i tunna järn
  • 154. Tjockråd
  • 155. Tunnråd
  • 156. Soppa på stekt fisk eller sill
  • 157. Skotthöns
  • 158. Förlorade ägg
  • 159. Koka vinmos
  • 160. Att göra en krusbärskaka
  • 161. En vinkaka med surt bröd
  • 162. En god kaka
  • 163. Att göra trekantiga korvar eller bolonisk korv
  • 164. Svinköttskorvar
  • 165. Koka karp eller braxen med stuvning
  • 166. Koka gräddemos
  • 167. Citronmjölk
  • 168. Mandelmjölk med äggevitan
  • 169. Äggegröt
  • 170. Kräm
  • 171. Stuvning till allahanda fisk dock mest gäddor
  • 172. Äggebubbert snart gjord
  • 173. Mandelkies
  • 174. Risklimpar i mjölk
  • 175. Kalvgelé
  • 176. Baka citronbröd
  • 177. Av sur grädda en kaka
  • 178. Stuva äpplen
  • 179. Koka trip av ägg
  • 180. Att stuva änder eller annat
  • 181. Stuva en gås
  • 182. Fylld oxtunga
  • 183. Ragu över duvor
  • 184. En god styrkjesoppa
  • 185. Koka svinhuvud att det smakar som vildsvinshuvud
  • 186. Citrongelé
  • 187. Att fylla äpplen
  • 188. Kanelvatten
  • 189. Saft av krusbär
  • 190. Huru man skall göra marsipan
  • 191. Att baka citronsockerbröd
  • 192. Att göra spritssocker
  • 193. Att göra makroner
  • 194. Att göra bittermandelbröd
  • 195. Att göra ett slags sockerbiskvi
  • 196. Att baka smörsocker
  • 197. En god pepparkaka
  • 198. Goda vetekakor
  • 199. Att baka krokan
  • 200. Kanelkaka
  • 201. Goda skorpor
  • 202. Mandelmjölk
  • 203. En mjölkrätt
  • 204. En god rätt av ris och mandel
  • 205. En god ost av äggevita
  • 206. Äppelmjölk
  • 207. Vinmos eller skum
  • 208. Mos av vin och risgryn
  • 209. Stuva portlak, syra eller spenat
  • 210. Soppa på stekt fisk
  • 211. Stuva kräftor och ärtskocker
  • 212. Fylld gädda
  • 213. Soppa på färsk fisk med sill eller ansjovis
  • 214. Polsk gädda
  • 215. Torka gröna turska bönor
  • 216. Torka ärtskocker
  • 217. Stuva ärtskocker
  • 218. En skön mjölkrätt
  • 219. Sockerkaka
  • 220. Att stuva spenat
  • 221. Sympatikur för halssjuka
  • 222. Brungult att färga
  • 223. Noch citrongult att färga
  • 224. Violett att färga
  • 225. Noch violett att färga garn
  • 226. Ännu violett på linne
  • 227. Nejlikebrunt att färga
  • 228. Brun färga på lärft
  • 229. Grön färga på gult linne
  • 230. Att färga vackert rött med färnbock
  • 231. Hög bragul färg
  • 232. Att färga gult med löv
  • 233. Att sylta pomerans- och citronskal
  • 234. Att sylta ingefära
  • 235. Att göra vinmos
  • 236. Fatbakelse
  • 237. Att glasera äpplen
  • 238. Att göra lingonvatten
  • 239. En sockerkaka
  • 240. Sockerkaka
  • 241. Munkar av hela äpplen
  • 242. En sur rivebrödskaka
  • 243. Att göra en god gräddkaka
  • 244. Att lägga in körsbär i vinättika
  • 245. Att göra jäsmjölk på en hast
  • 246. Fatbakelse
  • 247. Fylld kål
  • 248. Bränd mandel
  • 249. Rosenrött på linne eller bomullsgarn
  • 250. Fläderspiritus
  • 251. [Dryck på mandlar, frön och rosenvatten]
  • 252. Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer
  • 253. När ölet intet skummar sig
  • 254. När ölet kastar sig
  • 255. När ölet surnar
  • 256. För solbränna
  • 257. Att tvätta sig med
  • 258. För spenböld
  • 259. [Att göra bläck av örter]
  • 260. Huru man skall insylta portlak
  • 261. Huru man skall insylta körsbär
  • 262. Till att sylta tyska bönor
  • 263. Att sylta små turska bönor
  • 264. Insylta rödbeter
  • 265. Till att insylta augurkur
  • 266. Vidare att insylta små augurkor
  • 267. Insyltade huvudärtskocker
  • 268. Insylta cikoriärter
  • 269. Att insylta körsbär
  • 270. Insylta päron
  • 271. Item att skära ympekvistar
  • 272. När rätta tiden är till att okulera
  • 273. För röda och skära ögonlock
  • 274. [Att göra hustrun villig]
  • 275. Notitia
  • 276. Att koka mjöd
  • 277. För frossan brukas
  • 278. Att färga lingarn med indigo på ett annat manér
  • 279. Att limma ihop sönderslagen porslin och glas
  • 280. Avhuggne senor och förlamade leder
  • 281. Bölder på kroppen och svullnader
  • 282. Brände skador av eld eller vatten
  • 283. Driver dött foster, kvinnors tider och vattnet
  • 284. Engelska eller utländske elden
  • 285. Födande kvinnor
  • 286. Hjärtklappande
  • 287. Barns hjärtesprång
  • 288. Jungfrurs stora bröstväxt
  • 289. Missfödsel
  • 290. Ofruktsamme kvinnor
  • 291. Pina i och efter barnfödslen
  • 292. Kvinnors plåga i livet
  • 293. Rev efter barnfödslen
  • 294. Tandvärk
  • 295. [Olja av enbärsträ]
  • 296. [Mot klåda]
  • 297. Recept till extrakt
  • 298. Recept för kreaturs sjukdom
  • 299. Malörtsextrakt
  • 300. Att göra borderat gull och silver rent
  • 301. Om gullgaloner äro bleka
  • 302. Att handskar göra sköna händer
  • 303. [Remedium för vattusoten]
  • 304. För tandvärk sympatikur
  • 305. Tilly Harlemensis medicamentum grotia probatum haver följande kraft och verkan
  • 306. Beprövat botmedel för all slags frossa
  • 307. Recept för collican eller modran
  • 308. Modervatten
  • 309. Promemoria
  • 310. Recept för boskaps sjukdom
  • 311. Recept för vägglöss
  • 312. [Mot mask]
  • 313. Än ett recept för boskapsjuka
  • 314. För lungsoten
  • 315. För blodstörtning
  • 316. Recept för bröstvärk
  • 317. Recept på ett gott och försökt ögonvatten
  • 318. För gulsot
  • 319. Herr regementsfältskärens Mattens recept
  • 320. Doktor Zyptrkens[?] recept
  • 321. Förteckning uppå några sorter som är till bläck
  • 322. Att färga grått
  • 323. Konster att uttaga fläckar på kläder
  • 324. För moder och kolikpassion
  • 325. För värk i kvinnobröst
  • 326. Ull att färga svart
  • 327. En annan grå färga
  • 328. Svart sidentyg att färga
  • 329. Att färga lärft eller tråd till svart
  • 330. Att göra lärftet styvt och glansigt
  • 331. Oäkta blått att färga
  • 332. Än blå färga att göra
  • 333. Hög scharlakansröd färg
  • 334. Ylle att färga äkta ponso
  • 335. Coleur de roos att färga
  • 336. Äkta karmosin att färga
  • 337. Oäkta scharlakan att färga
  • 338. Vill man hava oäkta karmosin
  • 339. Än coleur de roos
  • 340. Celadon
  • 341. Krappröd färga
  • 342. Krappröd färg
  • 343. Än en röd färg
  • 344. För bröstsjuka
  • 345. Att färga lärft eller kattun coleur de roos
  • 346. Concenellfärga på sidentyg
  • 347. Än celadon
  • 348. Ljus kaffefärg
  • 349. Kanelfärga
  • 350. Citrongult att färga
  • 351. Än citrongult att färga
  • 352. Grön färga att göra
  • 353. [För halssjuka]
  • 354. Till vaxfrukt och alunfrukt
338. Vill man hava oäkta karmosin

