Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

af Schultén

  • Om handskriften
  • 1. Sätt att bibehålla blommor med varmt vatten
  • 2. [Herr Aubert du Petit-Thouars omnämner i sin Essais…]
  • 3. [Medel mot vattenskräck]
  • 4. [Mot vägglus]
  • 5. [Ordination]
  • 6. Recept till blanksmörja
  • 7. Promemoria
  • 8. [Jul]
  • 9. [Nyår]
  • 10. [Trettondagen]
  • 11. Kyndelsmässa
  • 12. Fastlagstisdagen
  • 13. [Jungfru Marie bebådelsedag]
  • 14. [Påsk]
  • 15. [Kristi himmelsfärdsdag]
  • 16. [Pingst]
  • 17. [Alla jul, påsk och pingst]
  • 18. [Midsommar]
  • 19. [Mikaelidagen]
  • 20. [Allhelgonahelgen]
  • 21. [Folkets jul]
  • 22. Hantverkare få om
  • 23. Anmärkningar
  • 24. Promemoria
  • 25. Om kalkonungars skötsel
  • 26. Bakat till jul år 1811
  • 27. Åt Lisa Söderqvist till
  • 28. Uppräkning av några livsmedel som används i hemmet
  • 29. [Matordningar hösten 1776]
  • 30. På promotionsbalen den 10 Juli 1827
  • 31. På Mimi Fock Bröllops afton den 4 juni 1828
  • 32. Andra dagen, om middagen
  • 33. Middag på Nagu prästegård
  • 34. Middag på Vikom
  • 35. 1846 liten supé hos häradshövding Kälanders
  • 36. Julmiddag hos N. af Schulténs
  • 37. Släktsupé hos Otto af Schulténs
  • 38. Supé hos Statsrådet Haartmans
  • 39. 1847. Släktsupé hos doktor Floréns
  • 40. Släktsupé hos statsrådet Törnqvist
  • 41. Supé hos N. af Schulténs
  • 42. Liten supé hos häradshövding Kelanders
  • 43. Stor bal hos statsrådet Pippings
  • 44. Stor supé hos kammarrådet Schauman
  • 45. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 46. Middag på fru Temenius begravning
  • 47. Mat om kvällen hos professor Lindqvist
  • 48. Vilken tid på året vart och ett bör göras
  • 49. Att brygga
  • 50. Att baka bröd
  • 51. Om slaktning
  • 52. Att göra korv
  • 53. Vidare om slaktning
  • 54. Om köttorkning
  • 55. Om kalva och kreatur
  • 56. Om fåren och gettren
  • 57. Åtskilliga hushållssysslor
  • 58. Om grönsaker
  • 59. Om matlagning
  • 60. Vad som till vävningsanstalter behöves
  • 61. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 62. Nota
  • 63. Promemoria
  • 64. Flere sorter färger
  • 65. [Matordning]
  • 66. [Lax]
  • 67. Böckling
  • 68. [Vassbuk]
  • 69. [Strömming]
  • 70. [Ål]
  • 71. [Braxen]
  • 72. Emot koleran
  • 73. Promemoria
  • 74. [Matordningar 20/12–1/1]
  • 75. Om kalkonungars skötsel
  • 76. Ingredienser för Scharffens elixir på ett stop brännvin
  • 77. Maltuträkning till öl och svagdricksbrygd
  • 78. All gräddan av 6 à 8 måls råmjölk. Vår 1815. Vår egen kalvdans
  • 79. Av kreaturen
  • 80. [Kreatur och kalvar]
  • 81. [Svin]
  • 82. [Saltlake]
  • 83. [Tarmar]
  • 84. Metvurst
  • 85. [Rullsylta]
  • 86. [Observationer]
  • 87. [Kalv]
  • 88. [Innan limning och saltning]
  • 89. [Isterkakor]
  • 90. [Julöl]
  • 91. Ett sätt att göra köttkorv
  • 92. Ett sätt att göra köttkorv
  • 93. Till fransk köttkorv tages
  • 94. Att sylta surkål
  • 95. Att lutlägga alla sorter fisk
  • 96. Huru luten göres till såpa
  • 97. Att koka såpa
  • 98. Att göra tvål
  • 99. Att göra fradgtvål
  • 100. Fårslakten
  • 101. Metvurststillredning
  • 102. [Fransk köttkorv]
  • 103. Jungfru Lenas metvursttillverkning
  • 104. Beskrivning på köttkorv
  • 105. Folkets hackkorv
  • 106. Att insalta väl kött och fläsk med litet salt
  • 107. Att baka paltbröd
  • 108. Allahanda soppor
  • 109. Beskrivning att koka dricka av vatten och sirap
  • 110. Nota
  • 111. [Dricka 1]
  • 112. [Dricka 2]
  • 113. Den 28 februari 1812. Filtrerat 15 kannor brännvin destillerat som börjades den 1 mars 1812
  • 114. Likör
  • 115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin
  • 116. Att brygga gott svagdricka
  • 117. Att mälta rökmalt av korn
  • 118. Att mälta rökmalt av råg
  • 119. Om egyptisk råg
  • 120. Att mälta solmalt av korn
  • 121. Att mälta köln- eller varmmalt av korn
  • 122. Observationer
  • 123. Att brygga öl av kölnmalt
  • 124. Om att sätta rosta
  • 125. [Observationer]
  • 126. Att brygga folkets öl
  • 127. Sätt att brygga dricka av omältat korn
  • 128. Uppgift att raffinera kronbrännvin eller annat illasmakande brännvin, och att betaga det samma all obehaglig och finkelsmak
  • 129. Uti Frugård bränneri är en bränntunna
  • 130. [Till Oxars gödning]
  • 131. Att lägga in höstströmming till vassbuk
  • 132. Beskrivning på gott brännvin
  • 133. Att göra så kallad fransyskt senap
  • 134. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 135. Sättet att bruka det engelska blekvattnet
  • 136. Beskrivning på gott brännvin
  • 137. Att göra så kallad fransysk senap
  • 138. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 139. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 140. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 141. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 142. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 143. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 144. Gott kaffe- och tebröd
  • 145. Sockerkringlor
  • 146. Tårtbakelse
  • 147. Beskrivning på sockerkaka
  • 148. Gräddbakelse
  • 149. Potatislåda med risgryn
  • 150. Äggfyllning till små pastejer
  • 151. En god och lätt pudding
  • 152. Pudding av risgryn
  • 153. Brännvinsdestillering
  • 154. Att inlägga spenat
  • 155. Klistring av garn
  • 156. Att koka tvål
  • 157. Att röka gåshalva
  • 158. Oäkta spritsbakelse
  • 159. Råmjölkskringlor
  • 160. Till fläskkorv
  • 161. Vi gjorde 1832 om hösten
  • 162. [Fläskkorv]
  • 163. Pepparkaksbeskrivning
  • 164. Behandling och bot för lindrig ondskorv i huvudet
  • 165. Att inlägga strömming
  • 166. Potatispudding
  • 167. Äppelpudding
  • 168. Alla sorter vetemjöl som vi hava i huset den 1 december 1815
  • 169. Vatten tagit till Fru Strömdals brygd av 15 kappar korn och 3 kannor kornmalt
  • 170. Beskrivning på äggklimpar
  • 171. Bevara ägg för skämning
  • 172. Att få Fnöske riktigt eldfängt
  • 173. Att få mycket potatis
  • 174. Att insalta blomkål
  • 175. Skorpor
  • 176. Bröd som smörjes med ägg
  • 177. Sötsura limpor
  • 178. Vörten till vörtbröd
  • 179. Att baka vörtbröd
  • 180. [Anteckningar om brödbakning]
  • 181. Att sylta rödlök
  • 182. Att tvätta plymer
  • 183. [Två sorters tebröd]
  • 184. Till Biskvier
  • 185. Att en god bakelse
  • 186. Till en gräddkaka
  • 187. Till en sockerkaka
  • 188. Att insalta kryddad vassbuk
  • 189. Uträkning år 1822
  • 190. Att inlägga vassbuk
  • 191. Russinpudding
  • 192. Till att distillera brännvin
  • 193. Mandelkaka
  • 194. Att färga grått på ylle och siden
  • 195. Blanc Mangé
  • 196. Potatiskaka
  • 197. Blanc manché
  • 198. Ärtkaka
  • 199. Pudding
  • 200. Bryggd
  • 201. Att koka tvål
  • 202. Hjorthornsgelé
  • 203. Pudding
  • 204. Crème av bärsaft
  • 205. Vaniljpudding
  • 206. Spenat am blit
  • 207. Beskrivning på Westpitro
  • 208. Mandeltårta
  • 209. Till färs
  • 210. Fiskruletter
  • 211. Sockerbröd
  • 212. En grann pudding
  • 213. Pepparkaka
  • 214. Anisbakelse
  • 215. Blåsmunkar
  • 216. Att göra spickekorv
  • 217. Sockerkaka utan smör
  • 218. Russinpudding
  • 219. Kaka
  • 220. Pudding
  • 221. Puddingsauce
  • 222. Att inlägga stora vita gurkor
  • 223. Proportioner för korvar
  • 224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt
  • 225. Viktig upptäckt
  • 226. Magnesia i bröd
  • 227. Matordningar 29 november – 19 december
  • 228. Uträkning på kaffe och socker
  • 229. Mycket gott starkt kaffe
  • 230. Gott vardagskaffe
  • 231. Gott kaffe åt tjänstefolket
  • 232. Att baka potatoesbröd till kaffe
  • 233. Prinsessans mandelbröd
  • 234. Goda sockerbrödskakor
  • 235. Små runda eller avlånga sockerbröd
  • 236. Spanska sockerplättar
  • 237. Gott te- och kaffebröd på 1 kvarters sa
  • 238. Goda smörskorpor med brun sirap
  • 239. Att baka gott skålbröd
  • 240. Inläggning
  • 241. Ättikarecepet
  • 242. Hallonättika
  • 243. Att tillreda ättika
  • 244. Pastejdeg
  • 245. Beskrivning huru portkes görs
  • 246. Schweiziske frosskuren
  • 247. Emot gikt
  • 248. Rökpulver mot pesten
  • 249. Satsen till Schaffeelixir på 1 stop brännvin
  • 250. På ½ stopa málagavin till kinavin
  • 251. Rabarberelixir
  • 252. Salva
  • 253. Sätt att tillverka ost
  • 254. Maltbränning
  • 255. Att baka surt bröd
  • 256. Hårsiktat bröd av surmjölk
  • 257. Vetebröd
  • 258. Vispelbröd
  • 259. Om skålbröd
  • 260. Saffransdeg
  • 261. Metwursttillredning
  • 262. Fläskkorvs tillredning
  • 263. Köttkorvstillredning
  • 264. Hackkorvstillredning
  • 265. Att baka paltbröd
  • 266. Sylta
  • 267. Beskrivning huru strömming insaltas, att den blir lika god med anjovis
  • 268. Nota på vår svinslakt
  • 269. Bläck
  • 270. Vörtbrödsbeskrivning
  • 271. Att lägga in surkål på fru Dankwards sätt
  • 272. Ingefärsvatten
  • 273. God bakelse
  • 274. Tunnrån med sirap
  • 275. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 276. Beskrivning på memma
  • 277. Beskrivning på gott mjöd
  • 278. Beskrivning att göra ättika
  • 279. Beskrivning på krusbärssaft
  • 280. Oäkta asiagurkor
  • 281. Att inlägga gurkor som äro stora
  • 282. Att inlägga vassbuk
  • 283. Att inlägga gurkor så att de hållas friska över vintern
  • 284. Att göra vinbärsvatten
  • 285. Beskrivning på krusbärssaft
  • 286. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 287. Att göra ättika av honing
  • 288. Att tillreda bärsaft
  • 289. Att inlägga gurkor
  • 290. Gräddbakelse
  • 291. Att bona mahogenymöbler
  • 292. Fru Bruncronas beskrivning
  • 293. Uträkning på mycket gott starkt kaffe
  • 294. Mandeltårta
  • 295. Goda smörtårtor
  • 296. Hjorthornsgelé
  • 297. Blanc mangér
  • 298. God kalvdans den 20 december 1800
  • 299. Sämre kalvdans
  • 300. Fragg-blanc mangér
  • 301. Mjölkpudding till soppa
  • 302. Piroger
  • 303. Gräddkaka till en stor låda
  • 304. Dansk bakelse
  • 305. Makrongrynspudding
  • 306. Gräddbakelse
  • 307. Äpplen med citroncrème
  • 308. Äggbubbert
  • 309. Potatisrullar kokade i smör och gräddade i ugnen
  • 310. Tunnrånsbakelse
  • 311. Pudding i köttsoppor
  • 312. Ostklimpar i köttsoppor
  • 313. Beskrivning på tunnrån
  • 314. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 315. Beskrivning på äggklimpar
  • 316. Brödpudding
  • 317. Äppelpudding
  • 318. Mjölpudding
  • 319. En gräddpudding
  • 320. Mjölpudding, nummer 2
  • 321. Mjölpudding nummer 3
  • 322. Potatoesmjölspudding
  • 323. Mjölpudding nummer 4
  • 324. Gräddpudding
  • 325. Potatoestårta
  • 326. Potatoeskaka
  • 327. Kaka
  • 328. God pastejdeg
  • 329. God tårtdeg
  • 330. Pepparkakor
  • 331. Tebröd
  • 332. Mjuka pepparkakor
  • 333. Mandelbakelser i papperslådor för 34 personer
  • 334. Bakelser för ett mindre bord
  • 335. Melinkaka
  • 336. Att baka mandelberg
  • 337. Sockervåfflor att ätas kalla
  • 338. [Reparera rum]
  • 339. Jonés brunnsdiet
  • 340. Pro memoria
  • 341. Rabarberelexir
  • 342. Bakning med mossa
  • 343. [Om islandsmossans beredning]
  • 344. Att befordra hårväxt och stärka hårrötterna
  • 345. Satsen på överste löjtnant Bruncronas goda snus
  • 346. Till middagen sättes på bordet
  • 347. Beredning av klister
  • 348. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 349. Att färga grått på bomulls-, lin- och ullgarn
  • 350. Beskrivning på svartfärg på linne-, bomull- och ylletyg och garn, samt silke
  • 351. Att koka äppelgelé
  • 352. Beskrivning på tillredning av såpessens
  • 353. Färgbeskrivning
  • 354. Att färga gris de lin på ylle, linne, bomull och siden
  • 355. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 356. Att färga svart på linne-, silke- och bomullsgarn på ett skålpund
  • 357. Att sätta vacker blå färg på ylle
  • 358. Att färga äkta rött
  • 359. Mot vattenaktig diarré
  • 360. Gul rostfärg på lin- och bomullsgarn
  • 361. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 362. Att färga svart på 1 skålpund silke-, bomulls- och linnegarn
  • 363. Beskrivning på jämna gräsfärgen
  • 364. Rosenröd färg
  • 365. Blå färg
  • 366. Den gredelina färgen
  • 367. Grönt papper
  • 368. Nyligen upptäckt botemedel för rus
  • 369. Silvergrått på ylle
  • 370. Grått med grankottar
  • 371. Beskrivning på ulltvättning
  • 372. Ett medel att förta färgen på garn
  • 373. Mörk rött på ull och silke
  • 374. Att färga rosenrött på lin- och bomullsgarn
  • 375. Safflorsfärgbeskrivning
  • 376. Medel mot väggohyra
  • 377. Sätt att återbringa frusna ägg till deras ursprungliga godhet
  • 378. Smörja för seltyg
  • 379. Medel emot potatissjukan, uppgivet av doktorn Johann Friedrich Klotzsch
  • 380. Om användning av sjuka potäter
  • 381. Blodiglars återställande till förnyat bruk
  • 382. Att svärta seldon med mera
  • 383. Om potäters sättning
  • 384. Smörja för grövre skodon
  • 385. Medel att förekomma potatissjuka
  • 386. Skydd för väggar emot ohyra, ävensom mot råttor
  • 387. Rödfärg på tak och väggar
  • 388. Förbättring i smörets beredning
  • 389. Gurgelvatten
  • 390. Att färga ventre de biche, på silke, bomull och linne
  • 391. Att färga krapp på ylle
  • 392. Att färga svart på linne
  • 393. Att färga grönt
  • 394. Bläck
  • 395. Förbättring i smörets beredning, fortsättning
  • 396. Att färga grått
  • 397. Promemoria
  • 398. Måndagsmiddag den 4 april
  • 399. Lördagsmiddag den 9 april
  • 400. Söndagsmiddagen
  • 401. Afton den 4 januari 1804. Bal
  • 402. Supé till den 16 februari
  • 403. Middagen den 9 januari 1813
  • 404. Middag den 9 januari 1813
  • 405. Matlista. Middag den 25 mars 1812
  • 406. Matlista till middag
  • 407. Nota
  • 408. Annons för kokerska
  • 409. Promemoria. Huspigan
  • 410. Begäran
  • 411. Att göra rönnbärsvin
  • 412. Lackfernissa som torkar snart
  • 413. Olja till genomskinligt papper
  • 414. Olja till genomskinligt papper
  • 415. Om kolning av ved och tillverkningen av tjära
  • 416. Om ljusstöpning
  • 417. Att utdraga och bereda ett mycket gott lim av tovlav
  • 418. Till vit emalj
  • 419. Grön emalj
  • 420. Blå fluss
  • 421. Att tillreda jäst
  • 422. Kur för druckenhet
  • 423. Medel att pröva viners äkthet
  • 424. Emot rasande hundars bett
  • 425. Underrättelse om grässlaget ängskavlen (Alopecurus pratensis), dess nytta och odlingssätt
  • 426. Indianernas vita eld
  • 427. Regime
  • 428. En approberad huvudfluss och nervbalsam
  • 429. Spridda råd
  • 430. Friedrich Hirschfelds praktiska anmärkningar om tänderna, Jena 1796
  • 431. Promemoria
  • 432. Storaxplåster
  • 433. Medel mot vägglöss
  • 434. Mot scharlakansfeber
  • 435. Brev med ordination 1
  • 436. Brev med ordination 2
  • 437. Underrättelse, hörande till receptet för ryggvärk
116. Att brygga gott svagdricka

117. Att mälta rökmalt av korn

118. Att mälta rökmalt av råg

117. Att mälta rökmalt av korn

Lästext

|177|

Att mälta rökmalt av korn

1 Kornet slås uti ett kar med så mycket vatten att det står väl över, man skummar även sådorna bort som flyter överst på vattnet för att göra maltet renare. Sedan låter man kornet stå 1 (à 2) dygn i karet (men om kornet sväller så mycket att vattnet under den tiden minskas i karet, så ökes mera vatten till så att det står jämt över). När 1 (à 2) dygn är förbi, så tappas vattnet av, och kornet blir antingen kvar i karet, eller sättes det på undra mältlavan, till andra dagen, sedan det är omrört på lavan. Man slår sedan vatten på det andra dagen där det ligger på mältlavan, och tvättar det ganska väl, som bör ske en gång alltid om dagen, vartill bör vara två personer, den ena slår vatten uppå så fort den andra rörer, vattnet bör under rörningen rinna bort utur karet då man öppnar svickan, eller utav mältlavan. Därpå ligger det åter tillhopa och aktas väl, att det ej bliver för mycket varmt, utan omkastas eller röres alltid två gångor om dagen, en gång till, utom den rörningen det får vid tvätten. Sedan |178|fortfares på detta sättet in emot 14 eller mindre dagar eller när man tager en näva malt i hand och ser 5 korn som är utspruckit i både spik och rot, men det övriga i rot, då bör det vara lagom mältat. Man bör för allting akta sig att ej hava maltet i så kallt rum att det fryser, ej heller i så varmt att det surnar, det bör flitigt röras både när det tvättas och dessemellan att det börjar mälta sig. Värman bör då ej vara starkare än i ett lagom varmt boningsrum. Sedan maltet som förr omtalt är börjat spika sig, så tvättas det rätt väl, innan det bäres upp ifrån karet, eller mältlavan med säckar eller dryftor, på övra torkningslavan där slås maltet utur säckarna eller dryftan i en hög. Sedan har man tillräckligt för handen och sätter eld i bastugu-ugnen den man bör elda 2 à 3 gångor visst efter varann innan det blir så varmt att man får tillräckligt bad åt maltet ty det sötnar bättre ju starkare värma bad det får medan det är vått. (En del skall bruka för att få maltet att sötna väl, stå under den tiden man kastar bad och klap|179|pa med flera klappträden, i högen där maltet ligger. Men det är ganska onödigt och gör ingenting till saken, nog sötnar det ändå när det får väl värma eller bad.) Sedan andra à tredje ugnen är utbrunnen, så kastar man bad sedan badet är kastat första gången, så stiger en par personer uppå lavan för att röra i maltet då det bör omröras ganska väl. Man fortfar således med att kasta bad, och omröra maltet emellanåt, till dess det bliver så hett att man ej gitter hantera det med händerna, då håller man upp med badkastningen, men fortfar med omröringen tills maltet bliver väl rört. Man får ej kasta bad på maltet, eller elda så starkt under det, mer än första dagen. Sedan bör man ej elda de andra dagarna så starkt, utan en ugn i sänder vartefter som badet svalnar av, eldar man mera så bränts maltet, sedan det efter första eldningen redan dragit sig till torkning. Emellertid bör den som har vård om maltet, flitigt röra i det både dagar och nätter att det |180|torkar och ej brännes till dess det bliver väl torrt, så att man kan tugga det mellan tänderna och vart korn knäcker, då låter det mala sig på handsten, och maltet är lagom torrt, så bör det bliva tredje dagen redan efter sedan maltet är uppfört på övra torkningslavan. Man eldar ej bastun sen mera sedan maltet blivit så torrt som omtalt är, utan man tager det ner i säckar på fjärde eller femte dagen, och malar det på handsten, då det är färdigt att brygga dricka utav.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |177|

    At mälta Rök Malt af Korn.

    Kornet slås uti et Kar med så mycket waten at det står wäl öfver, man skummar äfven Sådorna bort som flyter öfverst på watnet för at göra maltet renare. Sedan låter man kornet stå 1 (a 2) dygn. i Karet, (men om kornet sväller så mycket at vatnet under den tiden minskas i karet, så ökes mera vaten til så at det står jämt öfver:) när 1 (a 2) dygn är förbi, så tappas watnet af, och Kornet blir antingen qwar i Karet, eller sättes det på undra mält lafvan, til andra dagen, sedan det är om rört på lafvan man slår sedan vaten på det andra dagen där det ligger på mält lafvan, och twättar det ganska wäl, som bör ske en gång altid om dagen, hwartill bör vara två personer, den ena slår vaten. uppå så fort den andra rörer, watnet bör under rörningen rinna bort utur karet då man öpnar swickan, eller utaf mält lafvan. därpå ligger det åter tilhopa och aktas väl, at det ej blifver för mycket warmt, utan omkastas eller röres altid två gågor om dagen, en gång til, utom den rörningen det får wid tvätten. Sedan |178|fortfares på detta sättet in emot 14 eller mindre dagar eller när man tager en näfva malt i hand och ser 5 korn som är utspruckit i både spik och rot, men det öfriga i rot, då bör det wara lagom mältat. Man bör för alting akta sig at ej hafva Maltet i så kalt rum at det fryser, ej häller i så varmt at det surnar, det bör flitigt röras både när det tvättas och dess emellan at det börjar mälta sig. Wärman bör då ej vara starkare än i et lagom warmt bonings rum – Sedan maltet som förr omtalt är börjat spika sig, så tvättas det rätt wäl, innan det bäres up ifrån karet, eller mält lafvan med säckar eller dryftor, på öfra tårknings lafvan där slås maltet utur säckarna eller dryftan i en hög. Sedan har man tilräkeligt för handen och sätter Eld i bastugu ugnen den man bör Elda 2 a 3 gångor vist efter hvaran. innan det blir så varmt att man får tilräckligt bad åt maltet ty det sötnar bätre ju starkare värma bad det får medan det är vått – (en del skal bruka för at få maltet at sötna wäl, stå under den tiden man kastar bad och klap|179|pa med flera Klappträden, i högen där maltet ligger – män det är ganska onödigt och gör ingen ting til saken. nog sötnar det ändå när det får wäl wärma eller bad – ) Sedan 2dra a 3die ugnen är utbrunnen, så kastar man bad sedan badet är kastat första gången, så stiger en par personer uppå lafvan för at röra i maltet då det bör omröras ganska wäl. Man fortfar således med at kasta bad, och omröra maltet emellan åt, til dess det blifver så hett at man ej gitter handtera det med händerna, då håller man up med bad kastningen. men fortfar med omröringen tils maltet blifver wäl rört. Man får ej kasta bad på maltet, eller Elda så starkt under det, mer än första dagen. sedan bör man ej Elda de andra dagarna så starkt, utan en ugn i sender hwart efter som badet swalnar af, Eldar man mera så bränts maltet, sedan det efter första eldningen redan draggit sig til törkning. Mellertid bör den som har wård om maltet, flitigt röra i det både dagar och nätter at det |180|torkar och ej brännes til dess det blifver wäl tort, så at man kan tugga det mellan tänderna och hwart Korn Knäcker, då låter det mala sig på handsten, och maltet är lagom tort. så bör det blifva 3die dagen redan efter sedan maltet är upfört på öfra torknings lafvan. man eldar ej bastun sen mera sedan Maltet blifvit så tort som omtalt är, utan man tager det ner i säckar på 4de eller 5te dagen, och malar det på Handsten, då det är färdigt at brygga dricka utaf.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn