224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt

224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt

Lästext

|309|

1 1809

Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt

2 Kålhuvuden skiljas ifrån alla yttre och gröna blad. På de inre bladen borttages alla hårda stjälkar, som gå mitt igenom. Sedan sammanrullas flera blad och skäras med vassa tunna knivar helt fina. De sättas sedan uti så, och pressas varsamt utan mycket våld med en trädklubba.

3 Förut bör man hava till hands en lag, som tillredes av 1 kvarter enbär och 1 kvarter kummin som bägge krossas uti en mortel, och slås uti en bouteille att digerera 3 à 4 dagar på en varm kakelugn med 1 kvarter brännvin. Bouteillen bör vara väl korkad och ombunden. Därpå silas den tunna lagen ifrån genom en vit ylleduk.

4 Man stöter l kvarter salt hel fint, och skär tunna pepparrotsspånor 2 à 3 tums långa.

5 Sedan saltas litet på botten av kärilet, som helst bör vara av ek, och pepparrotsspånor läggas på bottnen runt omkring nära laggen. Därpå ett varv kål, som litet påsaltas. Sedan åter litet pepparrotsspånor längs bräddarne, och ett nytt varv kål, varuppå gjutes litet av kryddlagen. Det tredje varvet saltas, och det fjärde begjutes med kryddlag, så ömsevis med salt och krygddlag, tills kärilet bliver nära fullt. Sist betäckes med stora gröna blad. Därovanuppå kan |310|saltas några varv sämre kål, och sist en träd lös botten som ryms in uti kärilet.

6 Det ställes nu på ett varmt ställe, helst nära en kakelugn, och kan man betäcka kärilet med något överbundit kläde. När det stått 4, 5 högst 8 dagar, att det kommit uti jäsning och begynner taga någon syra, så sättes tyngd på bottnen, men kärilet står kvar ännu i 8 dagar, att kålen tager fullkomlig syra till sig, så är den färdig. Om kärilet börjar läcka, så är det bäst att flytta det sedan i källaren, så tätnar det så småningom.

7 Sedan konserveras det uti rum där kålen icke fryser, och man tager av de översta varven, som gemenligen skämmas brett och taga röta.

8 Den uppgivne proportion på krydder är för ¼ tunna kål. Därtill bör ej heller användes mer än 1 kvarter salt.

9 Det förstås av sig själv, att käril och botten böra vara befriade från all osmak genom en lag.

10 De omtalte varven böra ej vara allt för tunna eller allt för tjocka, utan ungefär dubbelt emot de, som tagas, då man syltar in bönor.

|311| |312|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |309|

    1809.

    At lägga in Surkål på Fru Danckwardts sätt.

    Kålhufvuden skiljas ifrån alla yttre och gröna blad. På de inre bladen borttages alla hårda stjelkar, som gå midt igenom. Sedan sammanrullas flera blad och skäras med hwassa tunna knifwar helt fina. De sättas sedan uti så, och prässas warsamt utan mycket wåld med en träd klubba.

    Förut bör man hafwa til hands en lag, som tilredes af 1. quarter Enbär och 1 quarter Kummin som bägge krossas uti en Mortel, och slås uti en bouteille at digerera 3 à 4 dagar på en warm kakelugn. med 1 quarter Brännvin. Bouteillen bör wara väl Korkad och ombunden. Derpå silas den tunna lagen ifrån genom en hwit ylle duk.

    Man stöter l quarter Salt hel fint, och skär tunna pepparrots spånor 2 a 3 tums långa.

    Sedan saltas litet på Botten af Kärilet, som hälst bör wara af Ek, och pepparrots spånor läggas på bottnen rundt omkring nära laggen. Därpå et hwarf Kål, som litet på saltas. Sedan åter litet peparrots spånor längs bräddarne, och et nytt hwarf Kål, hwaruppå gjutes litet af Kryddlagen. Det 3dje hwarfvet saltas, och det 4de begjutes med kryddlag; Så ömse vis med salt och krygddlag, tils kärilet blifver nära fullt. Sist betäckes med stora gröna blad. Där ofvan uppå kan |310|saltas några hwarf sämre kål, och sist en träd lös botten som ryms in uti Kärilet.

    Det ställes nu på et warmt ställe, hälst nära en kakelugn, och kan man betäcka kärilet med något öfwerbundit kläde. När det stått 4, 5 högst 8 dagar, at det kommit uti gäsning och begynner taga någon syra, så sättes tyngd på bottnen, men kärilet står quar ännu i 8 dagar, at kålen tager fullkomlig Syra til sig, så är den färdig. Om kärilet börjar läka, så är det bäst at flytta det sedan i källaren, så tätnar det så småningom.

    Sedan conserweras det uti rum, där kålen icke fryser, och man tager af de öfwersta hwarfwen, som gemenligen skämmas bret och taga röta.

    Den upgifne proportion på krydder är för ¼ tunna kål. Dertill bör ej heller anwändes mer än 1 quarter salt.

    Det förstås af sig sjelf, at käril och bottn böra wara befriade från all osmak genom En lag.

    De omtalte hwarfwen böra ej wara alt för tunna eller alt för tjocka, utan ungefär dubbelt emot de, som tagas, då man syltar in bönor.

    |311| |312|