Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Stensböle

  • Om handskriften
  • 1. Att sylta krusbär
  • 2. På annat och kortare manér
  • 3. Att sylta klara körsbär
  • 4. Sylta bruna körsbär
  • 5. Sylta vinbär
  • 6. Sylta hjortron med socker
  • 7. Sylta nypon
  • 8. Sylta plommon
  • 9. Sylta oxlebär
  • 10. Mos av allahanda slags bär
  • 11. Mos av äpplen
  • 12. Sylta krikon
  • 13. Insyltade kastanjer
  • 14. Sylta allahanda slags fåglar
  • 15. Sylta unga svin eller fransoser
  • 16. Enbärsmos
  • 17. Surt lingonmos att länge förvaras
  • 18. Insylta moreller
  • 19. Ett slags sylta
  • 20. Sylta små gurkor
  • 21. Sylta äpplen
  • 22. Sylta päron
  • 23. Sylta in gös
  • 24. Att gömma barbaritssaft
  • 25. Vinbärsvin
  • 26. En god rullsylta
  • 27. Körvelpudding
  • 28. En bakpudding
  • 29. En kokpudding
  • 30. En gemen pudding
  • 31. En annan pudding
  • 32. En engelsk pudding på annat manér
  • 33. Än en pudding väl gjord
  • 34. En pudding
  • 35. Äppelpudding
  • 36. Äppelpudding
  • 37. Äppelpudding
  • 38. Mandeltårta
  • 39. Morotskaka
  • 40. En annan kaka
  • 41. Gräddkaka
  • 42. En gräddkaka
  • 43. Lemonkaka
  • 44. Mortelkakor
  • 45. Mandelkaka
  • 46. Citronkaka
  • 47. En annan citronkaka
  • 48. En annan citronkaka
  • 49. Kaka av färska hasselnötter
  • 50. Märgkaka
  • 51. Körvelkaka
  • 52. En annan körvelkaka
  • 53. Riskaka
  • 54. Äppelkaka
  • 55. En annan äppelkaka
  • 56. Äggekaka med sylta vinbär
  • 57. Gädde- eller hönsekaka
  • 58. En njurkaka
  • 59. En god ostetårta
  • 60. En god ostkaka
  • 61. Nundelkaka
  • 62. En god leverkaka
  • 63. En god äppelkaka
  • 64. Äppelkaka
  • 65. Kaka av färskost
  • 66. Kaka av sur grädda
  • 67. En god mandelkaka
  • 68. En kaka av surt limpebröd
  • 69. En annan äppelkaka
  • 70. Smultronkaka
  • 71. Ett slags pannekakor av sur grädda rätt goda
  • 72. Krusbärskaka
  • 73. Lemontårta
  • 74. Lemontårta på annat manér
  • 75. Att göra spritsbakelse
  • 76. Rismunkar
  • 77. Himmelsmunkar
  • 78. Persiljemunkar, även av bruneller och fikon
  • 79. Att göra munkar av sur grädda
  • 80. Sockerstruvor
  • 81. Andra tjocka struvor
  • 82. Mandelbakelse
  • 83. Vinmunkar
  • 84. Mandelmunkar
  • 85. Jäsmunkar
  • 86. Munkar med rivet bröd
  • 87. Jäsvåfflor
  • 88. Brödvåfflor
  • 89. Ett tjäderpastej
  • 90. Att göra orrpastej
  • 91. Pastej av harer
  • 92. Att göra pastej av kycklingar eller lamm
  • 93. Att göra pastej av gädda
  • 94. Pastej av blötfisk
  • 95. Fiskfrikadeller
  • 96. Pastej av surkål
  • 97. Pastej av kalvlår
  • 98. Pastej av rökt skinka
  • 99. Små pastejer av oxtungor
  • 100. Små kräftepastejer
  • 101. På annat manér
  • 102. Pastej av färskt och späckt oxekött
  • 103. En god kräftkaka
  • 104. Baka fransyska bröd
  • 105. Pudding av sur grädda
  • 106. Krusbärskaka
  • 107. En pollensk kaka som snart är gjord
  • 108. Koka en kalkon
  • 109. Stuva höns med blomkål
  • 110. Stekta höns med äpplen eller krusbär
  • 111. Fyllning i stekta höns, kalkoner och fårbringor
  • 112. Ett frikassé
  • 113. En god soppa av sur grädda
  • 114. En rätt av äpplen
  • 115. En rätt av palsternackor
  • 116. Att koka biank
  • 117. Koka vinmos
  • 118. Att koka ostron
  • 119. En god äggekaka
  • 120. Att baka mandlor
  • 121. Sparris med grädda
  • 122. En god nundelkaka med äpplen
  • 123. En rätt av äpplen
  • 124. En god gräddkaka
  • 125. Koka gädda att den smakar som hummer
  • 126. Oxkött med lagerbärsblad
  • 127. Sockerkringlor
  • 128. Fylla kräftor att hava till soppor och pastejer
  • 129. Kräftor med gröna ärter
  • 130. En god soppa av torra nypon
  • 131. En brun potage
  • 132. Att fylla semlor
  • 133. Snömos
  • 134. Huru man skall göra brunelltårta eller av annat slag
  • 135. Tårtedegen
  • 136. Göra bruneller
  • 137. Att baka pepparkaka
  • 138. Baka små smörkakor
  • 139. Baka en pudding som är snart gjord
  • 140. Kokta krusbärstårta
  • 141. Fyllning i körveltårta
  • 142. Gelé av hjorthorn
  • 143. Morotstårta
  • 144. Befellamo
  • 145. Ragu av gäss, ankor eller kalkon
  • 146. Ragu på annat sätt
  • 147. Koka vinmaskar
  • 148. Ragu på kalv- eller fårbringor
  • 149. Frikassé
  • 150. Mortelkakor
  • 151. Baka mandlor
  • 152. Krområd
  • 153. Äggeråd i tunna järn
  • 154. Tjockråd
  • 155. Tunnråd
  • 156. Soppa på stekt fisk eller sill
  • 157. Skotthöns
  • 158. Förlorade ägg
  • 159. Koka vinmos
  • 160. Att göra en krusbärskaka
  • 161. En vinkaka med surt bröd
  • 162. En god kaka
  • 163. Att göra trekantiga korvar eller bolonisk korv
  • 164. Svinköttskorvar
  • 165. Koka karp eller braxen med stuvning
  • 166. Koka gräddemos
  • 167. Citronmjölk
  • 168. Mandelmjölk med äggevitan
  • 169. Äggegröt
  • 170. Kräm
  • 171. Stuvning till allahanda fisk dock mest gäddor
  • 172. Äggebubbert snart gjord
  • 173. Mandelkies
  • 174. Risklimpar i mjölk
  • 175. Kalvgelé
  • 176. Baka citronbröd
  • 177. Av sur grädda en kaka
  • 178. Stuva äpplen
  • 179. Koka trip av ägg
  • 180. Att stuva änder eller annat
  • 181. Stuva en gås
  • 182. Fylld oxtunga
  • 183. Ragu över duvor
  • 184. En god styrkjesoppa
  • 185. Koka svinhuvud att det smakar som vildsvinshuvud
  • 186. Citrongelé
  • 187. Att fylla äpplen
  • 188. Kanelvatten
  • 189. Saft av krusbär
  • 190. Huru man skall göra marsipan
  • 191. Att baka citronsockerbröd
  • 192. Att göra spritssocker
  • 193. Att göra makroner
  • 194. Att göra bittermandelbröd
  • 195. Att göra ett slags sockerbiskvi
  • 196. Att baka smörsocker
  • 197. En god pepparkaka
  • 198. Goda vetekakor
  • 199. Att baka krokan
  • 200. Kanelkaka
  • 201. Goda skorpor
  • 202. Mandelmjölk
  • 203. En mjölkrätt
  • 204. En god rätt av ris och mandel
  • 205. En god ost av äggevita
  • 206. Äppelmjölk
  • 207. Vinmos eller skum
  • 208. Mos av vin och risgryn
  • 209. Stuva portlak, syra eller spenat
  • 210. Soppa på stekt fisk
  • 211. Stuva kräftor och ärtskocker
  • 212. Fylld gädda
  • 213. Soppa på färsk fisk med sill eller ansjovis
  • 214. Polsk gädda
  • 215. Torka gröna turska bönor
  • 216. Torka ärtskocker
  • 217. Stuva ärtskocker
  • 218. En skön mjölkrätt
  • 219. Sockerkaka
  • 220. Att stuva spenat
  • 221. Sympatikur för halssjuka
  • 222. Brungult att färga
  • 223. Noch citrongult att färga
  • 224. Violett att färga
  • 225. Noch violett att färga garn
  • 226. Ännu violett på linne
  • 227. Nejlikebrunt att färga
  • 228. Brun färga på lärft
  • 229. Grön färga på gult linne
  • 230. Att färga vackert rött med färnbock
  • 231. Hög bragul färg
  • 232. Att färga gult med löv
  • 233. Att sylta pomerans- och citronskal
  • 234. Att sylta ingefära
  • 235. Att göra vinmos
  • 236. Fatbakelse
  • 237. Att glasera äpplen
  • 238. Att göra lingonvatten
  • 239. En sockerkaka
  • 240. Sockerkaka
  • 241. Munkar av hela äpplen
  • 242. En sur rivebrödskaka
  • 243. Att göra en god gräddkaka
  • 244. Att lägga in körsbär i vinättika
  • 245. Att göra jäsmjölk på en hast
  • 246. Fatbakelse
  • 247. Fylld kål
  • 248. Bränd mandel
  • 249. Rosenrött på linne eller bomullsgarn
  • 250. Fläderspiritus
  • 251. [Dryck på mandlar, frön och rosenvatten]
  • 252. Beskrivning uppå allahanda kosteliga vatten till att brännas som följer
  • 253. När ölet intet skummar sig
  • 254. När ölet kastar sig
  • 255. När ölet surnar
  • 256. För solbränna
  • 257. Att tvätta sig med
  • 258. För spenböld
  • 259. [Att göra bläck av örter]
  • 260. Huru man skall insylta portlak
  • 261. Huru man skall insylta körsbär
  • 262. Till att sylta tyska bönor
  • 263. Att sylta små turska bönor
  • 264. Insylta rödbeter
  • 265. Till att insylta augurkur
  • 266. Vidare att insylta små augurkor
  • 267. Insyltade huvudärtskocker
  • 268. Insylta cikoriärter
  • 269. Att insylta körsbär
  • 270. Insylta päron
  • 271. Item att skära ympekvistar
  • 272. När rätta tiden är till att okulera
  • 273. För röda och skära ögonlock
  • 274. [Att göra hustrun villig]
  • 275. Notitia
  • 276. Att koka mjöd
  • 277. För frossan brukas
  • 278. Att färga lingarn med indigo på ett annat manér
  • 279. Att limma ihop sönderslagen porslin och glas
  • 280. Avhuggne senor och förlamade leder
  • 281. Bölder på kroppen och svullnader
  • 282. Brände skador av eld eller vatten
  • 283. Driver dött foster, kvinnors tider och vattnet
  • 284. Engelska eller utländske elden
  • 285. Födande kvinnor
  • 286. Hjärtklappande
  • 287. Barns hjärtesprång
  • 288. Jungfrurs stora bröstväxt
  • 289. Missfödsel
  • 290. Ofruktsamme kvinnor
  • 291. Pina i och efter barnfödslen
  • 292. Kvinnors plåga i livet
  • 293. Rev efter barnfödslen
  • 294. Tandvärk
  • 295. [Olja av enbärsträ]
  • 296. [Mot klåda]
  • 297. Recept till extrakt
  • 298. Recept för kreaturs sjukdom
  • 299. Malörtsextrakt
  • 300. Att göra borderat gull och silver rent
  • 301. Om gullgaloner äro bleka
  • 302. Att handskar göra sköna händer
  • 303. [Remedium för vattusoten]
  • 304. För tandvärk sympatikur
  • 305. Tilly Harlemensis medicamentum grotia probatum haver följande kraft och verkan
  • 306. Beprövat botmedel för all slags frossa
  • 307. Recept för collican eller modran
  • 308. Modervatten
  • 309. Promemoria
  • 310. Recept för boskaps sjukdom
  • 311. Recept för vägglöss
  • 312. [Mot mask]
  • 313. Än ett recept för boskapsjuka
  • 314. För lungsoten
  • 315. För blodstörtning
  • 316. Recept för bröstvärk
  • 317. Recept på ett gott och försökt ögonvatten
  • 318. För gulsot
  • 319. Herr regementsfältskärens Mattens recept
  • 320. Doktor Zyptrkens[?] recept
  • 321. Förteckning uppå några sorter som är till bläck
  • 322. Att färga grått
  • 323. Konster att uttaga fläckar på kläder
  • 324. För moder och kolikpassion
  • 325. För värk i kvinnobröst
  • 326. Ull att färga svart
  • 327. En annan grå färga
  • 328. Svart sidentyg att färga
  • 329. Att färga lärft eller tråd till svart
  • 330. Att göra lärftet styvt och glansigt
  • 331. Oäkta blått att färga
  • 332. Än blå färga att göra
  • 333. Hög scharlakansröd färg
  • 334. Ylle att färga äkta ponso
  • 335. Coleur de roos att färga
  • 336. Äkta karmosin att färga
  • 337. Oäkta scharlakan att färga
  • 338. Vill man hava oäkta karmosin
  • 339. Än coleur de roos
  • 340. Celadon
  • 341. Krappröd färga
  • 342. Krappröd färg
  • 343. Än en röd färg
  • 344. För bröstsjuka
  • 345. Att färga lärft eller kattun coleur de roos
  • 346. Concenellfärga på sidentyg
  • 347. Än celadon
  • 348. Ljus kaffefärg
  • 349. Kanelfärga
  • 350. Citrongult att färga
  • 351. Än citrongult att färga
  • 352. Grön färga att göra
  • 353. [För halssjuka]
  • 354. Till vaxfrukt och alunfrukt
275. Notitia

276. Att koka mjöd

277. För frossan brukas

276. Att koka mjöd

Lästext

|189|

Att koka mjöd

1 Om det skall bliva rätt gott och starkt mjöd, så tages till en markpund håning 1 stop vatten, man kan och taga så många markpund man vill koka till mjöd, och vill man taga 30 stop vatten på en pund honing kan man göra, så mätes in i kittel, när vattnet är inmätit, så tages med en sticka målet och skäres på stickan så långt vattnet räcker, när man nu således har målet på vattnet som skall bliva till mjöd så slås hela kittelen fult med vatten eller så mycket som man tillspäda vill, och låter det koka, när vattnet kokar så lägges honingen i och skummas väl av, när det är väl avskummat, så tages på en pund honing, en par goda nävar full humle och lägges uti en panna, |190|kastas i kittelen och kokar således tillika med vattnet, sedan som vattnet är så mycket inkokat, att det räcker åter till det märket som i förstone tagit är, när det nu så vida är kokat, så tages den ifrån elden och svalkas så mycket att knappt handen tål på det intet jästen bränner, när det nu är tid att jästen inlägga, så tages först ett litet kärl och röres i den samma gästen med litet utav den kokade mjöden och täckes väl till, när det nu jäser så slås det samma uti det andra, ock betäckes med en hud och binder väl igen på det intet någon luft jäsningen bortflyr, när det nu är väl tillbundet och förvarat så sättes det på en varm ort såsom uti en bastuga till att |191|jäsa, 4 eller 5 dygn, men uti en ordinarie varm stuva jäser det väl 9 dygn och väl 14 dagar. Provet på mjöden är denna, när hon är färdig och fulljäst så slår det rätt starkt i näsan när man henne öppnar, när det är fulljäst, så silas det igenom ett kläde och fyller uti en tunna, vill man hava henne klar så tages litet husbloss, skär det sönder, och blötes uti litet mjöd, klappar väl sönder och slås uti tunnan, röres väl och göres väl igen 1 dygn, där efter är hon klar.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |189|

    att Kocka miödh

    Om det skall blifwa Rät godt och starckt miödh, så tages till en Marckpund håning 1. stop watten, man Kan och taga så många Mark pund man will Kocka till miödh, och will man taga 30. stop watn på en pundh honing Kan man giöra, så mätes in i Kitell, när watnet är in mätit, så tages med en stickia måhlet och skiäres på stitckan så långt watnet Räcker, när man nuu således har måhlet på watnet som skall blifwa till miödh. så slåß hella Kitellen fult med watn eller så mycket som man till späda will, och låter det Kocka när watnet Kockar så lägges honingen i ock skummas wähl af, när det är wähl af skummat, så tages på en pundh honing, en par goda Näfwar full humbla och läges utj en panna |190|Kastas i Kitellen och Kockar så ledes tillicka med watnet, sädan som watnet är så mycket inckockat, at det Räcker åter till det märcket som i förstone tagit är, när det nuu så wida är Kockat, så tages den ifrån Elden ock swalckas så mycket at Knapt handen tåhl på det intet giästen bränner, när det nuu är tidh at giästen in lägia, så tages först et lijtet Kiärl och Röres j den samma giästen. medh litet utaf den Kockade miöden och täckes wäll till, när det nuu giäßer så slås det samma utj det andra, ock betäckes med en hudh och binder wähl igen på det intet någon luftt giäsningen bort flyr, när det nuu är wäll till bundet och för warat så sättes det på en warm ohrt såsom utj en Bastuga till at |191|giäßa, 4. ell: 5. dyng men utj en ordinarie warm stufwa giäßer det wäll 9 dyng och wähl 14. dagar, Profwät på miöden är denna, när hon är färdig och full giäst. så slåår det Rätt starckt i näßan när man henne öpnar, när det är full giäst, så silas det igenom et Kläde. och fyller utj en tunna will man hafwa henne Klar så tages litet huuß Blåß skiär det sönder, ock blötes utj litet miödh, Klappar wäll sönder och slås utj tunnan Röres wähl och giöres wähl igen 1. dyngn där efter är hon Klaar.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn