Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

af Schultén

  • Om handskriften
  • 1. Sätt att bibehålla blommor med varmt vatten
  • 2. [Herr Aubert du Petit-Thouars omnämner i sin Essais…]
  • 3. [Medel mot vattenskräck]
  • 4. [Mot vägglus]
  • 5. [Ordination]
  • 6. Recept till blanksmörja
  • 7. Promemoria
  • 8. [Jul]
  • 9. [Nyår]
  • 10. [Trettondagen]
  • 11. Kyndelsmässa
  • 12. Fastlagstisdagen
  • 13. [Jungfru Marie bebådelsedag]
  • 14. [Påsk]
  • 15. [Kristi himmelsfärdsdag]
  • 16. [Pingst]
  • 17. [Alla jul, påsk och pingst]
  • 18. [Midsommar]
  • 19. [Mikaelidagen]
  • 20. [Allhelgonahelgen]
  • 21. [Folkets jul]
  • 22. Hantverkare få om
  • 23. Anmärkningar
  • 24. Promemoria
  • 25. Om kalkonungars skötsel
  • 26. Bakat till jul år 1811
  • 27. Åt Lisa Söderqvist till
  • 28. Uppräkning av några livsmedel som används i hemmet
  • 29. [Matordningar hösten 1776]
  • 30. På promotionsbalen den 10 Juli 1827
  • 31. På Mimi Fock Bröllops afton den 4 juni 1828
  • 32. Andra dagen, om middagen
  • 33. Middag på Nagu prästegård
  • 34. Middag på Vikom
  • 35. 1846 liten supé hos häradshövding Kälanders
  • 36. Julmiddag hos N. af Schulténs
  • 37. Släktsupé hos Otto af Schulténs
  • 38. Supé hos Statsrådet Haartmans
  • 39. 1847. Släktsupé hos doktor Floréns
  • 40. Släktsupé hos statsrådet Törnqvist
  • 41. Supé hos N. af Schulténs
  • 42. Liten supé hos häradshövding Kelanders
  • 43. Stor bal hos statsrådet Pippings
  • 44. Stor supé hos kammarrådet Schauman
  • 45. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 46. Middag på fru Temenius begravning
  • 47. Mat om kvällen hos professor Lindqvist
  • 48. Vilken tid på året vart och ett bör göras
  • 49. Att brygga
  • 50. Att baka bröd
  • 51. Om slaktning
  • 52. Att göra korv
  • 53. Vidare om slaktning
  • 54. Om köttorkning
  • 55. Om kalva och kreatur
  • 56. Om fåren och gettren
  • 57. Åtskilliga hushållssysslor
  • 58. Om grönsaker
  • 59. Om matlagning
  • 60. Vad som till vävningsanstalter behöves
  • 61. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 62. Nota
  • 63. Promemoria
  • 64. Flere sorter färger
  • 65. [Matordning]
  • 66. [Lax]
  • 67. Böckling
  • 68. [Vassbuk]
  • 69. [Strömming]
  • 70. [Ål]
  • 71. [Braxen]
  • 72. Emot koleran
  • 73. Promemoria
  • 74. [Matordningar 20/12–1/1]
  • 75. Om kalkonungars skötsel
  • 76. Ingredienser för Scharffens elixir på ett stop brännvin
  • 77. Maltuträkning till öl och svagdricksbrygd
  • 78. All gräddan av 6 à 8 måls råmjölk. Vår 1815. Vår egen kalvdans
  • 79. Av kreaturen
  • 80. [Kreatur och kalvar]
  • 81. [Svin]
  • 82. [Saltlake]
  • 83. [Tarmar]
  • 84. Metvurst
  • 85. [Rullsylta]
  • 86. [Observationer]
  • 87. [Kalv]
  • 88. [Innan limning och saltning]
  • 89. [Isterkakor]
  • 90. [Julöl]
  • 91. Ett sätt att göra köttkorv
  • 92. Ett sätt att göra köttkorv
  • 93. Till fransk köttkorv tages
  • 94. Att sylta surkål
  • 95. Att lutlägga alla sorter fisk
  • 96. Huru luten göres till såpa
  • 97. Att koka såpa
  • 98. Att göra tvål
  • 99. Att göra fradgtvål
  • 100. Fårslakten
  • 101. Metvurststillredning
  • 102. [Fransk köttkorv]
  • 103. Jungfru Lenas metvursttillverkning
  • 104. Beskrivning på köttkorv
  • 105. Folkets hackkorv
  • 106. Att insalta väl kött och fläsk med litet salt
  • 107. Att baka paltbröd
  • 108. Allahanda soppor
  • 109. Beskrivning att koka dricka av vatten och sirap
  • 110. Nota
  • 111. [Dricka 1]
  • 112. [Dricka 2]
  • 113. Den 28 februari 1812. Filtrerat 15 kannor brännvin destillerat som börjades den 1 mars 1812
  • 114. Likör
  • 115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin
  • 116. Att brygga gott svagdricka
  • 117. Att mälta rökmalt av korn
  • 118. Att mälta rökmalt av råg
  • 119. Om egyptisk råg
  • 120. Att mälta solmalt av korn
  • 121. Att mälta köln- eller varmmalt av korn
  • 122. Observationer
  • 123. Att brygga öl av kölnmalt
  • 124. Om att sätta rosta
  • 125. [Observationer]
  • 126. Att brygga folkets öl
  • 127. Sätt att brygga dricka av omältat korn
  • 128. Uppgift att raffinera kronbrännvin eller annat illasmakande brännvin, och att betaga det samma all obehaglig och finkelsmak
  • 129. Uti Frugård bränneri är en bränntunna
  • 130. [Till Oxars gödning]
  • 131. Att lägga in höstströmming till vassbuk
  • 132. Beskrivning på gott brännvin
  • 133. Att göra så kallad fransyskt senap
  • 134. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 135. Sättet att bruka det engelska blekvattnet
  • 136. Beskrivning på gott brännvin
  • 137. Att göra så kallad fransysk senap
  • 138. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 139. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 140. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 141. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 142. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 143. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 144. Gott kaffe- och tebröd
  • 145. Sockerkringlor
  • 146. Tårtbakelse
  • 147. Beskrivning på sockerkaka
  • 148. Gräddbakelse
  • 149. Potatislåda med risgryn
  • 150. Äggfyllning till små pastejer
  • 151. En god och lätt pudding
  • 152. Pudding av risgryn
  • 153. Brännvinsdestillering
  • 154. Att inlägga spenat
  • 155. Klistring av garn
  • 156. Att koka tvål
  • 157. Att röka gåshalva
  • 158. Oäkta spritsbakelse
  • 159. Råmjölkskringlor
  • 160. Till fläskkorv
  • 161. Vi gjorde 1832 om hösten
  • 162. [Fläskkorv]
  • 163. Pepparkaksbeskrivning
  • 164. Behandling och bot för lindrig ondskorv i huvudet
  • 165. Att inlägga strömming
  • 166. Potatispudding
  • 167. Äppelpudding
  • 168. Alla sorter vetemjöl som vi hava i huset den 1 december 1815
  • 169. Vatten tagit till Fru Strömdals brygd av 15 kappar korn och 3 kannor kornmalt
  • 170. Beskrivning på äggklimpar
  • 171. Bevara ägg för skämning
  • 172. Att få Fnöske riktigt eldfängt
  • 173. Att få mycket potatis
  • 174. Att insalta blomkål
  • 175. Skorpor
  • 176. Bröd som smörjes med ägg
  • 177. Sötsura limpor
  • 178. Vörten till vörtbröd
  • 179. Att baka vörtbröd
  • 180. [Anteckningar om brödbakning]
  • 181. Att sylta rödlök
  • 182. Att tvätta plymer
  • 183. [Två sorters tebröd]
  • 184. Till Biskvier
  • 185. Att en god bakelse
  • 186. Till en gräddkaka
  • 187. Till en sockerkaka
  • 188. Att insalta kryddad vassbuk
  • 189. Uträkning år 1822
  • 190. Att inlägga vassbuk
  • 191. Russinpudding
  • 192. Till att distillera brännvin
  • 193. Mandelkaka
  • 194. Att färga grått på ylle och siden
  • 195. Blanc Mangé
  • 196. Potatiskaka
  • 197. Blanc manché
  • 198. Ärtkaka
  • 199. Pudding
  • 200. Bryggd
  • 201. Att koka tvål
  • 202. Hjorthornsgelé
  • 203. Pudding
  • 204. Crème av bärsaft
  • 205. Vaniljpudding
  • 206. Spenat am blit
  • 207. Beskrivning på Westpitro
  • 208. Mandeltårta
  • 209. Till färs
  • 210. Fiskruletter
  • 211. Sockerbröd
  • 212. En grann pudding
  • 213. Pepparkaka
  • 214. Anisbakelse
  • 215. Blåsmunkar
  • 216. Att göra spickekorv
  • 217. Sockerkaka utan smör
  • 218. Russinpudding
  • 219. Kaka
  • 220. Pudding
  • 221. Puddingsauce
  • 222. Att inlägga stora vita gurkor
  • 223. Proportioner för korvar
  • 224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt
  • 225. Viktig upptäckt
  • 226. Magnesia i bröd
  • 227. Matordningar 29 november – 19 december
  • 228. Uträkning på kaffe och socker
  • 229. Mycket gott starkt kaffe
  • 230. Gott vardagskaffe
  • 231. Gott kaffe åt tjänstefolket
  • 232. Att baka potatoesbröd till kaffe
  • 233. Prinsessans mandelbröd
  • 234. Goda sockerbrödskakor
  • 235. Små runda eller avlånga sockerbröd
  • 236. Spanska sockerplättar
  • 237. Gott te- och kaffebröd på 1 kvarters sa
  • 238. Goda smörskorpor med brun sirap
  • 239. Att baka gott skålbröd
  • 240. Inläggning
  • 241. Ättikarecepet
  • 242. Hallonättika
  • 243. Att tillreda ättika
  • 244. Pastejdeg
  • 245. Beskrivning huru portkes görs
  • 246. Schweiziske frosskuren
  • 247. Emot gikt
  • 248. Rökpulver mot pesten
  • 249. Satsen till Schaffeelixir på 1 stop brännvin
  • 250. På ½ stopa málagavin till kinavin
  • 251. Rabarberelixir
  • 252. Salva
  • 253. Sätt att tillverka ost
  • 254. Maltbränning
  • 255. Att baka surt bröd
  • 256. Hårsiktat bröd av surmjölk
  • 257. Vetebröd
  • 258. Vispelbröd
  • 259. Om skålbröd
  • 260. Saffransdeg
  • 261. Metwursttillredning
  • 262. Fläskkorvs tillredning
  • 263. Köttkorvstillredning
  • 264. Hackkorvstillredning
  • 265. Att baka paltbröd
  • 266. Sylta
  • 267. Beskrivning huru strömming insaltas, att den blir lika god med anjovis
  • 268. Nota på vår svinslakt
  • 269. Bläck
  • 270. Vörtbrödsbeskrivning
  • 271. Att lägga in surkål på fru Dankwards sätt
  • 272. Ingefärsvatten
  • 273. God bakelse
  • 274. Tunnrån med sirap
  • 275. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 276. Beskrivning på memma
  • 277. Beskrivning på gott mjöd
  • 278. Beskrivning att göra ättika
  • 279. Beskrivning på krusbärssaft
  • 280. Oäkta asiagurkor
  • 281. Att inlägga gurkor som äro stora
  • 282. Att inlägga vassbuk
  • 283. Att inlägga gurkor så att de hållas friska över vintern
  • 284. Att göra vinbärsvatten
  • 285. Beskrivning på krusbärssaft
  • 286. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 287. Att göra ättika av honing
  • 288. Att tillreda bärsaft
  • 289. Att inlägga gurkor
  • 290. Gräddbakelse
  • 291. Att bona mahogenymöbler
  • 292. Fru Bruncronas beskrivning
  • 293. Uträkning på mycket gott starkt kaffe
  • 294. Mandeltårta
  • 295. Goda smörtårtor
  • 296. Hjorthornsgelé
  • 297. Blanc mangér
  • 298. God kalvdans den 20 december 1800
  • 299. Sämre kalvdans
  • 300. Fragg-blanc mangér
  • 301. Mjölkpudding till soppa
  • 302. Piroger
  • 303. Gräddkaka till en stor låda
  • 304. Dansk bakelse
  • 305. Makrongrynspudding
  • 306. Gräddbakelse
  • 307. Äpplen med citroncrème
  • 308. Äggbubbert
  • 309. Potatisrullar kokade i smör och gräddade i ugnen
  • 310. Tunnrånsbakelse
  • 311. Pudding i köttsoppor
  • 312. Ostklimpar i köttsoppor
  • 313. Beskrivning på tunnrån
  • 314. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 315. Beskrivning på äggklimpar
  • 316. Brödpudding
  • 317. Äppelpudding
  • 318. Mjölpudding
  • 319. En gräddpudding
  • 320. Mjölpudding, nummer 2
  • 321. Mjölpudding nummer 3
  • 322. Potatoesmjölspudding
  • 323. Mjölpudding nummer 4
  • 324. Gräddpudding
  • 325. Potatoestårta
  • 326. Potatoeskaka
  • 327. Kaka
  • 328. God pastejdeg
  • 329. God tårtdeg
  • 330. Pepparkakor
  • 331. Tebröd
  • 332. Mjuka pepparkakor
  • 333. Mandelbakelser i papperslådor för 34 personer
  • 334. Bakelser för ett mindre bord
  • 335. Melinkaka
  • 336. Att baka mandelberg
  • 337. Sockervåfflor att ätas kalla
  • 338. [Reparera rum]
  • 339. Jonés brunnsdiet
  • 340. Pro memoria
  • 341. Rabarberelexir
  • 342. Bakning med mossa
  • 343. [Om islandsmossans beredning]
  • 344. Att befordra hårväxt och stärka hårrötterna
  • 345. Satsen på överste löjtnant Bruncronas goda snus
  • 346. Till middagen sättes på bordet
  • 347. Beredning av klister
  • 348. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 349. Att färga grått på bomulls-, lin- och ullgarn
  • 350. Beskrivning på svartfärg på linne-, bomull- och ylletyg och garn, samt silke
  • 351. Att koka äppelgelé
  • 352. Beskrivning på tillredning av såpessens
  • 353. Färgbeskrivning
  • 354. Att färga gris de lin på ylle, linne, bomull och siden
  • 355. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 356. Att färga svart på linne-, silke- och bomullsgarn på ett skålpund
  • 357. Att sätta vacker blå färg på ylle
  • 358. Att färga äkta rött
  • 359. Mot vattenaktig diarré
  • 360. Gul rostfärg på lin- och bomullsgarn
  • 361. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 362. Att färga svart på 1 skålpund silke-, bomulls- och linnegarn
  • 363. Beskrivning på jämna gräsfärgen
  • 364. Rosenröd färg
  • 365. Blå färg
  • 366. Den gredelina färgen
  • 367. Grönt papper
  • 368. Nyligen upptäckt botemedel för rus
  • 369. Silvergrått på ylle
  • 370. Grått med grankottar
  • 371. Beskrivning på ulltvättning
  • 372. Ett medel att förta färgen på garn
  • 373. Mörk rött på ull och silke
  • 374. Att färga rosenrött på lin- och bomullsgarn
  • 375. Safflorsfärgbeskrivning
  • 376. Medel mot väggohyra
  • 377. Sätt att återbringa frusna ägg till deras ursprungliga godhet
  • 378. Smörja för seltyg
  • 379. Medel emot potatissjukan, uppgivet av doktorn Johann Friedrich Klotzsch
  • 380. Om användning av sjuka potäter
  • 381. Blodiglars återställande till förnyat bruk
  • 382. Att svärta seldon med mera
  • 383. Om potäters sättning
  • 384. Smörja för grövre skodon
  • 385. Medel att förekomma potatissjuka
  • 386. Skydd för väggar emot ohyra, ävensom mot råttor
  • 387. Rödfärg på tak och väggar
  • 388. Förbättring i smörets beredning
  • 389. Gurgelvatten
  • 390. Att färga ventre de biche, på silke, bomull och linne
  • 391. Att färga krapp på ylle
  • 392. Att färga svart på linne
  • 393. Att färga grönt
  • 394. Bläck
  • 395. Förbättring i smörets beredning, fortsättning
  • 396. Att färga grått
  • 397. Promemoria
  • 398. Måndagsmiddag den 4 april
  • 399. Lördagsmiddag den 9 april
  • 400. Söndagsmiddagen
  • 401. Afton den 4 januari 1804. Bal
  • 402. Supé till den 16 februari
  • 403. Middagen den 9 januari 1813
  • 404. Middag den 9 januari 1813
  • 405. Matlista. Middag den 25 mars 1812
  • 406. Matlista till middag
  • 407. Nota
  • 408. Annons för kokerska
  • 409. Promemoria. Huspigan
  • 410. Begäran
  • 411. Att göra rönnbärsvin
  • 412. Lackfernissa som torkar snart
  • 413. Olja till genomskinligt papper
  • 414. Olja till genomskinligt papper
  • 415. Om kolning av ved och tillverkningen av tjära
  • 416. Om ljusstöpning
  • 417. Att utdraga och bereda ett mycket gott lim av tovlav
  • 418. Till vit emalj
  • 419. Grön emalj
  • 420. Blå fluss
  • 421. Att tillreda jäst
  • 422. Kur för druckenhet
  • 423. Medel att pröva viners äkthet
  • 424. Emot rasande hundars bett
  • 425. Underrättelse om grässlaget ängskavlen (Alopecurus pratensis), dess nytta och odlingssätt
  • 426. Indianernas vita eld
  • 427. Regime
  • 428. En approberad huvudfluss och nervbalsam
  • 429. Spridda råd
  • 430. Friedrich Hirschfelds praktiska anmärkningar om tänderna, Jena 1796
  • 431. Promemoria
  • 432. Storaxplåster
  • 433. Medel mot vägglöss
  • 434. Mot scharlakansfeber
  • 435. Brev med ordination 1
  • 436. Brev med ordination 2
  • 437. Underrättelse, hörande till receptet för ryggvärk
59. Om matlagning

60. Vad som till vävningsanstalter behöves

61. Mat om kvällen hos professor Helenius

60. Vad som till vävningsanstalter behöves

Lästext

|65|

Vad som till vävningsanstalter behöves

Skillna[de]n mellan alla sorter blår, lin och hampa.
Grovt lärft. 4 skaft. Vad blår därtill skall vara.
Finare och grövre lärft. Av lin- och blångarn.
Finaste duktyg. Huru långa breda. Hurudant garn därtill behövs.
Grövre duktyg. Dito. Om det skall vara lin- eller blångarn.
Finaste handdukar. Dito. Hurudant garn därtill behövs.
Grövre handdukar. Dito. Om det skall vara lin- eller blångarn.
Finaste bolstervar. Dito. Hurudant garn därtill behövs.
Grövre bolstervar. Dito. Om det skall vara lin- eller blångarn.
Madrasser. Dito. Vad sorts garn som därtill fordras.
Örngott. Dito. Hurudana de skall vara.
Finaste lakan. Dito. Huru fint garn därtill behövs.
Mellansorten lakan. Dito. Om där kan vara blångarn iblandat.
Grova lakan. Dito. Hurudana blår därtill fordras.
Granna ryor. Dito Vad anstalter därtill behövs.
Fina bomullstyger. Hurudant garn därtill behövs.
Grova bomullstyger. Hurudant garn därtill behövs.
Fina sarser. Av lingarn.
Blånsarser. Hurudana blår fordras därtill.
Linsarser. 5 skaft. Huru fint garn fordras därtill.
Blånsarser. 5 skaft. Hurudana blår skall behövas.
Finaste till förkläder. Huru fint garn.
Grovaste till förkläder. Hurudant garn. Blångarn
|66|Lingarnsnäsdukar. Dito. Med bomulls- eller blångarn iblandat.
Finare gardiner. Huru långa och breda. Huru många alns garn.
Mellansorten gardin. Dito. Vad för garn.
Grövre sort gardin. Dito. Om det kan vara borstblårsinslag.
Ylletröjor. Vad ull och huru fint.
Byxfoder. Vad garn som därtill fordras.
Nättelduk. Bomullsinslag fin. Huru fint garn.
Nättelduk. Lingarn[s]inslag fin. Huru mycket som behöves.
Stolöverdrag. 2 skaft. Med bomullsinslag.
Stolöverdrag. 5 skaft. Med lin- eller borstblårsinslag.
Folkets ryor. Dito. Huru mycket garn som därtill behöves.
Folkets sängkläder. Dito. Vad för sort garn skall vara därtill.
Vepor. Dito. Vad därtill skall vara.
Golvmattor. 5 skaft. Vad garn därtill fordras.
Golvmattor. 2 skaft. Vad garn därtill fordras.
Pigornas förkläden. 2 eller 5 skaft. Dito. Om det skall vara lin- eller blångarn.
Segelduk. Vad garn som därtill behövs.
Buldan. Vad garn därtill behövs.
Säckar och påsar. Dito. Hurudant därtill skall vara.
Takväv. Av lin- eller blångarn.
Foderväv. Fin. Av lingarn.
Foderväv. Grov. Av blångarn.
Valmar 4 skaft. Hurudan ull av finare.
Valmar 2 skaft. Vad för sort ull av grövre.
Fint kläde. Vad ull och huru brett.
Grovt kläde. Vad ull och huru brett.
Filtkläde. Hurudan ull därtill är passlig.
|67|Hästtäcken.
Längden på allt som behöves av vävt.
Bredaste och smalaste sorten bredd på allt som väves.
Huru många aln efter marken var sort lingarn löper.
Huru många aln efter marken var sort blångarn löper.
Huru många aln efter marken var sort ullgarn löper.
Huru många aln efter marken var sort bomullsgarn löper.
Finaste sorten och grövsta på allt vad som spinnes.
Hurudana vävskedar, pasman, och solvar bör vara.
Hurudant klister bör vara av flere sorter.
Huru jag skall lära att förstå mig på pasman, härvträd.
Huru många marker lin, blår eller ull var torpare eller bondhustru ska få och huru lång väv.
Huru många kor, ungnöt, kvigor, spädkalvar, får, lamm, bässar, oxe hos var bondhustru. Och huru mycket smör för var fodranko. Huru mycket i betalning för var oxe och häst.
|68|Huru mycket man betalar för var alns lin-, blån-, hamp-, bomull- och ullgarn i spinnarlön. I vävarlön. När man köper själva garnet. Om häckling alla sorter. Huru många marker häcklat lin det blir av gott och elakt lin av pundet. Huru långt vart och ett plagg skall vara som göres av vävit.
Huru ofta kokas gryngröt åt folket.
Vad folket får till jul. Notmat. Vid slakt.
Till fastlagstisdagen. Skogsmat till frukost.
Vad för persedlar folket får. När frukosttiden börjar och slu[tar.]
Vad för persedlar dragon får.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |65|

    Hvad som til Wäfnings anstalter behöfves.

    Skilnan mellan alla Sorter Blår, lin och hampa
    Groft Lärft. 4 skaft hvad Blår därtill skal vara
    Finare och Gröfvre Lärft af lin och Blån garn.
    Finaste Duktyg. huru långa breda. hurudant garn därtil behöfs
    Gröfre Duktyg. Dito Om det skal vara Lin el: Blångarn
    Finaste Handukar. Dito Hurudant Garn dartil behöfs
    Gröfvre Handukar. Dito Om det skal vara Lin el: blångarn
    Finaste Bolstervar. Dito Hurudant garn därtil behöfs
    Gröfre Bolstervar. Dito om det skal vara lin: el blån-garn
    Madrasser. Dito. Hvad Sort garn som därtil fodr:
    Örnegott. Dito Hurudanna de skall vara.
    Finaste Lakan. Dito Huru fint garn därtil behöfs
    mellan sorten Lakan. Dito om där kan vara blån-garn ibl:
    Grofva Lakan. Dito Hurud: Blår därtil fodras
    Granna-ryjor. Dito Hvadanstalter därtil behöfs
    Fina Bomulstyger. Hurudant garn därtil behöfs
    Grofva Bomulstyger. Hurudant garn därtil behöfs
    Fina Sarser. af lingarn.
    Blån Sarser. Hurudanna Blår fodras därtil
    Lin Sarser. 5. skaft. Huru fint garn fodras därt
    Blån Sarser. 5. skaft. Hurudanna Blår skall behöfvas
    Finaste till förkl. Huru fint garn.
    Grovaste til förl: Hurudant garn. Blån garn
    |66|Lin garns näsdukar. Dito. Med Bomulls el: Blångarn ibl:
    Finare Gardiner. huru långa och breda. huru många alns garn.
    Mellan Sorten Gardin: Dito hvad för garn.
    Gröfre Sort: Gardin: Dito. om det kan vara Bårst blårs insl
    Ylle-Tröijor. hvad ull. och huru fint.
    Böx-Foder. Hvad garn som därtil fodras
    nättelduk. Bomulls inslag fin huru fint garn.
    nättelduk. Lin garn inslag fin huru mycket som behöfves
    Stol-öfverdrag. 2 skaft. med Bomulls inslag.
    Stol-öfverdrag. 5 skaft med lin ell: Bårst blårs inslag
    Fålkes Ryjor. Dito. Huru mycket garn som därtil böh:
    Fålkes Sängkläder Dito. Hvad för Sort garn skal vara därtil
    Wepor. Dito. Hvad därtil skal vara.
    gålf-mattor. 5 skaft. Hvad garn därtil fodras.
    gålf-mattor. 2 skaft. Hvad garn därtil fodras.
    Pigornas förkl: 2 el: 5 skaft Dito Om det skal vara lin ell: blångarn
    Segel duk. Hvad garn som därtil behöfs
    Buldan. Hvad garn därtil behöfs.
    Säckar och Påsar. Dito Hurudant därtil skall vara.
    Tak-väf. af Lin ell: Blongarn.
    Foder-väf. Fin. af lingarn
    Foder-väf. Grof. af Blångarn.
    Walmar 4 skaft. hurudan ull af Finare
    Walmar 2 skaft. Hvad för Sort ull. af gröfre.
    fint Kläde. Hvad ull och huru bredt.
    Groft Kläde Hvad ull. och huru bredt.
    filt Kläde. Hurudan ull därtil är paslig
    |67|Häst Täcken.
    Längden på alt som behöfves af väfvit.
    Bredaste och Smalaste Sorten bredd på alt som väfves
    Huru många aln efter marken hvar sort lingarn löper
    Huru många aln efter marken hvar sort Blongarn löper
    Huru många aln efter marken hvar sort Ullgarn löper
    Huru många aln efter marken hvar sort Bomullgarn löper
    Finaste Sorten och gröfsta på alt hvad som spinnes.
    Huru danna Hväfskedar pasman. och sälfvar bör vara
    Hurudant Klister bör wara af flere Sorter.
    Huru jag skal lära att förstå mig på Passman Härfträd
    Huru många marker Lin- Blår ell: ull hvar Torpar
    eller Bon Hustru ska få och Huru Lång väf.
    Huru många Kor ungnöt qvigor späd Kalfvar Får Lamb
    bässar oxe hos var Bonde hustru. Och huru myck: smör för
    hvar fodran koo Huru mycket i betalning för var Oxe och häst
    |68|Huru mycket man betalar för hvar alns lin blon hamp Bomule och ullgarn
    i spinnar lön. i väfvar lön. när man köper sjelfva garnet
    om Häckling alla sorter. Huru många mark:
    Häcklat lin det blir af got och elakt
    lin af pundet. Huru långt hvart och et
    plagg skall vara som göres af väfvit.
    huru ofta kokas Grygröt åt Fålket.
    hvad Fålket får till Jul. Not Mat. vid slagt.
    Till FastlagsTisdagen. Skogs-Mat. till frukost.
    hvad för persedlar fålket får. när frukosttiden börjar och slu[?]
    Hvad för persedlar Dragon får

     

     

       

       

       

      Ny kolumn