256. Hårsiktat bröd av surmjölk

256. Hårsiktat bröd av surmjölk

Lästext

Hårsiktat bröd av surmjölk

1 Det göres med denna deg, som surdeg bara att man lägger ett eller par ämbar sur- eller kärnmjölk iblan[d] vattnet. Degen göres in ena kvällen och knådas samt bakas andra morgon. I denna deg sättes ej strömmingslaka utan endast 4 skedblad jäst till vart ämbare spad vid knådningen sättes uti degen. Sedan står den och jäser upp så bakas den. Man sätter ock en halv näva kumming till vart ämbare spad vid knådningen. Detta bröd naggas när man baka. Och är det knäckebröd naggas de om när de sätts i ugnen. |359||3| Även vetemjöljästbröd av hårsiktat rågmjöl. Till spad tager man, till 4 kannors deg, 2 kannor vatten, och 2 kannor sötmölk, vilket sättes i grytan och värmes ljumt. Under värmningen sätter man i en näva fint stött salt, sedan sättes det i kärlet där man skall knåda det - om det är tjock och skön jäst sätter man ett skedblad efter kannan annars om den är tunn sätter man 2 skedblad. Vill man hava det mycket gott sätter man 1 ägg efter kannan, och 2 à 3 skedblad smör efter kannan, och 1 à 2 nävar anis efter 4 kannor, samt 3 kannor söt mjölk och 1 kanna vatten samt florsiktat rågmjöl 3 delar och en fjärdedel florsiktat vetemjöl (man bakar och ältar det även på bordet med vetemjöl) däruti och vispar om. Sedan sättes mjölet och då knådar man tills det börjar lossna av knogarna. Degen bör ej vara så hård som till surt bröd, i synnerhet om man bakar t[j]ocka bullor, tillika med knäckebröd, man kan ock älta sedan rågmjöl i degen på bordet till knäckebröd. Man bör ej älta mycket mjöl in på bordet, utan det är bätter att degen |360||4|blir någe hård i knådningen. En jästdeg bör bakas bara den jäser någorlunda upp ty den bör jäsa sedan den är bakad till bröd väl också. Ugnen bör vara så het att man väl tål hålla hand en liten stund innanför ungsmun, och att det ej skall gnista på äriln eller ugnsbotten när man för ikring med brödspaden. Gnistar det då är för starkt bad i ugnen och då bör den svalnas ut med att kasta agnar inuti och sopa ut sedan. Om vintern går det och an att svalna ugnen med att kasta litet snö ikring och sopa att värman breder sig jämnare ikring. Bröna är väl gräddade när man känner att de är lätta, och när man sätter rätsidan mot näsan och dom ej bränner nästippen. Tjocka bullar naggas när de sätts i ugnen men k[n]äckebröd naggas tvenne gångor.

2 Man kan baka jästbröd av färsk kärnmjölk, vatten och vassla. Man sätter antingen mera vatten än mjölk, eller kärnmjölk och sötmjölk och vassla med sötmjölk, och vatten trejdedel av var sort. Man bakar alltefter som man vill ha grant bröd till antingen söt mjölk på |361||5|hälften, 3 delar av den eller en fjärdedel.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Hår Sicktat bröd – af Sur mjölk

    Det Göres med denna deg, som sur Deg bara at man lägger et eller par ämbar sur eller kärn mjölk iblan vatnet degen göres in ena qvällen och knådas samt bakas andra morgon i denna deg sättes ej strömings laka utan endast 4 skedblad gäst til hvart ämbare spad vid knådningen sättes uti degen, sedan står den och gäser up så bakas den. Man sätter och en half näfva kumming til hvart ämbare spad vid knådningen. Detta bröd nagas när man baka. Och är det knäcke bröd naggas de om när de säts i ugnen. |359||3| äfven vettmjöl Gjäst-Bröd af Hår sigtat råg mjöl. Til spad tager man, til 4 kannors deg, 2 kannor vaten, och 2 kannor söt mölk, vilkket sättes i grytan och värmes ljumt, under värmningen sätter man i, en näfva fint stött salt, sedan sättes det i kärlet där man skall knåda det - om det är tjock och skön gäst sätter man et skedblad efter kannan annars om den är tunn sätter man 2 skedblad. Vill man hafva det mycket godt sätter man 1 ägg efter kannan, och 2 à 3 skedblad smör efter kannan, och 1 à 2 näfvar annis efter 4 kannor, samt 3 kannor söt mjölk och 1 kanna vaten samt flor sicktat råg mjöl 3 delar och en 4de del flor siktat vete mjöl. Man bakar och ältar det äfven på bordet med vete mjöl. Däruti och vispar om sedan sättes mjölet och då knådar man tils det börjar låssna af knogarna, degen bör ej vara så hård som til surt bröd, isynnerhet om man bakar tocka bullor, tillika med knäcke bröd, man kan och älta sedan Rågmjöl i degen på bordet til Knäcke bröd - man bör ej älta mycket mjöl in på bordet, utan det är bätter at Degen |360||4|blir någe hård i knådningen en gäst deg bör bakas bara den gäser någorlunda upp. ty den bör gäsa sedan den är bakad til bröd wäl också - ugnen bör vara så het at man väl tål hålla hand en liten stund innan för ungsmun, och at det ej skal gnista på äriln eller ugns båtten när man för i kring med bröd spaden, gnistar det då är för starkt bad i ugnen och då bör den svalnas ut med at kassta agnar inuti och sopa ut sedan, om vintern går det och an at svalna ugnen med at kasta litet snö ikring och sopa at värman breder sig jämnare ikring. Bröna är väl gräddade när man känner at de är lätta, och när man sätter rät sidan mot näsan och dåm ej bränner näs tibben. Tjocka bullar naggas när de säts i ugnen men Käckebröd nagas 2ne gongor.

    Man kan baka gäst bröd af färsk kärnmjölk, vatten, och vaxsla, man sätter antingen mera vatten än mjölk, eller kärn mjölk och söt mjölk, och vassla med sötmjölk, och vaten 3die del af var sort man bakar altefter som man vill ha grant bröd til antingen söt mjölk på |361||5|hälften, 3 delar af den eller en fjerde del.