Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

af Schultén

  • Om handskriften
  • 1. Sätt att bibehålla blommor med varmt vatten
  • 2. [Herr Aubert du Petit-Thouars omnämner i sin Essais…]
  • 3. [Medel mot vattenskräck]
  • 4. [Mot vägglus]
  • 5. [Ordination]
  • 6. Recept till blanksmörja
  • 7. Promemoria
  • 8. [Jul]
  • 9. [Nyår]
  • 10. [Trettondagen]
  • 11. Kyndelsmässa
  • 12. Fastlagstisdagen
  • 13. [Jungfru Marie bebådelsedag]
  • 14. [Påsk]
  • 15. [Kristi himmelsfärdsdag]
  • 16. [Pingst]
  • 17. [Alla jul, påsk och pingst]
  • 18. [Midsommar]
  • 19. [Mikaelidagen]
  • 20. [Allhelgonahelgen]
  • 21. [Folkets jul]
  • 22. Hantverkare få om
  • 23. Anmärkningar
  • 24. Promemoria
  • 25. Om kalkonungars skötsel
  • 26. Bakat till jul år 1811
  • 27. Åt Lisa Söderqvist till
  • 28. Uppräkning av några livsmedel som används i hemmet
  • 29. [Matordningar hösten 1776]
  • 30. På promotionsbalen den 10 Juli 1827
  • 31. På Mimi Fock Bröllops afton den 4 juni 1828
  • 32. Andra dagen, om middagen
  • 33. Middag på Nagu prästegård
  • 34. Middag på Vikom
  • 35. 1846 liten supé hos häradshövding Kälanders
  • 36. Julmiddag hos N. af Schulténs
  • 37. Släktsupé hos Otto af Schulténs
  • 38. Supé hos Statsrådet Haartmans
  • 39. 1847. Släktsupé hos doktor Floréns
  • 40. Släktsupé hos statsrådet Törnqvist
  • 41. Supé hos N. af Schulténs
  • 42. Liten supé hos häradshövding Kelanders
  • 43. Stor bal hos statsrådet Pippings
  • 44. Stor supé hos kammarrådet Schauman
  • 45. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 46. Middag på fru Temenius begravning
  • 47. Mat om kvällen hos professor Lindqvist
  • 48. Vilken tid på året vart och ett bör göras
  • 49. Att brygga
  • 50. Att baka bröd
  • 51. Om slaktning
  • 52. Att göra korv
  • 53. Vidare om slaktning
  • 54. Om köttorkning
  • 55. Om kalva och kreatur
  • 56. Om fåren och gettren
  • 57. Åtskilliga hushållssysslor
  • 58. Om grönsaker
  • 59. Om matlagning
  • 60. Vad som till vävningsanstalter behöves
  • 61. Mat om kvällen hos professor Helenius
  • 62. Nota
  • 63. Promemoria
  • 64. Flere sorter färger
  • 65. [Matordning]
  • 66. [Lax]
  • 67. Böckling
  • 68. [Vassbuk]
  • 69. [Strömming]
  • 70. [Ål]
  • 71. [Braxen]
  • 72. Emot koleran
  • 73. Promemoria
  • 74. [Matordningar 20/12–1/1]
  • 75. Om kalkonungars skötsel
  • 76. Ingredienser för Scharffens elixir på ett stop brännvin
  • 77. Maltuträkning till öl och svagdricksbrygd
  • 78. All gräddan av 6 à 8 måls råmjölk. Vår 1815. Vår egen kalvdans
  • 79. Av kreaturen
  • 80. [Kreatur och kalvar]
  • 81. [Svin]
  • 82. [Saltlake]
  • 83. [Tarmar]
  • 84. Metvurst
  • 85. [Rullsylta]
  • 86. [Observationer]
  • 87. [Kalv]
  • 88. [Innan limning och saltning]
  • 89. [Isterkakor]
  • 90. [Julöl]
  • 91. Ett sätt att göra köttkorv
  • 92. Ett sätt att göra köttkorv
  • 93. Till fransk köttkorv tages
  • 94. Att sylta surkål
  • 95. Att lutlägga alla sorter fisk
  • 96. Huru luten göres till såpa
  • 97. Att koka såpa
  • 98. Att göra tvål
  • 99. Att göra fradgtvål
  • 100. Fårslakten
  • 101. Metvurststillredning
  • 102. [Fransk köttkorv]
  • 103. Jungfru Lenas metvursttillverkning
  • 104. Beskrivning på köttkorv
  • 105. Folkets hackkorv
  • 106. Att insalta väl kött och fläsk med litet salt
  • 107. Att baka paltbröd
  • 108. Allahanda soppor
  • 109. Beskrivning att koka dricka av vatten och sirap
  • 110. Nota
  • 111. [Dricka 1]
  • 112. [Dricka 2]
  • 113. Den 28 februari 1812. Filtrerat 15 kannor brännvin destillerat som börjades den 1 mars 1812
  • 114. Likör
  • 115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin
  • 116. Att brygga gott svagdricka
  • 117. Att mälta rökmalt av korn
  • 118. Att mälta rökmalt av råg
  • 119. Om egyptisk råg
  • 120. Att mälta solmalt av korn
  • 121. Att mälta köln- eller varmmalt av korn
  • 122. Observationer
  • 123. Att brygga öl av kölnmalt
  • 124. Om att sätta rosta
  • 125. [Observationer]
  • 126. Att brygga folkets öl
  • 127. Sätt att brygga dricka av omältat korn
  • 128. Uppgift att raffinera kronbrännvin eller annat illasmakande brännvin, och att betaga det samma all obehaglig och finkelsmak
  • 129. Uti Frugård bränneri är en bränntunna
  • 130. [Till Oxars gödning]
  • 131. Att lägga in höstströmming till vassbuk
  • 132. Beskrivning på gott brännvin
  • 133. Att göra så kallad fransyskt senap
  • 134. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 135. Sättet att bruka det engelska blekvattnet
  • 136. Beskrivning på gott brännvin
  • 137. Att göra så kallad fransysk senap
  • 138. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 139. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 140. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 141. Till 1 kanna saffransbröd tages
  • 142. Till 1 kanna fint vetebröd tages
  • 143. Till 1 kanna vörtbröd tages
  • 144. Gott kaffe- och tebröd
  • 145. Sockerkringlor
  • 146. Tårtbakelse
  • 147. Beskrivning på sockerkaka
  • 148. Gräddbakelse
  • 149. Potatislåda med risgryn
  • 150. Äggfyllning till små pastejer
  • 151. En god och lätt pudding
  • 152. Pudding av risgryn
  • 153. Brännvinsdestillering
  • 154. Att inlägga spenat
  • 155. Klistring av garn
  • 156. Att koka tvål
  • 157. Att röka gåshalva
  • 158. Oäkta spritsbakelse
  • 159. Råmjölkskringlor
  • 160. Till fläskkorv
  • 161. Vi gjorde 1832 om hösten
  • 162. [Fläskkorv]
  • 163. Pepparkaksbeskrivning
  • 164. Behandling och bot för lindrig ondskorv i huvudet
  • 165. Att inlägga strömming
  • 166. Potatispudding
  • 167. Äppelpudding
  • 168. Alla sorter vetemjöl som vi hava i huset den 1 december 1815
  • 169. Vatten tagit till Fru Strömdals brygd av 15 kappar korn och 3 kannor kornmalt
  • 170. Beskrivning på äggklimpar
  • 171. Bevara ägg för skämning
  • 172. Att få Fnöske riktigt eldfängt
  • 173. Att få mycket potatis
  • 174. Att insalta blomkål
  • 175. Skorpor
  • 176. Bröd som smörjes med ägg
  • 177. Sötsura limpor
  • 178. Vörten till vörtbröd
  • 179. Att baka vörtbröd
  • 180. [Anteckningar om brödbakning]
  • 181. Att sylta rödlök
  • 182. Att tvätta plymer
  • 183. [Två sorters tebröd]
  • 184. Till Biskvier
  • 185. Att en god bakelse
  • 186. Till en gräddkaka
  • 187. Till en sockerkaka
  • 188. Att insalta kryddad vassbuk
  • 189. Uträkning år 1822
  • 190. Att inlägga vassbuk
  • 191. Russinpudding
  • 192. Till att distillera brännvin
  • 193. Mandelkaka
  • 194. Att färga grått på ylle och siden
  • 195. Blanc Mangé
  • 196. Potatiskaka
  • 197. Blanc manché
  • 198. Ärtkaka
  • 199. Pudding
  • 200. Bryggd
  • 201. Att koka tvål
  • 202. Hjorthornsgelé
  • 203. Pudding
  • 204. Crème av bärsaft
  • 205. Vaniljpudding
  • 206. Spenat am blit
  • 207. Beskrivning på Westpitro
  • 208. Mandeltårta
  • 209. Till färs
  • 210. Fiskruletter
  • 211. Sockerbröd
  • 212. En grann pudding
  • 213. Pepparkaka
  • 214. Anisbakelse
  • 215. Blåsmunkar
  • 216. Att göra spickekorv
  • 217. Sockerkaka utan smör
  • 218. Russinpudding
  • 219. Kaka
  • 220. Pudding
  • 221. Puddingsauce
  • 222. Att inlägga stora vita gurkor
  • 223. Proportioner för korvar
  • 224. Att lägga in surkål på fru Danckwardts sätt
  • 225. Viktig upptäckt
  • 226. Magnesia i bröd
  • 227. Matordningar 29 november – 19 december
  • 228. Uträkning på kaffe och socker
  • 229. Mycket gott starkt kaffe
  • 230. Gott vardagskaffe
  • 231. Gott kaffe åt tjänstefolket
  • 232. Att baka potatoesbröd till kaffe
  • 233. Prinsessans mandelbröd
  • 234. Goda sockerbrödskakor
  • 235. Små runda eller avlånga sockerbröd
  • 236. Spanska sockerplättar
  • 237. Gott te- och kaffebröd på 1 kvarters sa
  • 238. Goda smörskorpor med brun sirap
  • 239. Att baka gott skålbröd
  • 240. Inläggning
  • 241. Ättikarecepet
  • 242. Hallonättika
  • 243. Att tillreda ättika
  • 244. Pastejdeg
  • 245. Beskrivning huru portkes görs
  • 246. Schweiziske frosskuren
  • 247. Emot gikt
  • 248. Rökpulver mot pesten
  • 249. Satsen till Schaffeelixir på 1 stop brännvin
  • 250. På ½ stopa málagavin till kinavin
  • 251. Rabarberelixir
  • 252. Salva
  • 253. Sätt att tillverka ost
  • 254. Maltbränning
  • 255. Att baka surt bröd
  • 256. Hårsiktat bröd av surmjölk
  • 257. Vetebröd
  • 258. Vispelbröd
  • 259. Om skålbröd
  • 260. Saffransdeg
  • 261. Metwursttillredning
  • 262. Fläskkorvs tillredning
  • 263. Köttkorvstillredning
  • 264. Hackkorvstillredning
  • 265. Att baka paltbröd
  • 266. Sylta
  • 267. Beskrivning huru strömming insaltas, att den blir lika god med anjovis
  • 268. Nota på vår svinslakt
  • 269. Bläck
  • 270. Vörtbrödsbeskrivning
  • 271. Att lägga in surkål på fru Dankwards sätt
  • 272. Ingefärsvatten
  • 273. God bakelse
  • 274. Tunnrån med sirap
  • 275. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 276. Beskrivning på memma
  • 277. Beskrivning på gott mjöd
  • 278. Beskrivning att göra ättika
  • 279. Beskrivning på krusbärssaft
  • 280. Oäkta asiagurkor
  • 281. Att inlägga gurkor som äro stora
  • 282. Att inlägga vassbuk
  • 283. Att inlägga gurkor så att de hållas friska över vintern
  • 284. Att göra vinbärsvatten
  • 285. Beskrivning på krusbärssaft
  • 286. Beskrivning på kärnmjölksost
  • 287. Att göra ättika av honing
  • 288. Att tillreda bärsaft
  • 289. Att inlägga gurkor
  • 290. Gräddbakelse
  • 291. Att bona mahogenymöbler
  • 292. Fru Bruncronas beskrivning
  • 293. Uträkning på mycket gott starkt kaffe
  • 294. Mandeltårta
  • 295. Goda smörtårtor
  • 296. Hjorthornsgelé
  • 297. Blanc mangér
  • 298. God kalvdans den 20 december 1800
  • 299. Sämre kalvdans
  • 300. Fragg-blanc mangér
  • 301. Mjölkpudding till soppa
  • 302. Piroger
  • 303. Gräddkaka till en stor låda
  • 304. Dansk bakelse
  • 305. Makrongrynspudding
  • 306. Gräddbakelse
  • 307. Äpplen med citroncrème
  • 308. Äggbubbert
  • 309. Potatisrullar kokade i smör och gräddade i ugnen
  • 310. Tunnrånsbakelse
  • 311. Pudding i köttsoppor
  • 312. Ostklimpar i köttsoppor
  • 313. Beskrivning på tunnrån
  • 314. En säker beskrivning på saltgurkor
  • 315. Beskrivning på äggklimpar
  • 316. Brödpudding
  • 317. Äppelpudding
  • 318. Mjölpudding
  • 319. En gräddpudding
  • 320. Mjölpudding, nummer 2
  • 321. Mjölpudding nummer 3
  • 322. Potatoesmjölspudding
  • 323. Mjölpudding nummer 4
  • 324. Gräddpudding
  • 325. Potatoestårta
  • 326. Potatoeskaka
  • 327. Kaka
  • 328. God pastejdeg
  • 329. God tårtdeg
  • 330. Pepparkakor
  • 331. Tebröd
  • 332. Mjuka pepparkakor
  • 333. Mandelbakelser i papperslådor för 34 personer
  • 334. Bakelser för ett mindre bord
  • 335. Melinkaka
  • 336. Att baka mandelberg
  • 337. Sockervåfflor att ätas kalla
  • 338. [Reparera rum]
  • 339. Jonés brunnsdiet
  • 340. Pro memoria
  • 341. Rabarberelexir
  • 342. Bakning med mossa
  • 343. [Om islandsmossans beredning]
  • 344. Att befordra hårväxt och stärka hårrötterna
  • 345. Satsen på överste löjtnant Bruncronas goda snus
  • 346. Till middagen sättes på bordet
  • 347. Beredning av klister
  • 348. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 349. Att färga grått på bomulls-, lin- och ullgarn
  • 350. Beskrivning på svartfärg på linne-, bomull- och ylletyg och garn, samt silke
  • 351. Att koka äppelgelé
  • 352. Beskrivning på tillredning av såpessens
  • 353. Färgbeskrivning
  • 354. Att färga gris de lin på ylle, linne, bomull och siden
  • 355. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 356. Att färga svart på linne-, silke- och bomullsgarn på ett skålpund
  • 357. Att sätta vacker blå färg på ylle
  • 358. Att färga äkta rött
  • 359. Mot vattenaktig diarré
  • 360. Gul rostfärg på lin- och bomullsgarn
  • 361. Lut av björkaska till kall rostgul färg
  • 362. Att färga svart på 1 skålpund silke-, bomulls- och linnegarn
  • 363. Beskrivning på jämna gräsfärgen
  • 364. Rosenröd färg
  • 365. Blå färg
  • 366. Den gredelina färgen
  • 367. Grönt papper
  • 368. Nyligen upptäckt botemedel för rus
  • 369. Silvergrått på ylle
  • 370. Grått med grankottar
  • 371. Beskrivning på ulltvättning
  • 372. Ett medel att förta färgen på garn
  • 373. Mörk rött på ull och silke
  • 374. Att färga rosenrött på lin- och bomullsgarn
  • 375. Safflorsfärgbeskrivning
  • 376. Medel mot väggohyra
  • 377. Sätt att återbringa frusna ägg till deras ursprungliga godhet
  • 378. Smörja för seltyg
  • 379. Medel emot potatissjukan, uppgivet av doktorn Johann Friedrich Klotzsch
  • 380. Om användning av sjuka potäter
  • 381. Blodiglars återställande till förnyat bruk
  • 382. Att svärta seldon med mera
  • 383. Om potäters sättning
  • 384. Smörja för grövre skodon
  • 385. Medel att förekomma potatissjuka
  • 386. Skydd för väggar emot ohyra, ävensom mot råttor
  • 387. Rödfärg på tak och väggar
  • 388. Förbättring i smörets beredning
  • 389. Gurgelvatten
  • 390. Att färga ventre de biche, på silke, bomull och linne
  • 391. Att färga krapp på ylle
  • 392. Att färga svart på linne
  • 393. Att färga grönt
  • 394. Bläck
  • 395. Förbättring i smörets beredning, fortsättning
  • 396. Att färga grått
  • 397. Promemoria
  • 398. Måndagsmiddag den 4 april
  • 399. Lördagsmiddag den 9 april
  • 400. Söndagsmiddagen
  • 401. Afton den 4 januari 1804. Bal
  • 402. Supé till den 16 februari
  • 403. Middagen den 9 januari 1813
  • 404. Middag den 9 januari 1813
  • 405. Matlista. Middag den 25 mars 1812
  • 406. Matlista till middag
  • 407. Nota
  • 408. Annons för kokerska
  • 409. Promemoria. Huspigan
  • 410. Begäran
  • 411. Att göra rönnbärsvin
  • 412. Lackfernissa som torkar snart
  • 413. Olja till genomskinligt papper
  • 414. Olja till genomskinligt papper
  • 415. Om kolning av ved och tillverkningen av tjära
  • 416. Om ljusstöpning
  • 417. Att utdraga och bereda ett mycket gott lim av tovlav
  • 418. Till vit emalj
  • 419. Grön emalj
  • 420. Blå fluss
  • 421. Att tillreda jäst
  • 422. Kur för druckenhet
  • 423. Medel att pröva viners äkthet
  • 424. Emot rasande hundars bett
  • 425. Underrättelse om grässlaget ängskavlen (Alopecurus pratensis), dess nytta och odlingssätt
  • 426. Indianernas vita eld
  • 427. Regime
  • 428. En approberad huvudfluss och nervbalsam
  • 429. Spridda råd
  • 430. Friedrich Hirschfelds praktiska anmärkningar om tänderna, Jena 1796
  • 431. Promemoria
  • 432. Storaxplåster
  • 433. Medel mot vägglöss
  • 434. Mot scharlakansfeber
  • 435. Brev med ordination 1
  • 436. Brev med ordination 2
  • 437. Underrättelse, hörande till receptet för ryggvärk
115. Den 26 maj 1811 filtrerat 9 kannor brännvin

116. Att brygga gott svagdricka

117. Att mälta rökmalt av korn

116. Att brygga gott svagdricka

Lästext

|175|

Att brygga gott svagdricka

1 Till 9 kappar malt, tages ½ tunnså vatten, som kokar väl upp, avkyles med en skopa kallt vatten och öses tvenne skopor eller stävor i sänder därav på maltet, vilket förut bör vara lagt i en tunnså. Sedan röres det väl om och övertäckes. På detta sätt fortfares, tills hela ½ tunnsån vatten, blivit uppkokad och öst på de 9 kapparne malt. Påmäskningen bör stå i tvenne timmar och draga sig, att den väl sötnar. Därföre öser man så litet vatten i sänder. Den bör vara så tunn som en välling, och man rört om, då allt vattnet är påöst, sedan låter man det tjocka sjunka på botten av sån. Därefter öser man igen det tunna uti grytan att kokas väl upp, sedan öses det tillbaka i sån och står i 3 à 5 minuter eller en liten stund till dess det tjocka hunnit sjunka och det tunna blir ovanpå, då det åter öses i grytan och sedan i sån. Man fortfar således i trenne gångor. Under sista uppkokningen lägger man mäsken på rostan, som bör hava väl sköljder halm inunder, lagd på tvären, sedan öser man utur grytan däruppå, så mycket att det alltid står väl över mäsken, vartefter det rinner i sån, som står under rostan. Den bör aldrig stå torr under hela bryggningen, ty det skadar och drickat får elak smak. När hälften av vörten är utrunnen bytes sån om och sättes en annan i stället, då slås den avrunna vörten i grytan att kokas väl upp och öses åter på rostan. Därefter tager man andra hälften och gör på samma sätt. Således fortfares 9 à 10 gånger, med uppkokningen och påösningen, eller till dess vörten skurit sig och blir så klar som vin när man slår den i glas. Humlan som bör vara en näve på kappen, om den är svag, men annars mindre rensas väl ifrån alla stjälkar och sållas från alla frön, lägges i kallt vatten att koka en liten stund, sedan tages den ur vattnet och lägges i den klara vörtsån. Nota bene, den bör vara något sval, ty om vörten råkar vara |176|på kallare mån så drager den sig till syra, om humla är för het, men äro de lika kalla eller varma så är det bäst. Därefter kokar man vatten väl upp och öser på rostan tvenne skopor i sänder, till dess man får så stor myckenhet vört som behöves, trenne grytor eller 3 ½ tunnsåar. När drickat är färdigt bör det vara 1 full tunnså. Den starka vörten med humlan kokar i 2 timmar eller till dess den skär sig, vita fradgan som blir mindre på dricka än på öl skummas av och kastas på rosten. Då tillspädes med kallt vatten den delen som är ihopkokad, samt kokas upp ånyo, straxt uppöses dricka i en tunnså och humlan avsilas. Emellertid kokas det vattnet som runnit efteråt av rostan, med eller utan humla, bäst vore om det också skar sig och förfares lika med den starka vörten. Man kan om sommarn späda kallt vatten efteråt på rosten, sedan därigenom runnit några stävor varmt förut, men den bör vara väl avsvalnad, annars surnar dricka, i synnerhet bör man akta sig, att späda varmt och kallt om varannat, ty då har man skämt alltsammans. 3 à 4 skedblad god jäst eller mera, färskas upp om den är gammal och nästan alltid. Detta sker sålunda, att man lägger jästen i ett ämbar och slår det halvt med ljum vört, samt låter den jäsa upp. Därefter häller man alltsamman i drickssån. Nota bene: Det bör vara så svalt, att när man sticker en varm arm ner, det då känns ljumt ner ikring armen, och en kall ring slår upp ikring den, innan jästen slås uti dricka. Då det röres väl om och täckes över, tills det kommer i fullkomlig jäsning. Då avtages täcket och jäsningen får fortfara obetäckt, till dess ½ kvarter hög vit fradga står över drickat i sån. Sedan tages fradgan av till bakningsjäst, men icke så när att dricka stannar i farten att jäsa. Då blandar man det jämnt med ½ tuns så friskt vatten som slås däruti, varefter man öser det igenom tunntratten i tunnorna med ett durkslag, och täpper straxt till men en lärftslapp påstruken med jäst som lägges fast vid sprundet, då det tryckes fast i tunnan, lappen bör vara något vidare, att man kan klistra fast den med jäst vid själva tunnan. Sedan göres en deg av rågmjöl, tjära och litet flott väl tjock som sättes på lärftet i kring sprundet. Svickan vrides även väl till 1 dygn efter. Då det upphöres att jäsa tappas det. Även på buteljer när det stått 1 à 2 till 3 veckor på tunnan.

2 Efter 1 kappa malt, tages 10 kannor gott dricka. Således 90 kannor, efter 90 kappar. Om maltet är elakt och ej vill rinna, som ofta sker med rågmalt, så får man lov att skära fingerslånga halmstjälkar och strö denna hackelse varvtals emellan mäsken på rosten, eller blanda den ibland på mäskningen i sån och ösa alltsamman sedan på rostan.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |175|

    Att Brygga gott Swag Dricka.

    Til 9. kapar Malt, tages ½. Tun Såf watten, som kokar wäl up afkyles med en skopa kalt watten och öses 2ne Skopor eller stäfvor i sender däraf på Maltet, hwilket förut bör wara lagt i 1. Tun Såf – sedan röres det wäl om och öfwer täckes. På detta sätt fortfares, tils hela ½. Tuns Såfven watten, blifvit upkokad och össt på de 9 kapparne Malt. På mäskningen bör stå i 2ne timmar och draga sig, at den wäl sötnar – därföre öser man så litet watten i sender. Den bör wara så tun som en wälling, och man rörtom, då alt wattnet är påöst, sedan låter man det tjocka sjunka på båtten af Såfwen. Därefter öser man igen det tunna uti grytan af kokas wäl up, sedan öses det tillbaka i Såfwen och står i 3. a 5. minuter eller en liten stund til dess det tjocka hunnit sjunka och det tunna blir åfvanpå, då det åter öses i grytan och sedan i Såfwen, Man fortfar således i 3ne gångor. Under sista upkokningen lägger man mäsken på rostan, som bör hafva wäl skölder halm inunder, lagd på twären, sedan öser man utur grytan däruppå, så mycket at det altid står wäl öfwer mäsken, hvartefter det rinner i Såfwen, som står under råstan. Den bör aldrig stå torr under hela Brygningen; ty det skadar och drickat får ilak smak. När hälften af wörten är utrunnen bytes Såfwen om och sättes en annan i stället, då slås den afrunna wörten i grytan at kokas wäl up och öses åter på rostan – därefter tager man andra hälften och gör på samma sätt. Således fortfares 9. a 10. gånger, med upkokningen och påösningen, eller til dess wörten skurit sig och blir så klar som win när man slår den i glas. Humlan som bör wara en näfwe på Kappen, om den är swag, men annars mindre ränsas wäl ifrån alla stjälkar och sållas från alla frön, lägges i kalt watten at koka en liten stund, sedan tages den ur wattnet och lägges i den Klara wört Såfwen, NB. den bör wara något swal; ty om vörten råkar wara |176|på Kallare mon så drager den sig til syra, om humla är för het. men äro de lika kalla eller varma så är det bäst. Därefter kokar man watten wäl up och öser på rostan 2ne skopor i sänder, til dess man får så stor myckenhet wört som behöfves, 3ne grytor eller 3.½ Tun Såfwar. När drickat är färdigt bör det vara 1. full Tun Såf. Den starka wörten med humlan kokar i 2. timmar eller till dess den skär sig, hwita fragan som blir mindre på dricka än på öl skummas af och kastas på råsten – då tilspädes med kalt watten den delen som är ihop kokad, samt kokas upp å nyo, straxt upöses dricka i en Tun Såf och humlan afsilas. Emedlertid kokas det watnet som runnit efteråt af råstan, med eller utan humla, bäst wore om det också skar sig och förfares lika med den starka wörten. Man kan om Sommarn späda kalt watten efteråt på råsten, sedan därigenom runnit några Stäfvor varmt förut; men den bör vara wäl afsvalnad, annars surnar dricka, i synnerhet bör man ackta sig, at späda warmt och kalt om hwarannat; ty då har man skämt altsammans. 3 a 4. skedblad god gäst eller mera; färskas up om den är gammal och nästan altid – Detta sker sålunda, at man lägger gästen i et ämbare och slår det halft med ljum wört, samt låter den gäsa upp. Därefter häller man altsamman i dricks Såfven, NB. det bör wara så swalt, at när man sticker en warm arm ner, det då käns ljumt ner i kring armmen, och en kall ring slår upikring den, innan gästen slås uti dricka – då det röres wäl om och täckes öfwer, tils det kommer i fullkomlig gäsning. Då aftages täcket och gäsningen får fortfara obetäckt, til dess ½. qvarter hög hvit fragga. står öfver drickat i Såfven. Sedan tages fraggan af til baknings gäst, men icke så när at dricka stadnar i farten at gäsa. Då blandar man det jämt med ½. Tuns Såf friskt watten som slås däruti, hwarefter man öser det igenom tuntratten i Tunnorna med et Durslag – Och täpper straxt til men en lärfts lapp påstruken med gäst som läges fast wid sprundet, då det tryckes fast i Tunnan, lappen bör wara något widare, at man kan klistra fast den med gäst wid sjelfva Tunnan. Sedan göres en deg af råg mjöl, Tjära och litet flott wäl tjock som sättes på lärftet i kring sprundet. Swickan vrides äfwen wäl til 1. dygn efter. Då det uphörres at gäsa tappas det. Äfven på Boutailler när det stått 1. a 2. til 3. weckor på tunnan.

    Efter 1. Kappa Malt, tages 10. Kannor godt dricka. Således 90. Kannor, efter 90 kappar. Om maltet är ilakt och ej vill rinna, som åfta sker med råg malt, så får man lof at skära, fingers långa halm stjelkar och strö denna hackelse hwarftals emellan mäsken på råsten, eller blanda den ibland på mäskningen i Såfven och ösa altsamman sedan på råstan.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn