434. Mot scharlakansfeber

Lästext

|747|

[Mot scharlakansfeber]

1 Scharlakansfebern börjas med kyla, ont i halsen och gallaktig uppkastning. I mån som svullnaden i halsen tilltager blir sväljningen svår och rösten gäll. Är sjukdomen av värsta slaget synes redan de första dygn en vit eller svart fläck på körtlarne å ömse sidor om tungspene. Pulsen känns då tät och svag och yrsel infinner sig redan det första dygnet. Ibland rinner näsan redan vid sjukdomens början, men merendels först vid dess slut eller på det femte dygnet. Små och röda fläckar visa sig på andra eller tredje dygnet i ansiktet och på halsen samt utbreda sig åt nedre delarna i män, som rodnaden förgår av övre delarne. Detta utslag infinner sig förr eller senare i anseende till halssjukan, ibland är det ock alldeles intet beledsagat av någon halssjuka. Denna feber förenar sig med alla på samma tid gångbara sjukdomar. Understundom liknar utslaget falska koppor eller den så kallade svinkölen. Om febern är av bättre art börjar svullnaden att genom frätning försvinna efter en vecka då tyckes allting vara överståndit men på 18 dygnet infinner sig dock ibland en svullnad i ansikte armar och fötter som kan bliva betydlig.

|748|

2 Till förekommande av denna sjukdom rekommenderas att tvätta ansikte och händer med vatten och vinättika, gurgla sig med det föreskrivne gurgelvatten och hålla livet öppet med cremor tartari. Men om sjukdomen redan å förberörde sätt utbrustit så intages ett av de föreskrivne kräkpulver som utgör en dosis för den äldsta sonen. De yngre taga i proportion hälften eller ⅓ del. Denne sats bör göra uppkastning och par öppningar. Sker ingalunda intages ett annat efter par timmar. Om åter det skulle förorsaka flere mattande öppningar så gives barnet tinctura thebaica en droppe för vart år som det är gammalt eller litet mindre så snart det går över 4 år, och muskotbalsam ingnides över magen som betäckes med en varm servett. Alla dagar ingives desse pulver sedan, dock icke i större dosis än att de hålla livet öppet utan att laxera, och icke längre än tills febern är förbi. Men skulle någon vattenaktig svullnad därefter visa sig så blandas detta pulver med ett jalappapulver och gives därav barnet varannan dag att|749| det laxeras därav. Med gurgelvattnet fortfares även flitigt så länge febern varar. Kan man förmå den sjuka att spotta ut slemmen som härigenom lossnar är det en huvudsak. Är andedräkten svår så inandas ångan av varmt vatten och vinättika blandade genom en tratt i halsen, vill detta ej förslå appliceres en spansk fluga bakom öronen eller på halsen, och i brist härav anemone nemorosa bultas till en deg, på förenämnde ställen. Patienten dricker flitigt ölostvassla, men om han är matt en grynsoppa med saffran och vin uti. Åkerbär äro även mycket hjärtstyrkande. En tjänlig dryck är ock oxläggblommor nyttjade som te.

3 Patienten hålles inne men ej för mycket varm.

4 Av dropparne tager Nådiga Frun 20 à 24 i ett glas friskt källvatten, vartill lägges en bit socker, enär väderplågorne ansätta, för ombyte kan ett matskedblad aqua hysterica dyneti tjäna till samma ändamål.

|750|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |747|

    [Mot scharlakansfeber]

    Skarlakans febern börjas med kyla, ondt i halsen ock gallaktig upkastning. I mån som svulnaden i halsen tilltager blir sväljningen svår och rösten gäll. Är siukdomen af värsta slaget synes redan de första dygn en vit el[ler] svart fläck på körtlarne å ömse sidor om tungspen. Pulsen käns då tät och svag och yrsel infinner sig redan det första dygnet. Ibland rinner näsan redan vid siukdomens början, men merendels först vid dess slut el[ler] på det 5te dygnet. Små och röda fläckar visa sig på 2a el[ler] 3 dynet i ansigtet och på halsen samt utbreda sig åt nedre delarne i män, som rådnan förgår af öfre delarne. Detta utslag in finner sig förr el[ler] sedne i anseende till halssiukan ibland är det ock aldeles intet beledsagadt af någon halssiuka. Denna feber förenar sig med alla på sam[m]a tid gångbara siukdomar. Understundom liknar utslaget falska koppor el[ler] den så kallade svin kölen. Om febern är af bätre art börjar svulnaden at genom frättning försvinna efter en vecka då tyckes alting vara öfverståndit men på 18 dygnet infinner sig dock ibland en svulnad i ansigte armar och fötter som kan blifva betydlig.

    |748|

    Till förekom[m]ande af denna sjukdom recommenderes at tvätta ansigte och händer med vatten och vjn ättika – gurgla sig med det föreskrefne gurgel vatten och hålla lifvet öppet med Cremor Tartari. Men om siukdomen redan å förberörde sätt utbrustit så intages et af de före skrefne kräkpulfver som utgiör en dosis för den äldsta sonen. De yngre taga i proportion ½ten el[ler] ⅓ del. Denne sats bör giöra upkastning och par öpningar. Sker inglundha intages et annat efter par tim[m]ar – Om åter det skulle förordsaka flere mattande öpningar så gifves barnet Tinctura Thebaica en droppe för hvart år som det är gam[m]alt el[ler] litet mindre så snart det går öf[ver] 4 år, och muscot balsam ingnides öf[ver] magen som betäckes med en varm serviette. Alla dagar ingifves desse pulfver sedan, dock icke i större dosis än at de hålla lifvet öppet utan at laxera: och icke längre än tils febern är förbi; Men skulle någon vatten agtig svullnad därefter visa sig så blandas detta pulfver med et Ialappa pulfver och gifves däraf barnet hvar annan dag at|749| det laxeras deraf. Med gurgelvatnet fortfares äfven flitigt så länge febern varar. Kan man förmå den siuka at spotta ut slemmen som härigenom losnar är det en hufvudsak. Är andedrägten svår så inandas, ångan af varmt vatn och vjn ättika blandade genom en tratt i halsen, vill detta ej förslå apliceres en spansk fluga bakom öronen el[ler] på halsen: och i brist häraf anemone nemorosa bultas til en deg, på förenämnde ställen. Pat. dricker flitigt ölost vasla, men om han är matt en gryn soppa med saffran och vjn uti. Åkerbär äro äfven mycket hiertstyrkande. En tjenlig dryck är ock oxlägge blommor nytjade som The.

    Patjenten hålles inne men ej för mycket varm.

    Af dropparne tager Nådiga Frun 20 à 24 i ett glas friskt käll-vatn, hvartil lägges en bit såcker, enär väder plågorne ansätta; för ombyte kan et matskedblad Aqva Hysterica Dyneti tiena til sam[m]a ändamål.

    |750|