252. Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer

252. Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer

Lästext

|173|

Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer

1 Lindblomster och blad brännas, är en kostelig hjärt sty[r]ckian.

2 Karbendiktvatten för allahanda sjukdomar, att taga in att svettas på, dess pulver är och gott att taga in, kan och tvättas sår där med.

3 Ciledonia presses saften ut, är admerabelt gott för ögonen.

4 Doktor Durges modervatten.

5 Isopvatten, gott för svullen hals och bölder.

6 Flädervatten, gott för rosen att svettas på.

7 Persiljevatten, gott för sten, driver och eljest allahanda ont ur kroppen.

8 Dillvatten, mycke gott för huvudet med surt bröd, ättika och kummin.

|174|

9 Vinrutvatten, gott för allahanda förgift och andra ruttna skador i kroppen och emot pestilensen.

10 Grodbladsvatten, det kyler och stärker hjärta.

11 Stärkebärsvatten och stärkebär bulvisse rot är gott för överflödig kvinnors etc. 1 ½ stop mjöd, skörbjuggsgräs, pepparrot och tallstruntor en god näva lägges uti en flaska att disteleras i solan i 8 dagar och drickas 1 eller ½ kvarter var morgon, är gott för skörbjugg.

12 Salvievatten, gott att gurgla halsen.

13 Ekollon pulververat, gott för durklopp.

14 Badkryddor

15 Kanelblommor

16 Gråbo

17 Libbsticka

18 Renfana

19 Isop

|175|

20 Koblomvatten, finnes beskrivning, är över måttan gott för hetsig feber.

21 Libbstickavatten, är gott för mjältan.

22 Svalbo tages och svalgräs och distelers till vatten, är över måttan gott för hjärtesprång för små barn.

23 Angelikavatten, gott för pesten.

24 Tormentilla, gott för durklopp.

25 Krusmyntevatten, gott för uppkastning.

26 Krusmyntebrännvin, rätt gott för modren.

27 Stockrosor kokas lyckt i öl är gott för vita och röda överflödigt etc.

28 Karborrötter kokade i vatten och tvätta huvudet, gör god hårväxt.

29 Pionkärnor sönderstött, gott för hjärtsprång.

30 Smultronvatten disteleras, gott för ögonen.

|176|

31 Det göres så, tages smultron och lägges uti ett rätt väl skurat mässingskittel och kramas sönder med sked, täckes väl över och låter stå och röres uti dock sällan, tages sedan och göras en påsa på sedan av lärft och låter laka det att saften kommer av det, slås i en flaska och disteleras i solen.

 

32 Laklever av en levande laka osköljd, lägges på en tallrik, sättes att torkas till man sir att det kommer som olja på, sedan lägges det i ett glas med över måttan fin ingefära vit och lika mycke fin kanariesocker ovan på och så sättes i solen och hackas sönder i glaset med en kniv när det har stått kommer olja på, den skall hällas småningom |177|av i ett annat glas, är gott för hinna på ögonen, både för folk ock kreatur.

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    |173|

    Beskrif[n]ing uppå alla handa skosteliga watten till at Bränas som följer.

    lind blåmster och blad brännäs är en kostelig hiärt sty[r]ckian.

    Carbendichte waten för alla handa siuckdommar at taga in at swetas på des pulfwer ähr och godt at taga in Kan och twätas sår der med.

    Ciledonia präßes saftten ut är admerabelt godt för ögonen.

    Dochtor Durges moder waten.

    Ißop watten gådt för sullen halls och bölder.

    fläder watten gåt för Roßen at swetas på.

    Perßilje waten gåt för sten drifwer och älijest alla handa ont ur Kroppen.

    dill waten mycke got för hufwudet med surt bröd ätickia och Kum[m]in.

    |174|

    win Rut waten gåt för alla handa förgift. och andra Rutna skador i Kroppen och emot pestelänßin.

    Grodblads waten det Kylär och stärcker hiärta.

    stärcke bärs waten och stärcke bär bulwiße Root är got för öfwer flödig qwinnors et: 1 ½ stop miöd skiörbiugs gräs peppar rot och tal struntor en god näfwa lägges utj en flaska at Disteleras i solan i 8. dagar och drickas 1 e: ½ qwarter war morgån ähr got för skiörbiug.

    salwie waten godt at gorgla halßen.

    Eckållån pulfverrerat gåt för Durcklop

    Bad Kryddor.

    Kanel blommor.

    gråboo.

    libsticka.

    Ren fanna.

    Isop.

    |175|

    Koblom waten finnes beskrifni[n]g ähr öfwer måtan godt för hetsig feber.

    Libsticka waten är godt för miältan.

    swalbo tages och swalgräs och Distelers till waten är öfwer måtan godt för hiärte språng för små barn.

    angelicka waten godt för pästen.

    tormentilla got för durcklop.

    Krußmynte waten gådt för up Kastning.

    Kruß mynte bränwin rät godt för modren.

    stock Roßor Kockas lyckt i öhl ähr got för wita och Röda öfwer flödigt et:

    Karbor Röter Kockade i waten och tuäta hufwudet giör god hårwäckts.

    Pion Kiärnor sönder stöt got för hiertsprång

    smultron waten Distelras got för ögon[n]en.

    |176|

    det giöres så tages smultron och läggäs utj et Rät wäll skurat mäßings Kitel och Krammas sönder med skied, teckes wäl öfwer och låter stå och Röräs utj dock sellan, tages sedan och giöras en påßa på sedan af lerftt och låter lacka det at saftten Kom[m]er af det slås i en flaska och Disteleras i solen.

     

    Lack lefwer af en lefwande lacka oskiöld, lägies på en taldrick setes at torckas till man sir at det Kom[m]er som olia på sedan lägges det i et glas med öfwer måttan fin ingefera wit och licka mycke fin canari socker ofwan på och så setes i solen och hackas sönder i glaßet med en Knif när det har ståt Kommer olia på den skall hellas småningom |177|af i et annat glas är godt för hinna på ögonen bode för folck ock Kreatur.