339. Än coleur de roos

340. Celadon

339. Än coleur de roos

Lästext

|238|

Än coleur de roos

1 Till ett skålpund sidentyg tar man 4 lod safflor, sammanlägges i en påsa, som skall ligga över natten i en tunna vatten, andra dagen så gnuggar man påsan emellan händerna, till dess vattnet har ingen färg mer uti sig, sedan tager man samma safflor utur påsan, plockar väl sönder uti en förtent kittel och slår 2 kannor pottasklut där till, vilken lut göres av 8 lod vit pottaska, och så låter man henne stå i 3 timmar, sedan gnuggar man färgan väl utur safflorne i den luten och silar sedan genom ett durkslag, så lägger man sidentyget däruti och vändes väl i en tunna i denne luten, så tager man tyget upp och slår 1 halvt stop vinättika och 1 kvarter citronsaft, i samma luten och röres väl om, och där lägges tyget åter däruti, varest det skall ligga i 3 timmar och emellertid allt stadigt vändas; när det är gjort tages tyget upp, sköljes och upphänges uti en kammar som varken någon eld är uti eller solen kan skina eller att något väder kommer däruti i tyget, så länge det är vått kan tyget det intet tåla. Vill man hava coleur de cher och coleur de prins, så lägger man uti samma soppan, vit tyg och vänder det flitigt, tills man får den åstundade färgan på tyget, sköljes |239|sedan i kallt vatten och torkas, som tillförene förmält är.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |238|

    Än Coleur de Roos.

    Till ett Skålpund Sidentyg tar man 4 lod Safflor, sammanlägges i en posa, som skall ligga öfwer natten i en tunna watn, andra dagen så gnuggar man posan emellan händerna, till deß wattnet har ingen färg mer uti sig, sedan tager man samma Safflor utur poßan, plåckar wäl sönder uti en förtent Kitel och slår 2 Kannor potask lut der til, hwilken lut giöres af 8 lod hwit potaska, och så låter man henne stå i 3 timar, sedan gnuggar man färgan wäl utur Safflorne i den luten och silar sedan genom et durchslag, så lägger man Siden tyget deruti och wändes wäl i en tunna i denne luten, så tager man tyget up och slår 1 halft stop winätticka och 1 Qwarter Citron saft, i samma luten och röres wäl om, och der lägges tyget åter deruti, hwarest det skall ligga i 3 timmar och emedlertid alt stadigt wändas; när det är giordt tages tyget up, sköljes och uphänges uti en Kammar som hwarken någon eld är uti eller Solen Kan skina eller at något wäder Kommer deruti i tyget, så länge det är wått Kan tyget det intet tola. Will man hafwa coleur de cher och coleur de prins, så lägger man uti samma soppan, hwit tyg och wänder det flitigt, tills man får den åstundade Färgan på tyget, sköljes |239|sedan i Kalt watn och torkas, som tilförene förmält är.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn