Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Stensböle

  • Om handskriften
  • 1. Att sylta krusbär
  • 2. På annat och kortare manér
  • 3. Att sylta klara körsbär
  • 4. Sylta bruna körsbär
  • 5. Sylta vinbär
  • 6. Sylta hjortron med socker
  • 7. Sylta nypon
  • 8. Sylta plommon
  • 9. Sylta oxlebär
  • 10. Mos av allahanda slags bär
  • 11. Mos av äpplen
  • 12. Sylta krikon
  • 13. Insyltade kastanjer
  • 14. Sylta allahanda slags fåglar
  • 15. Sylta unga svin eller fransoser
  • 16. Enbärsmos
  • 17. Surt lingonmos att länge förvaras
  • 18. Insylta moreller
  • 19. Ett slags sylta
  • 20. Sylta små gurkor
  • 21. Sylta äpplen
  • 22. Sylta päron
  • 23. Sylta in gös
  • 24. Att gömma barbaritssaft
  • 25. Vinbärsvin
  • 26. En god rullsylta
  • 27. Körvelpudding
  • 28. En bakpudding
  • 29. En kokpudding
  • 30. En gemen pudding
  • 31. En annan pudding
  • 32. En engelsk pudding på annat manér
  • 33. Än en pudding väl gjord
  • 34. En pudding
  • 35. Äppelpudding
  • 36. Äppelpudding
  • 37. Äppelpudding
  • 38. Mandeltårta
  • 39. Morotskaka
  • 40. En annan kaka
  • 41. Gräddkaka
  • 42. En gräddkaka
  • 43. Lemonkaka
  • 44. Mortelkakor
  • 45. Mandelkaka
  • 46. Citronkaka
  • 47. En annan citronkaka
  • 48. En annan citronkaka
  • 49. Kaka av färska hasselnötter
  • 50. Märgkaka
  • 51. Körvelkaka
  • 52. En annan körvelkaka
  • 53. Riskaka
  • 54. Äppelkaka
  • 55. En annan äppelkaka
  • 56. Äggekaka med sylta vinbär
  • 57. Gädde- eller hönsekaka
  • 58. En njurkaka
  • 59. En god ostetårta
  • 60. En god ostkaka
  • 61. Nundelkaka
  • 62. En god leverkaka
  • 63. En god äppelkaka
  • 64. Äppelkaka
  • 65. Kaka av färskost
  • 66. Kaka av sur grädda
  • 67. En god mandelkaka
  • 68. En kaka av surt limpebröd
  • 69. En annan äppelkaka
  • 70. Smultronkaka
  • 71. Ett slags pannekakor av sur grädda rätt goda
  • 72. Krusbärskaka
  • 73. Lemontårta
  • 74. Lemontårta på annat manér
  • 75. Att göra spritsbakelse
  • 76. Rismunkar
  • 77. Himmelsmunkar
  • 78. Persiljemunkar, även av bruneller och fikon
  • 79. Att göra munkar av sur grädda
  • 80. Sockerstruvor
  • 81. Andra tjocka struvor
  • 82. Mandelbakelse
  • 83. Vinmunkar
  • 84. Mandelmunkar
  • 85. Jäsmunkar
  • 86. Munkar med rivet bröd
  • 87. Jäsvåfflor
  • 88. Brödvåfflor
  • 89. Ett tjäderpastej
  • 90. Att göra orrpastej
  • 91. Pastej av harer
  • 92. Att göra pastej av kycklingar eller lamm
  • 93. Att göra pastej av gädda
  • 94. Pastej av blötfisk
  • 95. Fiskfrikadeller
  • 96. Pastej av surkål
  • 97. Pastej av kalvlår
  • 98. Pastej av rökt skinka
  • 99. Små pastejer av oxtungor
  • 100. Små kräftepastejer
  • 101. På annat manér
  • 102. Pastej av färskt och späckt oxekött
  • 103. En god kräftkaka
  • 104. Baka fransyska bröd
  • 105. Pudding av sur grädda
  • 106. Krusbärskaka
  • 107. En pollensk kaka som snart är gjord
  • 108. Koka en kalkon
  • 109. Stuva höns med blomkål
  • 110. Stekta höns med äpplen eller krusbär
  • 111. Fyllning i stekta höns, kalkoner och fårbringor
  • 112. Ett frikassé
  • 113. En god soppa av sur grädda
  • 114. En rätt av äpplen
  • 115. En rätt av palsternackor
  • 116. Att koka biank
  • 117. Koka vinmos
  • 118. Att koka ostron
  • 119. En god äggekaka
  • 120. Att baka mandlor
  • 121. Sparris med grädda
  • 122. En god nundelkaka med äpplen
  • 123. En rätt av äpplen
  • 124. En god gräddkaka
  • 125. Koka gädda att den smakar som hummer
  • 126. Oxkött med lagerbärsblad
  • 127. Sockerkringlor
  • 128. Fylla kräftor att hava till soppor och pastejer
  • 129. Kräftor med gröna ärter
  • 130. En god soppa av torra nypon
  • 131. En brun potage
  • 132. Att fylla semlor
  • 133. Snömos
  • 134. Huru man skall göra brunelltårta eller av annat slag
  • 135. Tårtedegen
  • 136. Göra bruneller
  • 137. Att baka pepparkaka
  • 138. Baka små smörkakor
  • 139. Baka en pudding som är snart gjord
  • 140. Kokta krusbärstårta
  • 141. Fyllning i körveltårta
  • 142. Gelé av hjorthorn
  • 143. Morotstårta
  • 144. Befellamo
  • 145. Ragu av gäss, ankor eller kalkon
  • 146. Ragu på annat sätt
  • 147. Koka vinmaskar
  • 148. Ragu på kalv- eller fårbringor
  • 149. Frikassé
  • 150. Mortelkakor
  • 151. Baka mandlor
  • 152. Krområd
  • 153. Äggeråd i tunna järn
  • 154. Tjockråd
  • 155. Tunnråd
  • 156. Soppa på stekt fisk eller sill
  • 157. Skotthöns
  • 158. Förlorade ägg
  • 159. Koka vinmos
  • 160. Att göra en krusbärskaka
  • 161. En vinkaka med surt bröd
  • 162. En god kaka
  • 163. Att göra trekantiga korvar eller bolonisk korv
  • 164. Svinköttskorvar
  • 165. Koka karp eller braxen med stuvning
  • 166. Koka gräddemos
  • 167. Citronmjölk
  • 168. Mandelmjölk med äggevitan
  • 169. Äggegröt
  • 170. Kräm
  • 171. Stuvning till allahanda fisk dock mest gäddor
  • 172. Äggebubbert snart gjord
  • 173. Mandelkies
  • 174. Risklimpar i mjölk
  • 175. Kalvgelé
  • 176. Baka citronbröd
  • 177. Av sur grädda en kaka
  • 178. Stuva äpplen
  • 179. Koka trip av ägg
  • 180. Att stuva änder eller annat
  • 181. Stuva en gås
  • 182. Fylld oxtunga
  • 183. Ragu över duvor
  • 184. En god styrkjesoppa
  • 185. Koka svinhuvud att det smakar som vildsvinshuvud
  • 186. Citrongelé
  • 187. Att fylla äpplen
  • 188. Kanelvatten
  • 189. Saft av krusbär
  • 190. Huru man skall göra marsipan
  • 191. Att baka citronsockerbröd
  • 192. Att göra spritssocker
  • 193. Att göra makroner
  • 194. Att göra bittermandelbröd
  • 195. Att göra ett slags sockerbiskvi
  • 196. Att baka smörsocker
  • 197. En god pepparkaka
  • 198. Goda vetekakor
  • 199. Att baka krokan
  • 200. Kanelkaka
  • 201. Goda skorpor
  • 202. Mandelmjölk
  • 203. En mjölkrätt
  • 204. En god rätt av ris och mandel
  • 205. En god ost av äggevita
  • 206. Äppelmjölk
  • 207. Vinmos eller skum
  • 208. Mos av vin och risgryn
  • 209. Stuva portlak, syra eller spenat
  • 210. Soppa på stekt fisk
  • 211. Stuva kräftor och ärtskocker
  • 212. Fylld gädda
  • 213. Soppa på färsk fisk med sill eller ansjovis
  • 214. Polsk gädda
  • 215. Torka gröna turska bönor
  • 216. Torka ärtskocker
  • 217. Stuva ärtskocker
  • 218. En skön mjölkrätt
  • 219. Sockerkaka
  • 220. Att stuva spenat
  • 221. Sympatikur för halssjuka
  • 222. Brungult att färga
  • 223. Noch citrongult att färga
  • 224. Violett att färga
  • 225. Noch violett att färga garn
  • 226. Ännu violett på linne
  • 227. Nejlikebrunt att färga
  • 228. Brun färga på lärft
  • 229. Grön färga på gult linne
  • 230. Att färga vackert rött med färnbock
  • 231. Hög bragul färg
  • 232. Att färga gult med löv
  • 233. Att sylta pomerans- och citronskal
  • 234. Att sylta ingefära
  • 235. Att göra vinmos
  • 236. Fatbakelse
  • 237. Att glasera äpplen
  • 238. Att göra lingonvatten
  • 239. En sockerkaka
  • 240. Sockerkaka
  • 241. Munkar av hela äpplen
  • 242. En sur rivebrödskaka
  • 243. Att göra en god gräddkaka
  • 244. Att lägga in körsbär i vinättika
  • 245. Att göra jäsmjölk på en hast
  • 246. Fatbakelse
  • 247. Fylld kål
  • 248. Bränd mandel
  • 249. Rosenrött på linne eller bomullsgarn
  • 250. Fläderspiritus
  • 251. [Dryck på mandlar, frön och rosenvatten]
  • 252. Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer
  • 253. När ölet intet skummar sig
  • 254. När ölet kastar sig
  • 255. När ölet surnar
  • 256. För solbränna
  • 257. Att tvätta sig med
  • 258. För spenböld
  • 259. [Att göra bläck av örter]
  • 260. Huru man skall insylta portlak
  • 261. Huru man skall insylta körsbär
  • 262. Till att sylta tyska bönor
  • 263. Att sylta små turska bönor
  • 264. Insylta rödbeter
  • 265. Till att insylta augurkur
  • 266. Vidare att insylta små augurkor
  • 267. Insyltade huvudärtskocker
  • 268. Insylta cikoriärter
  • 269. Att insylta körsbär
  • 270. Insylta päron
  • 271. Item att skära ympekvistar
  • 272. När rätta tiden är till att okulera
  • 273. För röda och skära ögonlock
  • 274. [Att göra hustrun villig]
  • 275. Notitia
  • 276. Att koka mjöd
  • 277. För frossan brukas
  • 278. Att färga lingarn med indigo på ett annat manér
  • 279. Att limma ihop sönderslagen porslin och glas
  • 280. Avhuggne senor och förlamade leder
  • 281. Bölder på kroppen och svullnader
  • 282. Brände skador av eld eller vatten
  • 283. Driver dött foster, kvinnors tider och vattnet
  • 284. Engelska eller utländske elden
  • 285. Födande kvinnor
  • 286. Hjärtklappande
  • 287. Barns hjärtesprång
  • 288. Jungfrurs stora bröstväxt
  • 289. Missfödsel
  • 290. Ofruktsamme kvinnor
  • 291. Pina i och efter barnfödslen
  • 292. Kvinnors plåga i livet
  • 293. Rev efter barnfödslen
  • 294. Tandvärk
  • 295. [Olja av enbärsträ]
  • 296. [Mot klåda]
  • 297. Recept till extrakt
  • 298. Recept för kreaturs sjukdom
  • 299. Malörtsextrakt
  • 300. Att göra borderat gull och silver rent
  • 301. Om gullgaloner äro bleka
  • 302. Att handskar göra sköna händer
  • 303. [Remedium för vattusoten]
  • 304. För tandvärk sympatikur
  • 305. Tilly Harlemensis medicamentum grotia probatum haver följande kraft och verkan
  • 306. Beprövat botmedel för all slags frossa
  • 307. Recept för collican eller modran
  • 308. Modervatten
  • 309. Promemoria
  • 310. Recept för boskaps sjukdom
  • 311. Recept för vägglöss
  • 312. [Mot mask]
  • 313. Än ett recept för boskapsjuka
  • 314. För lungsoten
  • 315. För blodstörtning
  • 316. Recept för bröstvärk
  • 317. Recept på ett gott och försökt ögonvatten
  • 318. För gulsot
  • 319. Herr regementsfältskärens Mattens recept
  • 320. Doktor Zyptrkens[?] recept
  • 321. Förteckning uppå några sorter som är till bläck
  • 322. Att färga grått
  • 323. Konster att uttaga fläckar på kläder
  • 324. För moder och kolikpassion
  • 325. För värk i kvinnobröst
  • 326. Ull att färga svart
  • 327. En annan grå färga
  • 328. Svart sidentyg att färga
  • 329. Att färga lärft eller tråd till svart
  • 330. Att göra lärftet styvt och glansigt
  • 331. Oäkta blått att färga
  • 332. Än blå färga att göra
  • 333. Hög scharlakansröd färg
  • 334. Ylle att färga äkta ponso
  • 335. Coleur de roos att färga
  • 336. Äkta karmosin att färga
  • 337. Oäkta scharlakan att färga
  • 338. Vill man hava oäkta karmosin
  • 339. Än coleur de roos
  • 340. Celadon
  • 341. Krappröd färga
  • 342. Krappröd färg
  • 343. Än en röd färg
  • 344. För bröstsjuka
  • 345. Att färga lärft eller kattun coleur de roos
  • 346. Concenellfärga på sidentyg
  • 347. Än celadon
  • 348. Ljus kaffefärg
  • 349. Kanelfärga
  • 350. Citrongult att färga
  • 351. Än citrongult att färga
  • 352. Grön färga att göra
  • 353. [För halssjuka]
  • 354. Till vaxfrukt och alunfrukt
317. Recept på ett gott och försökt ögonvatten

318. För gulsot

319. Herr regementsfältskärens Mattens recept

318. För gulsot

Lästext

|218|

För gulsot

1 Tages urin som den sjuka skola låta uti ett kärl, och det lintyg som den sjuka har på sin kropp skall läggas där uti och skall sankas av den sjuka mer där till, och lintyget skall den sjuken ligga där uti till dess det blir väl blåfläckot, sedan skall det upptagas och trädas i genom ärmarna en stång och föra det i skogen så att solen där på väl skiner, som den sjuka själv skall göra så att ingen vet, men är den så svag, så kan det utav en annan förrättas, som solen utverkar fläckarna utur lintyget, så förgås sjukedomen.

|219|

Numero 1

2 Nedannämde sönderstöts, lägges i en butelj, gjutes 1 stop brännvin på, står i 14 dagar, skakas stundom, sedan kan det brukas 1 skedblad i sänder, eller mer dock ej allt för ofta

Contaurea ¼ lod
Aloes 1 lod 24
Gentiana ¼ lod
Pomeransskal ¼ lod
Tallstruntar ¼ lod.

3 Här av tages 4 satser, dock att var sats väges och lägges särskilt.

Vit bärenstensolja för 6 styver
Bävergäll för 6 styver
Dyvelsträck för 4 styver
Kamfer för 3 styver
Vitlök för 4 styver
för några styver vax 4 styver

4 Observeras 1:o att satsen å de här ovan stående 4 satser ej förändras, och 2:o att det begäres friska species, samt efterses att rötterne ej äro maskstungne, eller eljest illafarne. Det plägar kosta 8 styver vardera satsen.

5 Begäres och att antingen apotekaren själv eller någon som kan litas på, desse satser utgiver, på det de må fås dess riktigare.

|220|

Beträffande sjukdomen

1:o Kommer den med sakta svidande under bröstet som sedan ansätter i största hast med häftighet ett packat väder (som ej annat kan för märkas) att det alldeles vill dämpa andan.
2:o Hela kroppen gulnar i det samma.
3:o Urinen bliver röd som blod.
4:o Vid navlan tyckes det göra det under bröstet stående vädret motstånd.
5:o I genom ryggen mitt för där vädret tyckes vara under bröstet uppstiger sting, eller som man skulle söka pressa eller sticka något hårt eller skarpt tvärt igenom ryggen.
6:o En lång tid eller några dagar sedan man fått detta stillat är magen i synnerhet under bröstet, och mitt över navlan ganska öm.
7:o Stundom när den som hastigast ansätter, kommer en stark brytning och uppkastning.
8:o En genvillig ångestsvett följer och med.
|221|

Numero 2

6 Pro memoria

7 Av det medikamentet som herr regementsfälstskären har förordnat, tages först 2:ne mornar å rad efter dess beskrivning, och dagen därnäst av de synnerliga droppar 30 i sänder var morgon och middag, med ej alldeles kallt te, eller väl avslagit svagdricka, intagningen sker var morgon tidigt, och sedan 2 timmar för eller efter middagen, och drickes efter var intagning 2 a 3 skedblad varmare, av samma slags drick varmed dropparne äro intagne.

8 Om aftorne klockan 7 eller 8 tages av det lindrande pulvret en liten halv fingerborg sänder med en skedfull varmt svagdricka, te, eller brun ölostvassla, varpå och drickes, sedan en dryck varmt av samma slag varmed pulvret intages. Hållandes patienten efter egen bekvämlighet över nätterna i sängen, utan att tvinga sig till svett, men låter svetten märka sig, så håller han sig betäckt under samma kläder som han hade på sig enär svetten kom, och sig så, länge tilltäckt, tills svetten stannar, och kroppen varder torr, då han vaktar sig för allt för kallt dricka |222|och fast törsten är stark, så göres ej stor dryck, utan litet i sänder, men desto oftare, detta observeres och i allan tid.

9 Om någon förstoppelse vill vara så är nådeligt att klistier appliceres där emot, om lägen vill medgiva. Eljest tages var 3:dje eller 4:de dag av de förstbemälte droppar, vilka herr regementsfältskären har förordnat i synnerhet när förstoppelsen vill vara, och intet tillfället är med klistiret, då de droppar oftare kunna tagas då den tiden eller stunden ej av de synnerliga dropparne tages, men om middagarne tages av dem, och om aftonen av pulvret.

10 Dieten observeras noga, när apetiten är så mättar man sig intet utan njutes litet och oftare, spisen bör vara färsk och lös, litet fattit då och då, drycken bör ock vara mera varm omkall, allt surt är otjänligt, motion måste och vara medelmåttigt.

|223|

Numero 3

11 R: liq a m k ½ uns.

12 Elix [?] nims.      4. C.

13 [?] Xai[?] anis all 3 drakmer.

14 R [?] [?] lundom: 2 drakmer.

15 Mf[?]dh:r Synnerlige droppar

16 30. i sänder var morgon och middag med svalt te eller väl avslagit svagdricka att taga.

17 #

18 R: V c aird: 1 ½ uns.

19 antsparmod 1 ½ uns.   6. C:r

20 MP[?] Cynogloss: 1 uns mhp

21 dh:r lindrande V en liten halv fingerborg full i sänder var afton med varmt te, svagdricka eller brunölostvassla att taga.

 

22 Herr sergeanten Lüht under Nylands Dragone Regementet den 9 maj 1746 rat:

23 Herr fourieren Sture.

|224|

Numero 4

24 R. R. Rhabarb: 1 uns

25 Dh. tropper

26 att intagas i bland 70 a 80 i sänder i varm te matt[?].

27 1.- 16.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |218|

    för guhl soot.

    tages uhrin som den siuka skolla låtta utj et Kiärill, och det lin tyg som den siucka har på sin Kråpp skall läggas där utj och skall sankas af den siuka mer där till, och lin tyget skall den siucken ligga där utj till des det blir väll Blåfläkot, seddan skall det uptagas och tredas i gennom ärmarna en stång och föra det i skogen så at Solen där på wäll skinner. som den siuka sielf skall giöra så at ingen wet, men är den så swag. så Kan det utaf enannan för Rättes, som solen uth wärkar fläkkarnna utuhr lintygit, så för gås siukedommen,

    |219|

    Nummero 1.

    Nedan nämde sönder stöts lägges i en boutelje, giutes 1. stop bränwin på står i 14. dagar skakas stundom – sedan Kan det brukas 1. skedblad i sänder, eller mer doch ei alt för ofta

    Contaurea ¼. lod.
    Aloes 1. lod. 24.
    Gentiana ¼. lod.
    Pommerantz skal ¼. lod.
    tall struntar ¼. lod.

    här af tages 4. satzer, dock at war sats wäges och lägges särskildt.

    Hwit bären stens olja för 6 st:r
    Bäfwergäll för 6. st:r
    difwel sträck för 4. st:r
    Camphert för 3. st:r
    Hwitlök för 4. st:r
    för några st:r wax 4. st:r

    Observeras 1o att satsen å de här ofwan stående 4. satser eij förändras. och 2o at det begiäres friska species, samt eftersees at rötterne eij äro mask stungne, eller eljest illafarne. Det plägar Kosta 8. st:r hwardera satsen.

    Begiäres och at antingen apotekeran sielf eller någon som Kan litas på, deße satser utgifwer, på det de må fås deß ricktigare.

    |220|

    Beträffande Siukdomen.

    1o Kommer den med sackta swidande under bröstet som sedan ansätter i största hast med häftihet et packat wäder /:som eij annat Kan för märkas :/ at det aldeles wil dämpa andan.
    2o Hela Kroppen Gulnar i det samma.
    3o Urinen blifwer röd som blod.
    4o Wid naflan tyckes det giöra det under Bröstet stående wädredt mot stånd.
    5o I genom ryggen mit för där wädrädt tyckes wara under bröstet upstiger stingn, eller som man skulle söka präßa e:r sticka något hårt eller skarft twärt igenom ryggen.
    6o En lång tid eller några dagar sedan man fådt dätta stilladt är magen i synnerhet under bröstet, och mitt öfwer naflan ganska ömm.
    7o Stundom när dän som hastigast ansätter, Kommer en stark brytning och upkastning.
    8o En genwillig ångest swett följer och med.
    |221|

    Nummero 2.

    Pro memoria.

    Af det Medicamentet som H:r Regementsfälstskiären har förordnadt, tages först 2:ne mornar å rad efter des beskrifning, och dagen därnäst af de synnerliga droppar 30. i sänder hwarmorgon och middag, med eij alldeles Kalt Thee, eller wäl afslagit swag dricka, intagningen sker hwar morgon tidigt, och sedan 2. timmar för eller efter middagen, och drickes efter hwar intagning 2. a 3. skedblad warmmare, af samma slags drick hwarmed dropparne äro intagne.

    Om aftorne Klåckan 7. eller 8. tages af det lindrande pulfwret en liten half fingerbåri sänder med en sked full warmt swag dricka, Thee, eller brun ölostwastsla, warpå och drickes, sedan en dryck warmt af samma slag hwarmed pulfret intages. Hållandes patienten efter egen beqwämlighet öfwer nätterna i sängen, utan att twinga sig til swet, men låter swetten märka sig, så håller han sig betäckt under samma Kläder som han hade på sig enär swetten Kom, och sig så, länge tiltäckt, tils swetten stadnar, och Kroppen warder torr, då han wacktar sig för alt för Kalt dricka |222|och fast törsten är stark, så giöres eij stor dryck, uutan litet i sänder, men desto oftare, detta observeres och i allan tid.

    Om någon för stoppelse wil wara så är nådeligit at Clistier appliceres där emot, om lägen wil medgifwa. Eljest tages hwar 3:die el:r 4:de dag af de först bemälte droppar, hwilka H:r Regemänts fältskiären har förordnadt i synnerhet när för stoppelsen wil wara, och intet tilfället är med Cliestiredt, då de dråppar oftare Kunna tagas då den tiden eller stunden eij af de synnerliga dropparne tages men om middagarne tages af dem, och om aftonen af pulfredt

    Dieten observeres noga, när appetiten är så mättar man sig intet utan niutes litet och oftare, spisen bör wara färsk och lös, litet fattit då och då, drycken bör ock wara mera warm omkall, alt surt är otiänligit. motion måste och wara medelmåttigt.

    |223|

    Nummero 3.

    R: liq a m k Zß. [½ uns]

    Elix [?] nims.      4. C.

    [?] Xai[?] anis all Ziij. [3 drakmer]

    R [?] [?] lundom: Zij. [2 drakmer]

    Mf[?]dh:r Synnerlige droppar

    30. i sender hwar morgon och middag med swalt Thee eller wäl afslagit swag dricka at taga.

    #

    R: V c aird: Ziß. [1 ½ uns]

    antsparmod Zß. [1 ½ uns]   6. C:r

    MP[?] Cynogloss: Zj. [1 uns] mhp

    dhr lindrande V en liten half finger Bor full i sender hwar afton med warmt Thee swaagdricka el:r brunölost walslla at taga.

     

    H: Sergianten lüht under Nylands Dragone Regementet d: 9 maij 1746. rat:

    H:r fourieren Sture.

    |224|

    Nummero 4.

    R. R. Rhabarb: Zj [1 uns]

    Dh. tropper

    att intagas i bland 70. a 80. i sänder i hwarm Thee matt[?].

    1.- 16.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn