276. Att koka mjöd

Lästext

|189|

Att koka mjöd

1 Om det skall bliva rätt gott och starkt mjöd, så tages till en markpund håning 1 stop vatten, man kan och taga så många markpund man vill koka till mjöd, och vill man taga 30 stop vatten på en pund honing kan man göra, så mätes in i kittel, när vattnet är inmätit, så tages med en sticka målet och skäres på stickan så långt vattnet räcker, när man nu således har målet på vattnet som skall bliva till mjöd så slås hela kittelen fult med vatten eller så mycket som man tillspäda vill, och låter det koka, när vattnet kokar så lägges honingen i och skummas väl av, när det är väl avskummat, så tages på en pund honing, en par goda nävar full humle och lägges uti en panna, |190|kastas i kittelen och kokar således tillika med vattnet, sedan som vattnet är så mycket inkokat, att det räcker åter till det märket som i förstone tagit är, när det nu så vida är kokat, så tages den ifrån elden och svalkas så mycket att knappt handen tål på det intet jästen bränner, när det nu är tid att jästen inlägga, så tages först ett litet kärl och röres i den samma gästen med litet utav den kokade mjöden och täckes väl till, när det nu jäser så slås det samma uti det andra, ock betäckes med en hud och binder väl igen på det intet någon luft jäsningen bortflyr, när det nu är väl tillbundet och förvarat så sättes det på en varm ort såsom uti en bastuga till att |191|jäsa, 4 eller 5 dygn, men uti en ordinarie varm stuva jäser det väl 9 dygn och väl 14 dagar. Provet på mjöden är denna, när hon är färdig och fulljäst så slår det rätt starkt i näsan när man henne öppnar, när det är fulljäst, så silas det igenom ett kläde och fyller uti en tunna, vill man hava henne klar så tages litet husbloss, skär det sönder, och blötes uti litet mjöd, klappar väl sönder och slås uti tunnan, röres väl och göres väl igen 1 dygn, där efter är hon klar.

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    |189|

    att Kocka miödh

    Om det skall blifwa Rät godt och starckt miödh, så tages till en Marckpund håning 1. stop watten, man Kan och taga så många Mark pund man will Kocka till miödh, och will man taga 30. stop watn på en pundh honing Kan man giöra, så mätes in i Kitell, när watnet är in mätit, så tages med en stickia måhlet och skiäres på stitckan så långt watnet Räcker, när man nuu således har måhlet på watnet som skall blifwa till miödh. så slåß hella Kitellen fult med watn eller så mycket som man till späda will, och låter det Kocka när watnet Kockar så lägges honingen i ock skummas wähl af, när det är wähl af skummat, så tages på en pundh honing, en par goda Näfwar full humbla och läges utj en panna |190|Kastas i Kitellen och Kockar så ledes tillicka med watnet, sädan som watnet är så mycket inckockat, at det Räcker åter till det märcket som i förstone tagit är, när det nuu så wida är Kockat, så tages den ifrån Elden ock swalckas så mycket at Knapt handen tåhl på det intet giästen bränner, när det nuu är tidh at giästen in lägia, så tages först et lijtet Kiärl och Röres j den samma giästen. medh litet utaf den Kockade miöden och täckes wäll till, när det nuu giäßer så slås det samma utj det andra, ock betäckes med en hudh och binder wähl igen på det intet någon luftt giäsningen bort flyr, när det nuu är wäll till bundet och för warat så sättes det på en warm ohrt såsom utj en Bastuga till at |191|giäßa, 4. ell: 5. dyng men utj en ordinarie warm stufwa giäßer det wäll 9 dyng och wähl 14. dagar, Profwät på miöden är denna, när hon är färdig och full giäst. så slåår det Rätt starckt i näßan när man henne öpnar, när det är full giäst, så silas det igenom et Kläde. och fyller utj en tunna will man hafwa henne Klar så tages litet huuß Blåß skiär det sönder, ock blötes utj litet miödh, Klappar wäll sönder och slås utj tunnan Röres wähl och giöres wähl igen 1. dyngn där efter är hon Klaar.