125. [Observationer]

Lästext

[Observationer]

1. Att man skall röra hurtigt och väl om, samt skvalpa av och an med en käpp när man sätter jästen i drickat täcker sedan över det att det kommer i fullkomlig jäsning, då tages täcket av och jäsningen får kontinuera obetäck.
2. Bör svickan alltid tagas ut när drickor tappas.
3. Till öl tål man väl taga 1 ½ näva humla till var kappe malt ty det bör vara något beskt. Men till svagdricka och spisöl tager man barast en näva humla.
4. Ju kalljästare öl och dricka dess bättre blir det.
5. Enris kokas alltid både till öl och dricka i det vattnet man mäskar på med.
6. Är maltet elakt så att det ej vill börja rinna så hackar man enriskvistar på rostan ibland med mäskningen. Man kan |196|även göra en par tutar av 3 pärtor omlindade med nottråd, den ena stucken bredvid tappen och den andra bakåt, bägge stickes de ända ned till kar- eller såbotten igenom rostan och kallas andtrattar.
7. Till jäststoppor tager man antingen lärft eller blår och öser eller trillar dem i jästen och hänger upp dem att torka i varmt rum eller väder. Om sommarn kan man bra konservera jäst på detta sätt. Vintern kan man hava själva gästen var som helst i stenkruka i källarn men man skall akta att den ej fryser ty då mister den sin kraft. Men stoppor kan man konservera jäst uppå över hela året, när man sedan de är torra hänger upp dem på vind eller i kontor eller köksskåp bara det är ett rent ställe.
8. Man brygger dricka av korn med litet kölnmalt ibland, även öl. Men det tål koka flera gångor upp vatten på än malt. Solmalt är det allra bästa och rensmakigaste till öl och dricka, blir ock det ljusaste. Därnäst är köln-eller varmmalt. Sedan är rökt kornmalt, och sämst är rökt rågmalt.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    [Observationer]

    Observ: 1. at man skall röra hurtigt och väl om, samt sqvalpa af och an med en kepp när man sätter gässten i drickat täcker sedan öfver det at det kommer i fulkomlig gäsning, då tages täcket af och gäsningen får Continuera obetäck.
    – 2. bör svickan altid tagas ut när Drickor tappas.
    – 3. Til öhl tål man väl taga 1 ½ näfwa humla till hvar Kappe malt ty det bör vara någåt bäskt. män til svag Dricka och spisöl tager man barast en näfva humla.
    – 4. Ju kallgästare öhl och dricka dess bättre blir det.
    – 5. Enris kokas altid både til öhl och dricka i det vatnet man mässkar på med.
    – 6. Är maltet elakt så at det ej vil börja rinna så hackar man Enris qvistar på rostan ibland med mässkningen. Man kan |196|äfven göra en par tutar af 3 pärtor omlindade med nottråd. den ena stucken bredevid tappen och den andra bakåt bägge stickes de ända ned til Kar eller såf botten igenom rostan och kallas and trattar.
    – 7. Til gäst stoppor tager man antingen lärft eller blår och öser eller trillar dem i gästen och hänger up dem at torka i varmt rum eller väder. Om sommarn kan man braf Conservera gäst på detta sätt. Vintern kan man hafva sjelfva gästen var som hälst i sten kruka i källarn men man skall ackta at den ej fryser ty då mister den sin Kraft. men stoppor kan man Conservera gäst uppå öfver hela året, när man sedan de är torra hänger up dem på vind eller i Contoir eller köksskåp bara det är et rent ställe.
    – 8. Man bryger Dricka af Korn med litet Köln malt ibland. äfven öhl. men det tål koka flera gångor up vatn på än malt – Sol malt är det aldra bästa och ren smakigaste til öhl och Dricka blir och det ljusaste – Därnäst är Köln eller varm malt – Sedan är Rökt Korn malt – och sämst är Rökt Råg malt.