Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

af Schultén

  • Om handskriften
  • 1. Sätt att bibehålla blommor med varmt vatten
  • 2. [Herr Aubert du Petit-Thouars omnämner i sin Essais…]
  • 3. [Medel mot vattenskräck]
  • 4. [Mot vägglus]
  • 5. [Ordination]
  • 6. Recept till blanksmörja
  • 7. Promemoria
  • 8. [Jul]
  • 9. [Nyår]
  • 10. [Trettondagen]
  • 11. Kyndelsmässa
  • 12. Fastlagstisdagen
  • 13. [Jungfru Marie bebådelsedag]
  • 14. [Påsk]
  • 15. [Kristi himmelsfärdsdag]
  • 16. [Pingst]
  • 17. [Alla jul, påsk och pingst]
  • 18. [Midsommar]
  • 19. [Mikaelidagen]
  • 20. [Allhelgonahelgen]
  • 21. [Folkets jul]
  • 22. Hantverkare få om
  • 23. Anmärkningar
  • 24. Promemoria
  • 25. Om kalkonungars skötsel
  • 26. Bakat till jul år 1811
  • 27. Åt Lisa Söderqvist till
  • 28. Uppräkning av några livsmedel som används i hemmet
  • 29. [Matordningar hösten 1776]
  • 30. På promotionsbalen den 10 Juli 1827
  • 31. På Mimi Fock Bröllops afton den 4 juni 1828
  • 32. Andra dagen, om middagen
  • 33. Middag på Nagu prästegård
  • 34. Middag på Vikom
  • 35. 1846 liten supé hos häradshövding Kälanders
  • 36. Julmiddag hos N. af Schulténs
  • 37. Släktsupé hos Otto af Schulténs
  • 38. Supé hos Statsrådet Haartmans
  • 39. 1847. Släktsupé hos doktor Floréns
  • 40. Släktsupé hos statsrådet Törnqvist
  • 41. Supé hos N. af Schulténs
  • 42. Liten supé hos häradshövding Kelanders
  • 43. Stor bal hos statsrådet Pippings
  • 44. Stor supé hos kammarrådet Schauman
  • 45. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 46. Middag på fru Temenius begravning
  • 47. Mat om kvällen hos professor Lindqvist
  • 48. Vilken tid på året vart och ett bör göras
  • 49. Att brygga
  • 50. Att baka bröd
  • 51. Om slaktning
  • 52. Att göra korv
  • 53. Vidare om slaktning
  • 54. Om köttorkning
  • 55. Om kalva och kreatur
  • 56. Om fåren och gettren
  • 57. Åtskilliga hushållssysslor
  • 58. Om grönsaker
  • 59. Om matlagning
  • 60. Vad som till vävningsanstalter behöves
  • 61. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 62. Nota
  • 63. Promemoria
  • 64. Flere sorter färger
  • 65. [Matordning]
  • 66. [Lax]
  • 67. Böckling
  • 68. [Vassbuk]
  • 69. [Strömming]
  • 70. [Ål]
  • 71. [Braxen]
  • 72. Emot koleran
  • 73. Promemoria
  • 74. [Matordningar 20/12–1/1]
  • 75. Om kalkonungars skötsel
  • 76. Ingredienser för Scharffens elixir på ett stop brännvin
  • 77. Maltuträkning till öl och svagdricksbrygd
  • 78. All gräddan av 6 à 8 måls råmjölk. Vår 1815. Vår egen kalvdans
  • 79. Av kreaturen
  • 80. [Kreatur och kalvar]
  • 81. [Svin]
  • 82. [Saltlake]
  • 83. [Tarmar]
  • 84. Metvurst
  • 85. [Rullsylta]
  • 86. [Observationer]
  • 87. [Kalv]
  • 88. [Innan limning och saltning]
  • 89. [Isterkakor]
  • 90. [Julöl]
  • 91. Ett sätt att göra köttkorv
  • 92. Ett sätt att göra köttkorv
  • 93. Till fransk köttkorv tages
  • 94. Att sylta surkål
  • 95. Att lutlägga alla sorter fisk
  • 96. Huru luten göres till såpa
  • 97. Att koka såpa
  • 98. Att göra tvål
  • 99. Att göra fradgtvål
  • 100. Fårslakten
  • 101. Metvurststillredning
  • 102. [Fransk köttkorv]
  • 103. Jungfru Lenas metvursttillverkning
  • 104. Beskrivning på köttkorv
  • 105. Folkets hackkorv
  • 106. Att insalta väl kött och fläsk med litet salt
  • 107. Att baka paltbröd
  • 108. Allahanda soppor
  • 109. Beskrivning att koka dricka av vatten och sirap
  • 110. Nota
  • 111. [Dricka 1]
  • 112. [Dricka 2]
  • 113. Den 28 februari 1812. Filtrerat 15 kannor brännvin destillerat som börjades den 1 mars 1812
  • 114. Likör
  • 115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin
  • 116. Att brygga gott svagdricka
  • 117. Att mälta rökmalt av korn
  • 118. Att mälta rökmalt av råg
  • 119. Om egyptisk råg
  • 120. Att mälta solmalt av korn
  • 121. Att mälta köln- eller varmmalt av korn
  • 122. Observationer
  • 123. Att brygga öl av kölnmalt
  • 124. Om att sätta rosta
  • 125. [Observationer]
  • 126. Att brygga folkets öl
  • 127. Sätt att brygga dricka av omältat korn
  • 128. Uppgift att raffinera kronbrännvin eller annat illasmakande brännvin, och att betaga det samma all obehaglig och finkelsmak
  • 129. Uti Frugård bränneri är en bränntunna
  • 130. [Till Oxars gödning]
  • 131. Att lägga in höstströmming till vassbuk
  • 132. Beskrivning på gott brännvin
  • 133. Att göra så kallad fransyskt senap
  • 134. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 135. Sättet att bruka det engelska blekvattnet
  • 136. Beskrivning på gott brännvin
  • 137. Att göra så kallad fransysk senap
  • 138. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 139. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 140. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 141. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 142. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 143. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 144. Gott kaffe- och tebröd
  • 145. Sockerkringlor
  • 146. Tårtbakelse
  • 147. Beskrivning på sockerkaka
  • 148. Gräddbakelse
  • 149. Potatislåda med risgryn
  • 150. Äggfyllning till små pastejer
  • 151. En god och lätt pudding
  • 152. Pudding av risgryn
  • 153. Brännvinsdestillering
  • 154. Att inlägga spenat
  • 155. Klistring av garn
  • 156. Att koka tvål
  • 157. Att röka gåshalva
  • 158. Oäkta spritsbakelse
  • 159. Råmjölkskringlor
  • 160. Till fläskkorv
  • 161. Vi gjorde 1832 om hösten
  • 162. [Fläskkorv]
  • 163. Pepparkaksbeskrivning
  • 164. Behandling och bot för lindrig ondskorv i huvudet
  • 165. Att inlägga strömming
  • 166. Potatispudding
  • 167. Äppelpudding
  • 168. Alla sorter vetemjöl som vi hava i huset den 1 december 1815
  • 169. Vatten tagit till Fru Strömdals brygd av 15 kappar korn och 3 kannor kornmalt
  • 170. Beskrivning på äggklimpar
  • 171. Bevara ägg för skämning
  • 172. Att få Fnöske riktigt eldfängt
  • 173. Att få mycket potatis
  • 174. Att insalta blomkål
  • 175. Skorpor
  • 176. Bröd som smörjes med ägg
  • 177. Sötsura limpor
  • 178. Vörten till vörtbröd
  • 179. Att baka vörtbröd
  • 180. [Anteckningar om brödbakning]
  • 181. Att sylta rödlök
  • 182. Att tvätta plymer
  • 183. [Två sorters tebröd]
  • 184. Till Biskvier
  • 185. Att en god bakelse
  • 186. Till en gräddkaka
  • 187. Till en sockerkaka
  • 188. Att insalta kryddad vassbuk
  • 189. Uträkning år 1822
  • 190. Att inlägga vassbuk
  • 191. Russinpudding
  • 192. Till att distillera brännvin
  • 193. Mandelkaka
  • 194. Att färga grått på ylle och siden
  • 195. Blanc Mangé
  • 196. Potatiskaka
  • 197. Blanc manché
  • 198. Ärtkaka
  • 199. Pudding
  • 200. Bryggd
  • 201. Att koka tvål
  • 202. Hjorthornsgelé
  • 203. Pudding
  • 204. Crème av bärsaft
  • 205. Vaniljpudding
  • 206. Spenat am blit
  • 207. Beskrivning på Westpitro
  • 208. Mandeltårta
  • 209. Till färs
  • 210. Fiskruletter
  • 211. Sockerbröd
  • 212. En grann pudding
  • 213. Pepparkaka
  • 214. Anisbakelse
  • 215. Blåsmunkar
  • 216. Att göra spickekorv
  • 217. Sockerkaka utan smör
  • 218. Russinpudding
  • 219. Kaka
  • 220. Pudding
  • 221. Puddingsauce
  • 222. Att inlägga stora vita gurkor
  • 223. Proportioner för korvar
  • 224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt
  • 225. Viktig upptäckt
  • 226. Magnesia i bröd
  • 227. Matordningar 29 november – 19 december
  • 228. Uträkning på kaffe och socker
  • 229. Mycket gott starkt kaffe
  • 230. Gott vardagskaffe
  • 231. Gott kaffe åt tjänstefolket
  • 232. Att baka potatoesbröd till kaffe
  • 233. Prinsessans mandelbröd
  • 234. Goda sockerbrödskakor
  • 235. Små runda eller avlånga sockerbröd
  • 236. Spanska sockerplättar
  • 237. Gott te- och kaffebröd på 1 kvarters sa
  • 238. Goda smörskorpor med brun sirap
  • 239. Att baka gott skålbröd
  • 240. Inläggning
  • 241. Ättikarecepet
  • 242. Hallonättika
  • 243. Att tillreda ättika
  • 244. Pastejdeg
  • 245. Beskrivning huru portkes görs
  • 246. Schweiziske frosskuren
  • 247. Emot gikt
  • 248. Rökpulver mot pesten
  • 249. Satsen till Schaffeelixir på 1 stop brännvin
  • 250. På ½ stopa málagavin till kinavin
  • 251. Rabarberelixir
  • 252. Salva
  • 253. Sätt att tillverka ost
  • 254. Maltbränning
  • 255. Att baka surt bröd
  • 256. Hårsiktat bröd av surmjölk
  • 257. Vetebröd
  • 258. Vispelbröd
  • 259. Om skålbröd
  • 260. Saffransdeg
  • 261. Metwursttillredning
  • 262. Fläskkorvs tillredning
  • 263. Köttkorvstillredning
  • 264. Hackkorvstillredning
  • 265. Att baka paltbröd
  • 266. Sylta
  • 267. Beskrivning huru strömming insaltas, att den blir lika god med anjovis
  • 268. Nota på vår svinslakt
  • 269. Bläck
  • 270. Vörtbrödsbeskrivning
  • 271. Att lägga in surkål på fru Dankwards sätt
  • 272. Ingefärsvatten
  • 273. God bakelse
  • 274. Tunnrån med sirap
  • 275. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 276. Beskrivning på memma
  • 277. Beskrivning på gott mjöd
  • 278. Beskrivning att göra ättika
  • 279. Beskrivning på krusbärssaft
  • 280. Oäkta asiagurkor
  • 281. Att inlägga gurkor som äro stora
  • 282. Att inlägga vassbuk
  • 283. Att inlägga gurkor så att de hållas friska över vintern
  • 284. Att göra vinbärsvatten
  • 285. Beskrivning på krusbärssaft
  • 286. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 287. Att göra ättika av honing
  • 288. Att tillreda bärsaft
  • 289. Att inlägga gurkor
  • 290. Gräddbakelse
  • 291. Att bona mahogenymöbler
  • 292. Fru Bruncronas beskrivning
  • 293. Uträkning på mycket gott starkt kaffe
  • 294. Mandeltårta
  • 295. Goda smörtårtor
  • 296. Hjorthornsgelé
  • 297. Blanc mangér
  • 298. God kalvdans den 20 december 1800
  • 299. Sämre kalvdans
  • 300. Fragg-blanc mangér
  • 301. Mjölkpudding till soppa
  • 302. Piroger
  • 303. Gräddkaka till en stor låda
  • 304. Dansk bakelse
  • 305. Makrongrynspudding
  • 306. Gräddbakelse
  • 307. Äpplen med citroncrème
  • 308. Äggbubbert
  • 309. Potatisrullar kokade i smör och gräddade i ugnen
  • 310. Tunnrånsbakelse
  • 311. Pudding i köttsoppor
  • 312. Ostklimpar i köttsoppor
  • 313. Beskrivning på tunnrån
  • 314. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 315. Beskrivning på äggklimpar
  • 316. Brödpudding
  • 317. Äppelpudding
  • 318. Mjölpudding
  • 319. En gräddpudding
  • 320. Mjölpudding, nummer 2
  • 321. Mjölpudding nummer 3
  • 322. Potatoesmjölspudding
  • 323. Mjölpudding nummer 4
  • 324. Gräddpudding
  • 325. Potatoestårta
  • 326. Potatoeskaka
  • 327. Kaka
  • 328. God pastejdeg
  • 329. God tårtdeg
  • 330. Pepparkakor
  • 331. Tebröd
  • 332. Mjuka pepparkakor
  • 333. Mandelbakelser i papperslådor för 34 personer
  • 334. Bakelser för ett mindre bord
  • 335. Melinkaka
  • 336. Att baka mandelberg
  • 337. Sockervåfflor att ätas kalla
  • 338. [Reparera rum]
  • 339. Jonés brunnsdiet
  • 340. Pro memoria
  • 341. Rabarberelexir
  • 342. Bakning med mossa
  • 343. [Om islandsmossans beredning]
  • 344. Att befordra hårväxt och stärka hårrötterna
  • 345. Satsen på överste löjtnant Bruncronas goda snus
  • 346. Till middagen sättes på bordet
  • 347. Beredning av klister
  • 348. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 349. Att färga grått på bomulls-, lin- och ullgarn
  • 350. Beskrivning på svartfärg på linne-, bomull- och ylletyg och garn, samt silke
  • 351. Att koka äppelgelé
  • 352. Beskrivning på tillredning av såpessens
  • 353. Färgbeskrivning
  • 354. Att färga gris de lin på ylle, linne, bomull och siden
  • 355. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 356. Att färga svart på linne-, silke- och bomullsgarn på ett skålpund
  • 357. Att sätta vacker blå färg på ylle
  • 358. Att färga äkta rött
  • 359. Mot vattenaktig diarré
  • 360. Gul rostfärg på lin- och bomullsgarn
  • 361. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 362. Att färga svart på 1 skålpund silke-, bomulls- och linnegarn
  • 363. Beskrivning på jämna gräsfärgen
  • 364. Rosenröd färg
  • 365. Blå färg
  • 366. Den gredelina färgen
  • 367. Grönt papper
  • 368. Nyligen upptäckt botemedel för rus
  • 369. Silvergrått på ylle
  • 370. Grått med grankottar
  • 371. Beskrivning på ulltvättning
  • 372. Ett medel att förta färgen på garn
  • 373. Mörk rött på ull och silke
  • 374. Att färga rosenrött på lin- och bomullsgarn
  • 375. Safflorsfärgbeskrivning
  • 376. Medel mot väggohyra
  • 377. Sätt att återbringa frusna ägg till deras ursprungliga godhet
  • 378. Smörja för seltyg
  • 379. Medel emot potatissjukan, uppgivet av doktorn Johann Friedrich Klotzsch
  • 380. Om användning av sjuka potäter
  • 381. Blodiglars återställande till förnyat bruk
  • 382. Att svärta seldon med mera
  • 383. Om potäters sättning
  • 384. Smörja för grövre skodon
  • 385. Medel att förekomma potatissjuka
  • 386. Skydd för väggar emot ohyra, ävensom mot råttor
  • 387. Rödfärg på tak och väggar
  • 388. Förbättring i smörets beredning
  • 389. Gurgelvatten
  • 390. Att färga ventre de biche, på silke, bomull och linne
  • 391. Att färga krapp på ylle
  • 392. Att färga svart på linne
  • 393. Att färga grönt
  • 394. Bläck
  • 395. Förbättring i smörets beredning, fortsättning
  • 396. Att färga grått
  • 397. Promemoria
  • 398. Måndagsmiddag den 4 april
  • 399. Lördagsmiddag den 9 april
  • 400. Söndagsmiddagen
  • 401. Afton den 4 januari 1804. Bal
  • 402. Supé till den 16 februari
  • 403. Middagen den 9 januari 1813
  • 404. Middag den 9 januari 1813
  • 405. Matlista. Middag den 25 mars 1812
  • 406. Matlista till middag
  • 407. Nota
  • 408. Annons för kokerska
  • 409. Promemoria. Huspigan
  • 410. Begäran
  • 411. Att göra rönnbärsvin
  • 412. Lackfernissa som torkar snart
  • 413. Olja till genomskinligt papper
  • 414. Olja till genomskinligt papper
  • 415. Om kolning av ved och tillverkningen av tjära
  • 416. Om ljusstöpning
  • 417. Att utdraga och bereda ett mycket gott lim av tovlav
  • 418. Till vit emalj
  • 419. Grön emalj
  • 420. Blå fluss
  • 421. Att tillreda jäst
  • 422. Kur för druckenhet
  • 423. Medel att pröva viners äkthet
  • 424. Emot rasande hundars bett
  • 425. Underrättelse om grässlaget ängskavlen (Alopecurus pratensis), dess nytta och odlingssätt
  • 426. Indianernas vita eld
  • 427. Regime
  • 428. En approberad huvudfluss och nervbalsam
  • 429. Spridda råd
  • 430. Friedrich Hirschfelds praktiska anmärkningar om tänderna, Jena 1796
  • 431. Promemoria
  • 432. Storaxplåster
  • 433. Medel mot vägglöss
  • 434. Mot scharlakansfeber
  • 435. Brev med ordination 1
  • 436. Brev med ordination 2
  • 437. Underrättelse, hörande till receptet för ryggvärk
223. Proportioner för korvar

224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt

225. Viktig upptäckt

224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt

Lästext

|309|

1 1809

Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt

2 Kålhuvuden skiljas ifrån alla yttre och gröna blad. På de inre bladen borttages alla hårda stjälkar, som gå mitt igenom. Sedan sammanrullas flera blad och skäras med vassa tunna knivar helt fina. De sättas sedan uti så, och pressas varsamt utan mycket våld med en trädklubba.

3 Förut bör man hava till hands en lag, som tillredes av 1 kvarter enbär och 1 kvarter kummin som bägge krossas uti en mortel, och slås uti en bouteille att digerera 3 à 4 dagar på en varm kakelugn med 1 kvarter brännvin. Bouteillen bör vara väl korkad och ombunden. Därpå silas den tunna lagen ifrån genom en vit ylleduk.

4 Man stöter l kvarter salt hel fint, och skär tunna pepparrotsspånor 2 à 3 tums långa.

5 Sedan saltas litet på botten av kärilet, som helst bör vara av ek, och pepparrotsspånor läggas på bottnen runt omkring nära laggen. Därpå ett varv kål, som litet påsaltas. Sedan åter litet pepparrotsspånor längs bräddarne, och ett nytt varv kål, varuppå gjutes litet av kryddlagen. Det tredje varvet saltas, och det fjärde begjutes med kryddlag, så ömsevis med salt och krygddlag, tills kärilet bliver nära fullt. Sist betäckes med stora gröna blad. Därovanuppå kan |310|saltas några varv sämre kål, och sist en träd lös botten som ryms in uti kärilet.

6 Det ställes nu på ett varmt ställe, helst nära en kakelugn, och kan man betäcka kärilet med något överbundit kläde. När det stått 4, 5 högst 8 dagar, att det kommit uti jäsning och begynner taga någon syra, så sättes tyngd på bottnen, men kärilet står kvar ännu i 8 dagar, att kålen tager fullkomlig syra till sig, så är den färdig. Om kärilet börjar läcka, så är det bäst att flytta det sedan i källaren, så tätnar det så småningom.

7 Sedan konserveras det uti rum där kålen icke fryser, och man tager av de översta varven, som gemenligen skämmas brett och taga röta.

8 Den uppgivne proportion på krydder är för ¼ tunna kål. Därtill bör ej heller användes mer än 1 kvarter salt.

9 Det förstås av sig själv, att käril och botten böra vara befriade från all osmak genom en lag.

10 De omtalte varven böra ej vara allt för tunna eller allt för tjocka, utan ungefär dubbelt emot de, som tagas, då man syltar in bönor.

|311| |312|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |309|

    1809.

    At lägga in Surkål på Fru Danckwardts sätt.

    Kålhufvuden skiljas ifrån alla yttre och gröna blad. På de inre bladen borttages alla hårda stjelkar, som gå midt igenom. Sedan sammanrullas flera blad och skäras med hwassa tunna knifwar helt fina. De sättas sedan uti så, och prässas warsamt utan mycket wåld med en träd klubba.

    Förut bör man hafwa til hands en lag, som tilredes af 1. quarter Enbär och 1 quarter Kummin som bägge krossas uti en Mortel, och slås uti en bouteille at digerera 3 à 4 dagar på en warm kakelugn. med 1 quarter Brännvin. Bouteillen bör wara väl Korkad och ombunden. Derpå silas den tunna lagen ifrån genom en hwit ylle duk.

    Man stöter l quarter Salt hel fint, och skär tunna pepparrots spånor 2 a 3 tums långa.

    Sedan saltas litet på Botten af Kärilet, som hälst bör wara af Ek, och pepparrots spånor läggas på bottnen rundt omkring nära laggen. Därpå et hwarf Kål, som litet på saltas. Sedan åter litet peparrots spånor längs bräddarne, och et nytt hwarf Kål, hwaruppå gjutes litet af Kryddlagen. Det 3dje hwarfvet saltas, och det 4de begjutes med kryddlag; Så ömse vis med salt och krygddlag, tils kärilet blifver nära fullt. Sist betäckes med stora gröna blad. Där ofvan uppå kan |310|saltas några hwarf sämre kål, och sist en träd lös botten som ryms in uti Kärilet.

    Det ställes nu på et warmt ställe, hälst nära en kakelugn, och kan man betäcka kärilet med något öfwerbundit kläde. När det stått 4, 5 högst 8 dagar, at det kommit uti gäsning och begynner taga någon syra, så sättes tyngd på bottnen, men kärilet står quar ännu i 8 dagar, at kålen tager fullkomlig Syra til sig, så är den färdig. Om kärilet börjar läka, så är det bäst at flytta det sedan i källaren, så tätnar det så småningom.

    Sedan conserweras det uti rum, där kålen icke fryser, och man tager af de öfwersta hwarfwen, som gemenligen skämmas bret och taga röta.

    Den upgifne proportion på krydder är för ¼ tunna kål. Dertill bör ej heller anwändes mer än 1 quarter salt.

    Det förstås af sig sjelf, at käril och bottn böra wara befriade från all osmak genom En lag.

    De omtalte hwarfwen böra ej wara alt för tunna eller alt för tjocka, utan ungefär dubbelt emot de, som tagas, då man syltar in bönor.

    |311| |312|

     

     

       

       

       

      Ny kolumn