Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

af Schultén

  • Om handskriften
  • 1. Sätt att bibehålla blommor med varmt vatten
  • 2. [Herr Aubert du Petit-Thouars omnämner i sin Essais…]
  • 3. [Medel mot vattenskräck]
  • 4. [Mot vägglus]
  • 5. [Ordination]
  • 6. Recept till blanksmörja
  • 7. Promemoria
  • 8. [Jul]
  • 9. [Nyår]
  • 10. [Trettondagen]
  • 11. Kyndelsmässa
  • 12. Fastlagstisdagen
  • 13. [Jungfru Marie bebådelsedag]
  • 14. [Påsk]
  • 15. [Kristi himmelsfärdsdag]
  • 16. [Pingst]
  • 17. [Alla jul, påsk och pingst]
  • 18. [Midsommar]
  • 19. [Mikaelidagen]
  • 20. [Allhelgonahelgen]
  • 21. [Folkets jul]
  • 22. Hantverkare få om
  • 23. Anmärkningar
  • 24. Promemoria
  • 25. Om kalkonungars skötsel
  • 26. Bakat till jul år 1811
  • 27. Åt Lisa Söderqvist till
  • 28. Uppräkning av några livsmedel som används i hemmet
  • 29. [Matordningar hösten 1776]
  • 30. På promotionsbalen den 10 Juli 1827
  • 31. På Mimi Fock Bröllops afton den 4 juni 1828
  • 32. Andra dagen, om middagen
  • 33. Middag på Nagu prästegård
  • 34. Middag på Vikom
  • 35. 1846 liten supé hos häradshövding Kälanders
  • 36. Julmiddag hos N. af Schulténs
  • 37. Släktsupé hos Otto af Schulténs
  • 38. Supé hos Statsrådet Haartmans
  • 39. 1847. Släktsupé hos doktor Floréns
  • 40. Släktsupé hos statsrådet Törnqvist
  • 41. Supé hos N. af Schulténs
  • 42. Liten supé hos häradshövding Kelanders
  • 43. Stor bal hos statsrådet Pippings
  • 44. Stor supé hos kammarrådet Schauman
  • 45. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 46. Middag på fru Temenius begravning
  • 47. Mat om kvällen hos professor Lindqvist
  • 48. Vilken tid på året vart och ett bör göras
  • 49. Att brygga
  • 50. Att baka bröd
  • 51. Om slaktning
  • 52. Att göra korv
  • 53. Vidare om slaktning
  • 54. Om köttorkning
  • 55. Om kalva och kreatur
  • 56. Om fåren och gettren
  • 57. Åtskilliga hushållssysslor
  • 58. Om grönsaker
  • 59. Om matlagning
  • 60. Vad som till vävningsanstalter behöves
  • 61. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 62. Nota
  • 63. Promemoria
  • 64. Flere sorter färger
  • 65. [Matordning]
  • 66. [Lax]
  • 67. Böckling
  • 68. [Vassbuk]
  • 69. [Strömming]
  • 70. [Ål]
  • 71. [Braxen]
  • 72. Emot koleran
  • 73. Promemoria
  • 74. [Matordningar 20/12–1/1]
  • 75. Om kalkonungars skötsel
  • 76. Ingredienser för Scharffens elixir på ett stop brännvin
  • 77. Maltuträkning till öl och svagdricksbrygd
  • 78. All gräddan av 6 à 8 måls råmjölk. Vår 1815. Vår egen kalvdans
  • 79. Av kreaturen
  • 80. [Kreatur och kalvar]
  • 81. [Svin]
  • 82. [Saltlake]
  • 83. [Tarmar]
  • 84. Metvurst
  • 85. [Rullsylta]
  • 86. [Observationer]
  • 87. [Kalv]
  • 88. [Innan limning och saltning]
  • 89. [Isterkakor]
  • 90. [Julöl]
  • 91. Ett sätt att göra köttkorv
  • 92. Ett sätt att göra köttkorv
  • 93. Till fransk köttkorv tages
  • 94. Att sylta surkål
  • 95. Att lutlägga alla sorter fisk
  • 96. Huru luten göres till såpa
  • 97. Att koka såpa
  • 98. Att göra tvål
  • 99. Att göra fradgtvål
  • 100. Fårslakten
  • 101. Metvurststillredning
  • 102. [Fransk köttkorv]
  • 103. Jungfru Lenas metvursttillverkning
  • 104. Beskrivning på köttkorv
  • 105. Folkets hackkorv
  • 106. Att insalta väl kött och fläsk med litet salt
  • 107. Att baka paltbröd
  • 108. Allahanda soppor
  • 109. Beskrivning att koka dricka av vatten och sirap
  • 110. Nota
  • 111. [Dricka 1]
  • 112. [Dricka 2]
  • 113. Den 28 februari 1812. Filtrerat 15 kannor brännvin destillerat som börjades den 1 mars 1812
  • 114. Likör
  • 115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin
  • 116. Att brygga gott svagdricka
  • 117. Att mälta rökmalt av korn
  • 118. Att mälta rökmalt av råg
  • 119. Om egyptisk råg
  • 120. Att mälta solmalt av korn
  • 121. Att mälta köln- eller varmmalt av korn
  • 122. Observationer
  • 123. Att brygga öl av kölnmalt
  • 124. Om att sätta rosta
  • 125. [Observationer]
  • 126. Att brygga folkets öl
  • 127. Sätt att brygga dricka av omältat korn
  • 128. Uppgift att raffinera kronbrännvin eller annat illasmakande brännvin, och att betaga det samma all obehaglig och finkelsmak
  • 129. Uti Frugård bränneri är en bränntunna
  • 130. [Till Oxars gödning]
  • 131. Att lägga in höstströmming till vassbuk
  • 132. Beskrivning på gott brännvin
  • 133. Att göra så kallad fransyskt senap
  • 134. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 135. Sättet att bruka det engelska blekvattnet
  • 136. Beskrivning på gott brännvin
  • 137. Att göra så kallad fransysk senap
  • 138. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 139. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 140. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 141. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 142. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 143. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 144. Gott kaffe- och tebröd
  • 145. Sockerkringlor
  • 146. Tårtbakelse
  • 147. Beskrivning på sockerkaka
  • 148. Gräddbakelse
  • 149. Potatislåda med risgryn
  • 150. Äggfyllning till små pastejer
  • 151. En god och lätt pudding
  • 152. Pudding av risgryn
  • 153. Brännvinsdestillering
  • 154. Att inlägga spenat
  • 155. Klistring av garn
  • 156. Att koka tvål
  • 157. Att röka gåshalva
  • 158. Oäkta spritsbakelse
  • 159. Råmjölkskringlor
  • 160. Till fläskkorv
  • 161. Vi gjorde 1832 om hösten
  • 162. [Fläskkorv]
  • 163. Pepparkaksbeskrivning
  • 164. Behandling och bot för lindrig ondskorv i huvudet
  • 165. Att inlägga strömming
  • 166. Potatispudding
  • 167. Äppelpudding
  • 168. Alla sorter vetemjöl som vi hava i huset den 1 december 1815
  • 169. Vatten tagit till Fru Strömdals brygd av 15 kappar korn och 3 kannor kornmalt
  • 170. Beskrivning på äggklimpar
  • 171. Bevara ägg för skämning
  • 172. Att få Fnöske riktigt eldfängt
  • 173. Att få mycket potatis
  • 174. Att insalta blomkål
  • 175. Skorpor
  • 176. Bröd som smörjes med ägg
  • 177. Sötsura limpor
  • 178. Vörten till vörtbröd
  • 179. Att baka vörtbröd
  • 180. [Anteckningar om brödbakning]
  • 181. Att sylta rödlök
  • 182. Att tvätta plymer
  • 183. [Två sorters tebröd]
  • 184. Till Biskvier
  • 185. Att en god bakelse
  • 186. Till en gräddkaka
  • 187. Till en sockerkaka
  • 188. Att insalta kryddad vassbuk
  • 189. Uträkning år 1822
  • 190. Att inlägga vassbuk
  • 191. Russinpudding
  • 192. Till att distillera brännvin
  • 193. Mandelkaka
  • 194. Att färga grått på ylle och siden
  • 195. Blanc Mangé
  • 196. Potatiskaka
  • 197. Blanc manché
  • 198. Ärtkaka
  • 199. Pudding
  • 200. Bryggd
  • 201. Att koka tvål
  • 202. Hjorthornsgelé
  • 203. Pudding
  • 204. Crème av bärsaft
  • 205. Vaniljpudding
  • 206. Spenat am blit
  • 207. Beskrivning på Westpitro
  • 208. Mandeltårta
  • 209. Till färs
  • 210. Fiskruletter
  • 211. Sockerbröd
  • 212. En grann pudding
  • 213. Pepparkaka
  • 214. Anisbakelse
  • 215. Blåsmunkar
  • 216. Att göra spickekorv
  • 217. Sockerkaka utan smör
  • 218. Russinpudding
  • 219. Kaka
  • 220. Pudding
  • 221. Puddingsauce
  • 222. Att inlägga stora vita gurkor
  • 223. Proportioner för korvar
  • 224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt
  • 225. Viktig upptäckt
  • 226. Magnesia i bröd
  • 227. Matordningar 29 november – 19 december
  • 228. Uträkning på kaffe och socker
  • 229. Mycket gott starkt kaffe
  • 230. Gott vardagskaffe
  • 231. Gott kaffe åt tjänstefolket
  • 232. Att baka potatoesbröd till kaffe
  • 233. Prinsessans mandelbröd
  • 234. Goda sockerbrödskakor
  • 235. Små runda eller avlånga sockerbröd
  • 236. Spanska sockerplättar
  • 237. Gott te- och kaffebröd på 1 kvarters sa
  • 238. Goda smörskorpor med brun sirap
  • 239. Att baka gott skålbröd
  • 240. Inläggning
  • 241. Ättikarecepet
  • 242. Hallonättika
  • 243. Att tillreda ättika
  • 244. Pastejdeg
  • 245. Beskrivning huru portkes görs
  • 246. Schweiziske frosskuren
  • 247. Emot gikt
  • 248. Rökpulver mot pesten
  • 249. Satsen till Schaffeelixir på 1 stop brännvin
  • 250. På ½ stopa málagavin till kinavin
  • 251. Rabarberelixir
  • 252. Salva
  • 253. Sätt att tillverka ost
  • 254. Maltbränning
  • 255. Att baka surt bröd
  • 256. Hårsiktat bröd av surmjölk
  • 257. Vetebröd
  • 258. Vispelbröd
  • 259. Om skålbröd
  • 260. Saffransdeg
  • 261. Metwursttillredning
  • 262. Fläskkorvs tillredning
  • 263. Köttkorvstillredning
  • 264. Hackkorvstillredning
  • 265. Att baka paltbröd
  • 266. Sylta
  • 267. Beskrivning huru strömming insaltas, att den blir lika god med anjovis
  • 268. Nota på vår svinslakt
  • 269. Bläck
  • 270. Vörtbrödsbeskrivning
  • 271. Att lägga in surkål på fru Dankwards sätt
  • 272. Ingefärsvatten
  • 273. God bakelse
  • 274. Tunnrån med sirap
  • 275. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 276. Beskrivning på memma
  • 277. Beskrivning på gott mjöd
  • 278. Beskrivning att göra ättika
  • 279. Beskrivning på krusbärssaft
  • 280. Oäkta asiagurkor
  • 281. Att inlägga gurkor som äro stora
  • 282. Att inlägga vassbuk
  • 283. Att inlägga gurkor så att de hållas friska över vintern
  • 284. Att göra vinbärsvatten
  • 285. Beskrivning på krusbärssaft
  • 286. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 287. Att göra ättika av honing
  • 288. Att tillreda bärsaft
  • 289. Att inlägga gurkor
  • 290. Gräddbakelse
  • 291. Att bona mahogenymöbler
  • 292. Fru Bruncronas beskrivning
  • 293. Uträkning på mycket gott starkt kaffe
  • 294. Mandeltårta
  • 295. Goda smörtårtor
  • 296. Hjorthornsgelé
  • 297. Blanc mangér
  • 298. God kalvdans den 20 december 1800
  • 299. Sämre kalvdans
  • 300. Fragg-blanc mangér
  • 301. Mjölkpudding till soppa
  • 302. Piroger
  • 303. Gräddkaka till en stor låda
  • 304. Dansk bakelse
  • 305. Makrongrynspudding
  • 306. Gräddbakelse
  • 307. Äpplen med citroncrème
  • 308. Äggbubbert
  • 309. Potatisrullar kokade i smör och gräddade i ugnen
  • 310. Tunnrånsbakelse
  • 311. Pudding i köttsoppor
  • 312. Ostklimpar i köttsoppor
  • 313. Beskrivning på tunnrån
  • 314. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 315. Beskrivning på äggklimpar
  • 316. Brödpudding
  • 317. Äppelpudding
  • 318. Mjölpudding
  • 319. En gräddpudding
  • 320. Mjölpudding, nummer 2
  • 321. Mjölpudding nummer 3
  • 322. Potatoesmjölspudding
  • 323. Mjölpudding nummer 4
  • 324. Gräddpudding
  • 325. Potatoestårta
  • 326. Potatoeskaka
  • 327. Kaka
  • 328. God pastejdeg
  • 329. God tårtdeg
  • 330. Pepparkakor
  • 331. Tebröd
  • 332. Mjuka pepparkakor
  • 333. Mandelbakelser i papperslådor för 34 personer
  • 334. Bakelser för ett mindre bord
  • 335. Melinkaka
  • 336. Att baka mandelberg
  • 337. Sockervåfflor att ätas kalla
  • 338. [Reparera rum]
  • 339. Jonés brunnsdiet
  • 340. Pro memoria
  • 341. Rabarberelexir
  • 342. Bakning med mossa
  • 343. [Om islandsmossans beredning]
  • 344. Att befordra hårväxt och stärka hårrötterna
