Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

af Schultén

  • Om handskriften
  • 1. Sätt att bibehålla blommor med varmt vatten
  • 2. [Herr Aubert du Petit-Thouars omnämner i sin Essais…]
  • 3. [Medel mot vattenskräck]
  • 4. [Mot vägglus]
  • 5. [Ordination]
  • 6. Recept till blanksmörja
  • 7. Promemoria
  • 8. [Jul]
  • 9. [Nyår]
  • 10. [Trettondagen]
  • 11. Kyndelsmässa
  • 12. Fastlagstisdagen
  • 13. [Jungfru Marie bebådelsedag]
  • 14. [Påsk]
  • 15. [Kristi himmelsfärdsdag]
  • 16. [Pingst]
  • 17. [Alla jul, påsk och pingst]
  • 18. [Midsommar]
  • 19. [Mikaelidagen]
  • 20. [Allhelgonahelgen]
  • 21. [Folkets jul]
  • 22. Hantverkare få om
  • 23. Anmärkningar
  • 24. Promemoria
  • 25. Om kalkonungars skötsel
  • 26. Bakat till jul år 1811
  • 27. Åt Lisa Söderqvist till
  • 28. Uppräkning av några livsmedel som används i hemmet
  • 29. [Matordningar hösten 1776]
  • 30. På promotionsbalen den 10 Juli 1827
  • 31. På Mimi Fock Bröllops afton den 4 juni 1828
  • 32. Andra dagen, om middagen
  • 33. Middag på Nagu prästegård
  • 34. Middag på Vikom
  • 35. 1846 liten supé hos häradshövding Kälanders
  • 36. Julmiddag hos N. af Schulténs
  • 37. Släktsupé hos Otto af Schulténs
  • 38. Supé hos Statsrådet Haartmans
  • 39. 1847. Släktsupé hos doktor Floréns
  • 40. Släktsupé hos statsrådet Törnqvist
  • 41. Supé hos N. af Schulténs
  • 42. Liten supé hos häradshövding Kelanders
  • 43. Stor bal hos statsrådet Pippings
  • 44. Stor supé hos kammarrådet Schauman
  • 45. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 46. Middag på fru Temenius begravning
  • 47. Mat om kvällen hos professor Lindqvist
  • 48. Vilken tid på året vart och ett bör göras
  • 49. Att brygga
  • 50. Att baka bröd
  • 51. Om slaktning
  • 52. Att göra korv
  • 53. Vidare om slaktning
  • 54. Om köttorkning
  • 55. Om kalva och kreatur
  • 56. Om fåren och gettren
  • 57. Åtskilliga hushållssysslor
  • 58. Om grönsaker
  • 59. Om matlagning
  • 60. Vad som till vävningsanstalter behöves
  • 61. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 62. Nota
  • 63. Promemoria
  • 64. Flere sorter färger
  • 65. [Matordning]
  • 66. [Lax]
  • 67. Böckling
  • 68. [Vassbuk]
  • 69. [Strömming]
  • 70. [Ål]
  • 71. [Braxen]
  • 72. Emot koleran
  • 73. Promemoria
  • 74. [Matordningar 20/12–1/1]
  • 75. Om kalkonungars skötsel
  • 76. Ingredienser för Scharffens elixir på ett stop brännvin
  • 77. Maltuträkning till öl och svagdricksbrygd
  • 78. All gräddan av 6 à 8 måls råmjölk. Vår 1815. Vår egen kalvdans
  • 79. Av kreaturen
  • 80. [Kreatur och kalvar]
  • 81. [Svin]
  • 82. [Saltlake]
  • 83. [Tarmar]
  • 84. Metvurst
  • 85. [Rullsylta]
  • 86. [Observationer]
  • 87. [Kalv]
  • 88. [Innan limning och saltning]
  • 89. [Isterkakor]
  • 90. [Julöl]
  • 91. Ett sätt att göra köttkorv
  • 92. Ett sätt att göra köttkorv
  • 93. Till fransk köttkorv tages
  • 94. Att sylta surkål
  • 95. Att lutlägga alla sorter fisk
  • 96. Huru luten göres till såpa
  • 97. Att koka såpa
  • 98. Att göra tvål
  • 99. Att göra fradgtvål
  • 100. Fårslakten
  • 101. Metvurststillredning
  • 102. [Fransk köttkorv]
  • 103. Jungfru Lenas metvursttillverkning
  • 104. Beskrivning på köttkorv
  • 105. Folkets hackkorv
  • 106. Att insalta väl kött och fläsk med litet salt
  • 107. Att baka paltbröd
  • 108. Allahanda soppor
  • 109. Beskrivning att koka dricka av vatten och sirap
  • 110. Nota
  • 111. [Dricka 1]
  • 112. [Dricka 2]
  • 113. Den 28 februari 1812. Filtrerat 15 kannor brännvin destillerat som börjades den 1 mars 1812
  • 114. Likör
  • 115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin
  • 116. Att brygga gott svagdricka
  • 117. Att mälta rökmalt av korn
  • 118. Att mälta rökmalt av råg
  • 119. Om egyptisk råg
  • 120. Att mälta solmalt av korn
  • 121. Att mälta köln- eller varmmalt av korn
  • 122. Observationer
  • 123. Att brygga öl av kölnmalt
  • 124. Om att sätta rosta
  • 125. [Observationer]
  • 126. Att brygga folkets öl
  • 127. Sätt att brygga dricka av omältat korn
  • 128. Uppgift att raffinera kronbrännvin eller annat illasmakande brännvin, och att betaga det samma all obehaglig och finkelsmak
  • 129. Uti Frugård bränneri är en bränntunna
  • 130. [Till Oxars gödning]
  • 131. Att lägga in höstströmming till vassbuk
  • 132. Beskrivning på gott brännvin
  • 133. Att göra så kallad fransyskt senap
  • 134. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 135. Sättet att bruka det engelska blekvattnet
  • 136. Beskrivning på gott brännvin
  • 137. Att göra så kallad fransysk senap
  • 138. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 139. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 140. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 141. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 142. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 143. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 144. Gott kaffe- och tebröd
  • 145. Sockerkringlor
  • 146. Tårtbakelse
  • 147. Beskrivning på sockerkaka
  • 148. Gräddbakelse
  • 149. Potatislåda med risgryn
  • 150. Äggfyllning till små pastejer
  • 151. En god och lätt pudding
  • 152. Pudding av risgryn
  • 153. Brännvinsdestillering
  • 154. Att inlägga spenat
  • 155. Klistring av garn
  • 156. Att koka tvål
  • 157. Att röka gåshalva
  • 158. Oäkta spritsbakelse
  • 159. Råmjölkskringlor
  • 160. Till fläskkorv
  • 161. Vi gjorde 1832 om hösten
  • 162. [Fläskkorv]
  • 163. Pepparkaksbeskrivning
  • 164. Behandling och bot för lindrig ondskorv i huvudet
  • 165. Att inlägga strömming
  • 166. Potatispudding
  • 167. Äppelpudding
  • 168. Alla sorter vetemjöl som vi hava i huset den 1 december 1815
  • 169. Vatten tagit till Fru Strömdals brygd av 15 kappar korn och 3 kannor kornmalt
  • 170. Beskrivning på äggklimpar
  • 171. Bevara ägg för skämning
  • 172. Att få Fnöske riktigt eldfängt
  • 173. Att få mycket potatis
  • 174. Att insalta blomkål
  • 175. Skorpor
  • 176. Bröd som smörjes med ägg
  • 177. Sötsura limpor
  • 178. Vörten till vörtbröd
  • 179. Att baka vörtbröd
  • 180. [Anteckningar om brödbakning]
  • 181. Att sylta rödlök
  • 182. Att tvätta plymer
  • 183. [Två sorters tebröd]
  • 184. Till Biskvier
  • 185. Att en god bakelse
  • 186. Till en gräddkaka
  • 187. Till en sockerkaka
  • 188. Att insalta kryddad vassbuk
  • 189. Uträkning år 1822
  • 190. Att inlägga vassbuk
  • 191. Russinpudding
  • 192. Till att distillera brännvin
  • 193. Mandelkaka
  • 194. Att färga grått på ylle och siden
  • 195. Blanc Mangé
  • 196. Potatiskaka
  • 197. Blanc manché
  • 198. Ärtkaka
  • 199. Pudding
  • 200. Bryggd
  • 201. Att koka tvål
  • 202. Hjorthornsgelé
  • 203. Pudding
  • 204. Crème av bärsaft
  • 205. Vaniljpudding
  • 206. Spenat am blit
  • 207. Beskrivning på Westpitro
  • 208. Mandeltårta
  • 209. Till färs
  • 210. Fiskruletter
  • 211. Sockerbröd
  • 212. En grann pudding
  • 213. Pepparkaka
  • 214. Anisbakelse
  • 215. Blåsmunkar
  • 216. Att göra spickekorv
  • 217. Sockerkaka utan smör
  • 218. Russinpudding
  • 219. Kaka
  • 220. Pudding
  • 221. Puddingsauce
  • 222. Att inlägga stora vita gurkor
  • 223. Proportioner för korvar
  • 224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt
  • 225. Viktig upptäckt
  • 226. Magnesia i bröd
  • 227. Matordningar 29 november – 19 december
  • 228. Uträkning på kaffe och socker
  • 229. Mycket gott starkt kaffe
  • 230. Gott vardagskaffe
  • 231. Gott kaffe åt tjänstefolket
  • 232. Att baka potatoesbröd till kaffe
  • 233. Prinsessans mandelbröd
  • 234. Goda sockerbrödskakor
  • 235. Små runda eller avlånga sockerbröd
  • 236. Spanska sockerplättar
  • 237. Gott te- och kaffebröd på 1 kvarters sa
  • 238. Goda smörskorpor med brun sirap
  • 239. Att baka gott skålbröd
  • 240. Inläggning
  • 241. Ättikarecepet
  • 242. Hallonättika
  • 243. Att tillreda ättika
  • 244. Pastejdeg
  • 245. Beskrivning huru portkes görs
  • 246. Schweiziske frosskuren
  • 247. Emot gikt
  • 248. Rökpulver mot pesten
  • 249. Satsen till Schaffeelixir på 1 stop brännvin
  • 250. På ½ stopa málagavin till kinavin
  • 251. Rabarberelixir
  • 252. Salva
  • 253. Sätt att tillverka ost
  • 254. Maltbränning
  • 255. Att baka surt bröd
  • 256. Hårsiktat bröd av surmjölk
  • 257. Vetebröd
  • 258. Vispelbröd
  • 259. Om skålbröd
  • 260. Saffransdeg
  • 261. Metwursttillredning
  • 262. Fläskkorvs tillredning
  • 263. Köttkorvstillredning
  • 264. Hackkorvstillredning
  • 265. Att baka paltbröd
  • 266. Sylta
  • 267. Beskrivning huru strömming insaltas, att den blir lika god med anjovis
  • 268. Nota på vår svinslakt
  • 269. Bläck
  • 270. Vörtbrödsbeskrivning
  • 271. Att lägga in surkål på fru Dankwards sätt
  • 272. Ingefärsvatten
  • 273. God bakelse
  • 274. Tunnrån med sirap
  • 275. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 276. Beskrivning på memma
  • 277. Beskrivning på gott mjöd
  • 278. Beskrivning att göra ättika
  • 279. Beskrivning på krusbärssaft
  • 280. Oäkta asiagurkor
  • 281. Att inlägga gurkor som äro stora
  • 282. Att inlägga vassbuk
  • 283. Att inlägga gurkor så att de hållas friska över vintern
  • 284. Att göra vinbärsvatten
  • 285. Beskrivning på krusbärssaft
  • 286. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 287. Att göra ättika av honing
  • 288. Att tillreda bärsaft
  • 289. Att inlägga gurkor
  • 290. Gräddbakelse
  • 291. Att bona mahogenymöbler
  • 292. Fru Bruncronas beskrivning
  • 293. Uträkning på mycket gott starkt kaffe
  • 294. Mandeltårta
  • 295. Goda smörtårtor
  • 296. Hjorthornsgelé
  • 297. Blanc mangér
  • 298. God kalvdans den 20 december 1800
  • 299. Sämre kalvdans
  • 300. Fragg-blanc mangér
  • 301. Mjölkpudding till soppa
  • 302. Piroger
  • 303. Gräddkaka till en stor låda
  • 304. Dansk bakelse
  • 305. Makrongrynspudding
  • 306. Gräddbakelse
  • 307. Äpplen med citroncrème
  • 308. Äggbubbert
  • 309. Potatisrullar kokade i smör och gräddade i ugnen
  • 310. Tunnrånsbakelse
  • 311. Pudding i köttsoppor
  • 312. Ostklimpar i köttsoppor
  • 313. Beskrivning på tunnrån
  • 314. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 315. Beskrivning på äggklimpar
  • 316. Brödpudding
  • 317. Äppelpudding
  • 318. Mjölpudding
  • 319. En gräddpudding
  • 320. Mjölpudding, nummer 2
  • 321. Mjölpudding nummer 3
  • 322. Potatoesmjölspudding
  • 323. Mjölpudding nummer 4
  • 324. Gräddpudding
  • 325. Potatoestårta
  • 326. Potatoeskaka
  • 327. Kaka
  • 328. God pastejdeg
  • 329. God tårtdeg
  • 330. Pepparkakor
  • 331. Tebröd
  • 332. Mjuka pepparkakor
  • 333. Mandelbakelser i papperslådor för 34 personer
  • 334. Bakelser för ett mindre bord
  • 335. Melinkaka
  • 336. Att baka mandelberg
  • 337. Sockervåfflor att ätas kalla
  • 338. [Reparera rum]
  • 339. Jonés brunnsdiet
  • 340. Pro memoria
  • 341. Rabarberelexir
  • 342. Bakning med mossa
  • 343. [Om islandsmossans beredning]
  • 344. Att befordra hårväxt och stärka hårrötterna
  • 345. Satsen på överste löjtnant Bruncronas goda snus
  • 346. Till middagen sättes på bordet
  • 347. Beredning av klister
  • 348. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 349. Att färga grått på bomulls-, lin- och ullgarn
  • 350. Beskrivning på svartfärg på linne-, bomull- och ylletyg och garn, samt silke
  • 351. Att koka äppelgelé
  • 352. Beskrivning på tillredning av såpessens
  • 353. Färgbeskrivning
  • 354. Att färga gris de lin på ylle, linne, bomull och siden
  • 355. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 356. Att färga svart på linne-, silke- och bomullsgarn på ett skålpund
  • 357. Att sätta vacker blå färg på ylle
  • 358. Att färga äkta rött
  • 359. Mot vattenaktig diarré
  • 360. Gul rostfärg på lin- och bomullsgarn
  • 361. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 362. Att färga svart på 1 skålpund silke-, bomulls- och linnegarn
  • 363. Beskrivning på jämna gräsfärgen
  • 364. Rosenröd färg
  • 365. Blå färg
  • 366. Den gredelina färgen
  • 367. Grönt papper
  • 368. Nyligen upptäckt botemedel för rus
  • 369. Silvergrått på ylle
  • 370. Grått med grankottar
  • 371. Beskrivning på ulltvättning
  • 372. Ett medel att förta färgen på garn
  • 373. Mörk rött på ull och silke
  • 374. Att färga rosenrött på lin- och bomullsgarn
  • 375. Safflorsfärgbeskrivning
  • 376. Medel mot väggohyra
  • 377. Sätt att återbringa frusna ägg till deras ursprungliga godhet
  • 378. Smörja för seltyg
  • 379. Medel emot potatissjukan, uppgivet av doktorn Johann Friedrich Klotzsch
  • 380. Om användning av sjuka potäter
  • 381. Blodiglars återställande till förnyat bruk
  • 382. Att svärta seldon med mera
  • 383. Om potäters sättning
  • 384. Smörja för grövre skodon
  • 385. Medel att förekomma potatissjuka
  • 386. Skydd för väggar emot ohyra, ävensom mot råttor
  • 387. Rödfärg på tak och väggar
  • 388. Förbättring i smörets beredning
  • 389. Gurgelvatten
  • 390. Att färga ventre de biche, på silke, bomull och linne
  • 391. Att färga krapp på ylle
  • 392. Att färga svart på linne
  • 393. Att färga grönt
  • 394. Bläck
  • 395. Förbättring i smörets beredning, fortsättning
  • 396. Att färga grått
  • 397. Promemoria
  • 398. Måndagsmiddag den 4 april
  • 399. Lördagsmiddag den 9 april
  • 400. Söndagsmiddagen
  • 401. Afton den 4 januari 1804. Bal
  • 402. Supé till den 16 februari
  • 403. Middagen den 9 januari 1813
  • 404. Middag den 9 januari 1813
  • 405. Matlista. Middag den 25 mars 1812
  • 406. Matlista till middag
  • 407. Nota
  • 408. Annons för kokerska
  • 409. Promemoria. Huspigan
  • 410. Begäran
  • 411. Att göra rönnbärsvin
  • 412. Lackfernissa som torkar snart
  • 413. Olja till genomskinligt papper
  • 414. Olja till genomskinligt papper
  • 415. Om kolning av ved och tillverkningen av tjära
  • 416. Om ljusstöpning
  • 417. Att utdraga och bereda ett mycket gott lim av tovlav
  • 418. Till vit emalj
  • 419. Grön emalj
  • 420. Blå fluss
  • 421. Att tillreda jäst
  • 422. Kur för druckenhet
  • 423. Medel att pröva viners äkthet
  • 424. Emot rasande hundars bett
  • 425. Underrättelse om grässlaget ängskavlen (Alopecurus pratensis), dess nytta och odlingssätt
  • 426. Indianernas vita eld
  • 427. Regime
  • 428. En approberad huvudfluss och nervbalsam
  • 429. Spridda råd
  • 430. Friedrich Hirschfelds praktiska anmärkningar om tänderna, Jena 1796
  • 431. Promemoria
  • 432. Storaxplåster
  • 433. Medel mot vägglöss
  • 434. Mot scharlakansfeber
  • 435. Brev med ordination 1
  • 436. Brev med ordination 2
  • 437. Underrättelse, hörande till receptet för ryggvärk
346. Till middagen sättes på bordet

347. Beredning av klister

348. Lut av björkaska till kall rostgul färg

347. Beredning av klister

Lästext

|467|

Beredning av klister

1 Man kokar, en halvtimme 8 skålpund islandslav (eller, såsom man i allmänhet kallar den, islandsmossa) i 48 skålpund vatten. Denna avkokning får utseende av ett gelé, då den kallnat. Å andra sidan blöter man ett skålpund vetemjöl eller rismjöl i 6 skålpund vatten, vilket under ett beständigt omrörande upphettas så länge, tills det får samma konsistens som en tjock gröt. Sedan blandar man denna massa, under det den ännu är het, med gelét av islandslaven, och rör väl tillhopa båda delarne. Med ovannämnde kvantiteter får man ungefär 45 skålpund klister av den konsistens, som är tjänligast till begagnande. Man kallar detta klister grundklister, emedan man kan förändra dess hygrometriska egenskaper (kraft att draga fuktighet till sig), efter som luften är mer eller mindre fuktig, genom tillsats av vanligt, endast med mjöl berett klister. Några dagar efter beredningen skiljer sig vattnet ifrån detsamma, men sådant hindrar icke dess användande, ty man be|468|höver endast omröra det, för att återgiva det sitt förra utseende.

2 Men om klistret ej skall bliva gråaktigt, måste man bereda laven på följande sätt: man blöter den 36 timmar i kallt vatten och arbetar den mellanåt ganska väl. Härefter tvättas den 3 eller 4 gånger, och kokas sluteligen i en ny kvantitet en halvtimme, varefter massan kramas genom linne och blandas med det övriga, som förut är beskrivit. Härigenom blir klistret vitare.

3 Detta klister är likväl icke starkt nog för ränninger av linne, vilka äro mycket svårare att klistra, än de som äro av bomull, men även för dessa kan det bliva fullkomligen tjänligt, om man blandar det med vanligt av vetemjöl berett klister till en tredje räknat efter dess volum. Vävare som betjäna sig därav, behöva icke hava sina stolar i underjordiska rum, utan kunna uppställa dem på vad ställe de finna tjänligast.

4 En annan ganska kostbar egenskap, som detta klister äger, är att vävaren icke behöver frukta, |469| att han klistrar sin väv för starkt, ty det är bekant, att ganska få veta att avpassa den behöriga myckenhet av klister, som bör användas, då likväl en otjenlig klistring gör att många trådar brista. Då man brukar vanligt klister är man ock nödsakad att straxt därefter väva vad man klistrat, emedan en mängd av trådar eljest skulle brista genom den styvhet, de fått då de torkat: men då man använder detta nya klister, kan man utan fara uppskjuta vävnaden en eller annan dag.

5 Under stark köld är ganska svårt att väva, emedan vanligt klister torkar ganska hastigt, men lavklistret torkar långsamt och jämnt, och bibehåller tillika i trådarna den elastiticét och smidighet, som vid vävningen är så vigtig. (Denna uppsats är hämtad från en fransysk journal).

|470|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |467|

    Beredning af Klister.

    Man kokar, en half timme 8 skålpund Islands laf (eller, såsom man i allmänhet kallar den, Islandsmossa) i 48 skålp. vatten. Denna afkokning får utseende af ett gelé, då den kallnat. Å andra sidan blöter man ett ℔d hvetemjöl eller rismjöl i 6 ℔. vatten, hvilket under ett beständigt omrörande upphettas så länge, tills det får samma consistance som en tjock gröt; sedan blandar man denna massa, under det den ännu är het, med gelét af Islands lafven, och rör wäl tillhopa båda delarne. Med ofvannämnde quantiteter får man ungefär 45 ℔. klister af den consistance, som är tjenligast till begagnande. Man kallar detta klister grundklister, emedan man kan förändra dess hygrometriska egenskaper (kraft att draga fuktighet till sig), efter som luften är mer eller mindre fuktig, genom tillsats af vanligt, endast med mjöl beredt klister. Några dagar efter beredningen skiljer sig vattnet ifrån detsamma, men sådant hindrar icke dess användande, ty man be|468|höfver endast omröra det, för att återgifva det sitt förra utseende.

    Men om Klistret ej skall blifva gråaktigt, måste man bereda lafven på följande sätt: man blöter den 36 timmar i kallt vatten och arbetar den mellanåt ganska väl; härefter twättas den 3 eller 4 gånger, och kokas sluteligen i en ny quantitet en half timme, hvarefter massan kramas genom linne og blandas med det öfriga, som förut är beskrifvit. Härigenom blir klistret hwitare.

    Detta klister är likväl icke starkt nog för ränninger af linne, hvilka äro mycket swårare att klistra, än de som äro af bomull: men äfven för dessa kan det blifva fullkomligen tjenligt, om man blandar det med vanligt af hvete mjöl beredt klister till en tredje räknadt efter dess volum. Wäfvare som betjena sig deraf, behöfva icke hafva sina stolar i underjordiska rum, utan kunna uppställa dem på hvad ställe de finna tjenligast.

    En annan ganska kostbar egenskap, som detta klister äger, är att väfvaren icke behöfver frukta, |469| att han klistrar sin väf för starkt, ty det är bekant, att ganska få veta att afpassa den behöriga myckenhet af klister, som bör anwändas, då likväl en otjenlig klistring gör att många trådar brista. Då man brukar vanligt klister är man och nödsakad att straxt derefter wäfva hvad man klistrat, emedan en mängd af trådar eljest skulle brista genom den styfhet, de fått då de torkat: men då man anwänder detta nya klister, kan man utan fara uppskjuta wäfnaden en eller annan dag.

    Under stark köld är ganska swårt att wäfva, emedan vanligt klister torkar ganska hastigt, men lafklistret torkar långsamt och jemnt, och bibehåller tillika i trådarna den elastiticét och smidighet, som vid väfningen är så vigtig. (Denna uppsats är hämtad från en Fransysk Journal).

    |470|

     

     

       

       

       

      Ny kolumn