  • 345. Satsen på överste löjtnant Bruncronas goda snus
  • 346. Till middagen sättes på bordet
  • 347. Beredning av klister
  • 348. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 349. Att färga grått på bomulls-, lin- och ullgarn
  • 350. Beskrivning på svartfärg på linne-, bomull- och ylletyg och garn, samt silke
  • 351. Att koka äppelgelé
  • 352. Beskrivning på tillredning av såpessens
  • 353. Färgbeskrivning
  • 354. Att färga gris de lin på ylle, linne, bomull och siden
  • 355. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 356. Att färga svart på linne-, silke- och bomullsgarn på ett skålpund
  • 357. Att sätta vacker blå färg på ylle
  • 358. Att färga äkta rött
  • 359. Mot vattenaktig diarré
  • 360. Gul rostfärg på lin- och bomullsgarn
  • 361. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 362. Att färga svart på 1 skålpund silke-, bomulls- och linnegarn
  • 363. Beskrivning på jämna gräsfärgen
  • 364. Rosenröd färg
  • 365. Blå färg
  • 366. Den gredelina färgen
  • 367. Grönt papper
  • 368. Nyligen upptäckt botemedel för rus
  • 369. Silvergrått på ylle
  • 370. Grått med grankottar
  • 371. Beskrivning på ulltvättning
  • 372. Ett medel att förta färgen på garn
  • 373. Mörk rött på ull och silke
  • 374. Att färga rosenrött på lin- och bomullsgarn
  • 375. Safflorsfärgbeskrivning
  • 376. Medel mot väggohyra
  • 377. Sätt att återbringa frusna ägg till deras ursprungliga godhet
  • 378. Smörja för seltyg
  • 379. Medel emot potatissjukan, uppgivet av doktorn Johann Friedrich Klotzsch
  • 380. Om användning av sjuka potäter
  • 381. Blodiglars återställande till förnyat bruk
  • 382. Att svärta seldon med mera
  • 383. Om potäters sättning
  • 384. Smörja för grövre skodon
  • 385. Medel att förekomma potatissjuka
  • 386. Skydd för väggar emot ohyra, ävensom mot råttor
  • 387. Rödfärg på tak och väggar
  • 388. Förbättring i smörets beredning
  • 389. Gurgelvatten
  • 390. Att färga ventre de biche, på silke, bomull och linne
  • 391. Att färga krapp på ylle
  • 392. Att färga svart på linne
  • 393. Att färga grönt
  • 394. Bläck
  • 395. Förbättring i smörets beredning, fortsättning
  • 396. Att färga grått
  • 397. Promemoria
  • 398. Måndagsmiddag den 4 april
  • 399. Lördagsmiddag den 9 april
  • 400. Söndagsmiddagen
  • 401. Afton den 4 januari 1804. Bal
  • 402. Supé till den 16 februari
  • 403. Middagen den 9 januari 1813
  • 404. Middag den 9 januari 1813
  • 405. Matlista. Middag den 25 mars 1812
  • 406. Matlista till middag
  • 407. Nota
  • 408. Annons för kokerska
  • 409. Promemoria. Huspigan
  • 410. Begäran
  • 411. Att göra rönnbärsvin
  • 412. Lackfernissa som torkar snart
  • 413. Olja till genomskinligt papper
  • 414. Olja till genomskinligt papper
  • 415. Om kolning av ved och tillverkningen av tjära
  • 416. Om ljusstöpning
  • 417. Att utdraga och bereda ett mycket gott lim av tovlav
  • 418. Till vit emalj
  • 419. Grön emalj
  • 420. Blå fluss
  • 421. Att tillreda jäst
  • 422. Kur för druckenhet
  • 423. Medel att pröva viners äkthet
  • 424. Emot rasande hundars bett
  • 425. Underrättelse om grässlaget ängskavlen (Alopecurus pratensis), dess nytta och odlingssätt
  • 426. Indianernas vita eld
  • 427. Regime
  • 428. En approberad huvudfluss och nervbalsam
  • 429. Spridda råd
  • 430. Friedrich Hirschfelds praktiska anmärkningar om tänderna, Jena 1796
  • 431. Promemoria
  • 432. Storaxplåster
  • 433. Medel mot vägglöss
  • 434. Mot scharlakansfeber
  • 435. Brev med ordination 1
  • 436. Brev med ordination 2
  • 437. Underrättelse, hörande till receptet för ryggvärk
178. Vörten till vörtbröd

179. Att baka vörtbröd

180. [Anteckningar om brödbakning]

179. Att baka vörtbröd

Lästext

Att baka vörtbröd

1 Man tager den 2 kannors ihopkokta vörten, och värmer den ljum, då har man ett ½ skålpund smör smält utan att skira saltet av det. Vörten slås uti en så eller bytta, och det smälta smöret, samt 4 stycken söndervispade ägg, som vispas först särskilt, och sedan ibland vörten samt 4 skedblad tjock och god jäst, 2 på kannan, är jästen sämre 3 skedblad sättes då på kannan, jästen vispas ibland vörten. Till 2 kannor vört tager man också krydder därefter nämligen 4 nypar kryddpeppar, 3 nypar ingefära, 2 nypar beskpeppar, 2 nävar anis samt tvenne goda nävar pomeransskal sedan de är sönderskurna i |269||15| rutor (man kan ock, om man vill hava sitt vörtbröd mycket grant, sätta 1 kvarter brun sirap i spadet, till 2 kannor vört.) Då tager man sedan alla krydder är i spadet och det är färdigt, florsiktat rågmjöl och hårsiktat väderkvarnsvetemjöl hälften av vardera sort, och knådar i degen. Den knådas väl så tjock som en vispeldeg, att när den som knådar har tungt till att föra händerna upp och ned. När degen är knådad strör man mjöl över den och klappar ner det samt ställer den att jäsa. När den är jästen, sätter man eld i ugnen och ältar degen uppå bordet. När man bakar stryker man litet smör på bordet (som till sötsura limpor) och bakar bröna i vad fason man vill, omjölade. När bröd[e]na är bakade sätt de på bräderna med litet mjöl inunder att jäsa. Sedan de äro jästa naggas de och sättes uti ugnen att grädda (värman i ugnen bör vara som till jästbröd.) När vörtbröna är mest gräddade tages de ut och smörjes med kall vört och sättes straxt in att torka och så snart vörten torkat in tages de straxt ut igen och då är de färdiga.

|270||16|

2 Av de 2 kannorna vört som kokat ihop tager man ett ½ kvarter av till smörjningsvört. Eller om man råkar glömma vörten, så går det ock an att taga dricka och blanda det med sirap och smörja bröna därmed.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    at baka Wört bröd

    Man tager den 2 Kannors ihop kokta vörten, och värmer den ljum då har man et ½ ℔. smör smält utan at skira saltet af dett. vörten slås uti en såf eller bytta, och det smälta smöret, sam 4 stycken sönder vispade ägg – som vispas först särskilt och sedan ibland vörten sam 4 skedblad tjock och god gäst 2 på kannan, är gästen sämre 3 skedblad sättes då på kannan gästen vispas ibland vörten. Til 2 kannor vört tager man också krydder därefter nämlig: 4 njupar krydd pepar 3 njupar Ingefära – 2 njupar bäsk pepar 2 näfvar annis – samt 2:ne goda näfvar Pomerantskal sedan de är sönder skurna i |269||15| rutor (man kan och, om man vill hafva sit vört-bröd mycket grant, sätta 1 qvarter Brun Sirap i spadet, til 2 kannor vört.) Då tager man sedan alla kryder är i spadet och det är färdigt, flor sigtat råg mjöl och Hår sigtat väder qvarns vete mjöl häften af hvardera sorte, och knådar i degen, Den knådas väl så tjock som en visspel deg att när den som knådar har tungt til at föra händerna up och ned – när degen är knådad strör man mjöl öfver den och klappar ner det sam ställer den at gäsa – när den är gäster, sätter man eld i ugnen och ältar Degen uppå bordet – när man bakar stryker man litet smör på bordet (som til söt-sura limpor –) och bakar bröna i wad Facon man will omjölade. – nä brödna är bakade sätt de på bräderna med litet mjöl inunder at gäsa – sedan de äro gästa naggas de och sättes uti ugnen at grädda (wärman i ugnen bör vara som til gäst-bröd.) När vört-bröna är mäst gräddade tages de ut och smörjes med kall vört och sättes straxt in at torka och så snart vörten torkat in tages de straxt ut igen och då är de färdiga.

    |270||16|

    Afde 2 kan[n]orna wört som kokat ihop Tager man et ½ qwarter af til smörnings wört – Eller om man råkar glömma vörten, så går det och an at taga dricka och blanda det med sirap och smörja bröna därmed.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn