Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

von Ackern

  • Om handskriften
  • 1. Att taga bort fläckar av allehanda tyg
  • 2. Fläckar på allehanda tyg
  • 3. Vinfläckar
  • 4. Bläckfläckar
  • 5. Vaxfläckar
  • 6. Beck- och tjärfläckar
  • 7. Fläckar på karmosin
  • 8. Fläckar på taffeter och scharlakan
  • 9. Oljefläckar på yllet, linnet och siden
  • 10. Fett utur silke
  • 11. Olje-, fett-, talg- och vaxfläckar på siden
  • 12. Flottfläckar på allehanda kulörer
  • 13. Rostfläckar på linnet
  • 14. Färgareregler som bör iakttagas vid färgningen
  • 15. Tårtdeg
  • 16. Tårtdeg
  • 17. Fransyskt bröd
  • 18. Mandeltårta
  • 19. Sockerskorpor
  • 20. Till smörkringlor
  • 21. Att göra surbrödskaka
  • 22. Att baka ojästa våfflor
  • 23. Våfflor utan jäst
  • 24. Att göra morotskaka
  • 25. Att göra en kokpudding
  • 26. Att göra fyllt kålhuvud
  • 27. Att fylla morötter
  • 28. Att koka en god potage
  • 29. Att göra mandelklimpar
  • 30. Att göra ostkaka
  • 31. Kycklingpastej
  • 32. Fiskfrikadeller
  • 33. Stuvade änder
  • 34. Fylld gädda stekt
  • 35. Crème brûlée
  • 36. Soppa på torr gädda
  • 37. Soppa på lamm- eller fårkött
  • 38. Sur stek
  • 39. Beskrivning på en rätt god citronkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Sockerbröd
  • 42. Att göra pomeransmjölk
  • 43. Att sylta portlak med kummin
  • 44. Att göra kalvstekskaka
  • 45. Att göra äppelkaka
  • 46. Att göra kaka av stekta äpplen
  • 47. Att sylta körsbär
  • 48. Att göra äppelmunkar
  • 49. Till fyllda rovor
  • 50. Fyllda höns
  • 51. Fylld svinhuvud
  • 52. Fylld semla koka i mjölk
  • 53. En surgräddskaka
  • 54. Att sylta päron
  • 55. Vinsoppa
  • 56. Att göra leverkaka
  • 57. Äppelmjölk
  • 58. Äggbubbert
  • 59. Brunellsoppa
  • 60. Fylld stockfisk
  • 61. Spritsbakelse
  • 62. Stuva kräftor
  • 63. Koka kramsfågel
  • 64. Oxtungspastej
  • 65. Kärlekskaka
  • 66. Körsbärstårta
  • 67. Krusbärstårta
  • 68. Vinbärstårta
  • 69. Pastej av småfågel
  • 70. Att koka ett äggkräm
  • 71. Att göra ett vinkräm
  • 72. Rismos till tårta
  • 73. Att göra en hallonkaka
  • 74. Om man vill baka på äpplen
  • 75. Att göra engelsk pudding
  • 76. Att göra mandelmusslor
  • 77. Att göra surkålspastej
  • 78. En kaka av mandel och stickelbär
  • 79. Att göra en rätt av äpplen
  • 80. Att sylta äpplen
  • 81. Deg att fylla kräftor med
  • 82. Bakelse på bröd
  • 83. Insylta gäss
  • 84. Salixkål med mjölk
  • 85. Soppa på gåskrås
  • 86. Att göra mandelbröd
  • 87. En rivebrödskaka
  • 88. Munkar
  • 89. Sötgräddskaka
  • 90. Att göra rispudding
  • 91. Fatbakelse
  • 92. Vädermunkar
  • 93. Fylld gädda i köttsoppa
  • 94. Mandelmjölk
  • 95. Sylta hjortron med sockersirap
  • 96. Sockerkringlor
  • 97. Ragu på fågel
  • 98. Fyllda gäss att steka
  • 99. Gelé av äpplen
  • 100. Koka kalvdans
  • 101. Koka äpplen
  • 102. Rismos med mjölk
  • 103. Citronmjölk
  • 104. Soppa på pudding
  • 105. Kanelkaka
  • 106. Soppa på oxstek
  • 107. En kaka av gädda eller gös
  • 108. Insylta portlak
  • 109. Frikassé av lammkött
  • 110. Hallonkaka
  • 111. Att göra äggkaka med gröna ärter
  • 112. Att koka murklor
  • 113. Huru vinost göres med mandel
  • 114. En mjölkrätt
  • 115. Att baka goda våfflor
  • 116. Att koka gröna ärter
  • 117. Insylta portlak
  • 118. Att koka färska vinbär
  • 119. Att göra en god bakelse
  • 120. Sura munkar
  • 121. Kräftor med gröna ärtor
  • 122. Äkta scharlakansväft, att göra första kokningen som följer
  • 123. En annan färg av scharlakan
  • 124. Coleur de rose för kokningen
  • 125. Äkta karmosinfärg, göra för kokningen
  • 126. Krappfärga, att göra för kokning
  • 127. Oäkta scharlakansrött, att göra för kokningen
  • 128. Att färga silvergrått
  • 129. Blå färg att göra
  • 130. Till grön färg
  • 131. Destillera brännvin
  • 132. Aqua vitae
  • 133. Att baka goda våfflor
  • 134. Kanelbrännvin till fyra kannor
  • 135. Fänkålsbrännvin till 4 kannor
  • 136. Malörtssaft
  • 137. Huru stärkelse göres av vetekli
  • 138. Att tvätta klippingshandskar
  • 139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae
  • 140. Huru pomada göres av svinister
  • 141. Uppsats att brygga mjöd
  • 142. Till att baka sockerbröd
  • 143. Brända mandlar
  • 144. Att färga ponceau couleur de rose
  • 145. Till att koka rudor
  • 146. Huru man skall stuva abborrar eller rudor
  • 147. Att göra soppa på en stekt braxen
  • 148. Huru man stuvar karpar
  • 149. Ett mos att göra av grädde
  • 150. [Fragment]
  • 151. Gräddkaka
  • 152. Vinmunkar
  • 153. Vinmos
  • 154. Mandelmjölk
  • 155. Äppelkaka
  • 156. Stuva kräftor
  • 157. Om kalvkött
  • 158. Oxkött
  • 159. En pannpudding
  • 160. Att göra små pastejer
  • 161. Att stuva syra
  • 162. Att insylta ingefära
  • 163. Äppelpudding
  • 164. Att göra citronmjölk
  • 165. Att baka goda rån
  • 166. Att baka mandelmunkar
  • 167. En äppeltårta
  • 168. Att baka en pastej
  • 169. Potage att göra
  • 170. Att koka en pärlegrynssoppa
  • 171. Att göra en äppelkaka
  • 172. Fylla äggkaka med vinbär
  • 173. Att göra riskorvar
  • 174. Rivebrödskorv
  • 175. Att koka gröna ärtskockor
  • 176. Att koka jordärtskockor
  • 177. Att koka sockerärter
  • 178. Att insylta pomeransskal
  • 179. Att koka vinmos
  • 180. Mandelkaka
  • 181. Att koka gott öl och bröd
  • 182. Sylta med korinter
  • 183. [Struvor]
  • 184. Om tvål
  • 185. Sockerstruvor
  • 186. Struvor
  • 187. Till att göra såpa
  • 188. Koka färsk gädda med kapris
  • 189. Fiskpastej
  • 190. En mjölkrätt av gulor
  • 191. Att koka ligake
  • 192. Mandeltårta
  • 193. Till att baka tårta
  • 194. Att göra äppelost
  • 195. Att stuva kräftor
  • 196. Rismos
  • 197. Äppelmos
  • 198. Skieblåt
  • 199. Märgkaka
  • 200. Till att lägga in portlak
  • 201. På samma sätt syltas gurkor
  • 202. [Fragment av tvålrecept]
  • 203. Beskrivning på mältning
  • 204. Ett bättre manér att baka våfflor
  • 205. [Fragment av brännvinsrecept]
  • 206. Att förvara färskt oxkött förvällt
  • 207. Att göra rismos
  • 208. Att sylta vinbär, körsbär eller vad bär man vill
  • 209. Att göra nudelkaka
  • 210. Amurkaka
  • 211. Jäsmunkar
  • 212. Att koka bruneller
  • 213. Rudpastej
  • 214. Hur man skall baka sockerbröd
  • 215. Att göra ättika
  • 216. Att laga ett brunt kött
  • 217. [Fragment]
  • 218. Till att baka sötsura limpor
  • 219. Det tjocka sockerbröd görs som annat sockerbröd, nämligen
  • 220. Att göra citronkaka
  • 221. Sockerkaka
  • 222. Gräddkaka
  • 223. Kanelkaka
  • 224. Att baka fransyskt bröd
  • 225. Att sylta åkerbär
  • 226. Bruneller att fylla tårta med
  • 227. Att stuva äpplen
  • 228. Färsk lax stekter
  • 229. Steka morötter med stött grädde
  • 230. [Att koka upp söt grädde]
  • 231. När lax skall rökas är följande att observera
  • 232. Uppsats på tvålgörning
  • 233. Ett mäkta kostligt Buttenbier
  • 234. Att göra muskatellervin drypandes
  • 235. Fläckar av allehanda slags tyg
  • 236. En mjölk som tager bort sommarfläckar, leverfläckar, drager hettan ur ansiktet och gör skär hud
  • 237. En brandläskning
230. [Att koka upp söt grädde]

231. När lax skall rökas är följande att observera

232. Uppsats på tvålgörning

231. När lax skall rökas är följande att observera

Lästext

|189|

När lax skall rökas är följande att observera

1 1:o. Först skäres laxen upp, avtages rygg och huvud ifrån tillika med inmätet, samt överstrykes med blodet, som in uti är, de uppskurne stycken.

2 2:o. Sedan lägges han strax i salt, avgnides därmed bra på skinnsidan: men på rät- eller köttsidan icke så mycket och lägges uti ett tråg eller någon annan därtill gjord ho, den ena på den andra, tvärt emot var annan, samt strös litet salt emellan vardera, dock mycket litet på stjärtarne, vilka i saltningen ett stycke bliva vikne; ty annars går all fetman bort och de bliva för salta och torra.

3 3:o. När han legat i saltet ett dygn, tages den upp och tvättas väl ren med ett stycke av en not, samt skrapas och uttryckes med fingren bloden vid vart sidoben till dess han bliver rätt blekröd, därefter bindes han upp med 2:ne smala stickor överst där huvudet suttit, varefter

4 4:o. han sedan hänges i vädret, dock intet att solen kan skina på honom, ej heller måste han vara ute afton eller morgon då det är kallt, |190|utan då måste han intagas att han intet frys, avtorkas så länge till dess det begynnar drypa av stjärten, då han

5 5:o. hänges i en något höger skorsten att rökas, vilket sker med bark av enris, dock aktas granneligen, att röken är dag och natt stadig: men för allting måste den intet vara het; ty då lossnar skinnet och fisken blir helt smulig när den skäres, är och att befara att han snart blir ansatt av maskar, och när han 8:te à 10 dagar således blivit rökt, hänges han i vädret på samma sätt som då han orökt är, och sedan han hängt 14 dagar, helst när man får honom så bittida att vårvädret torkar honom, kan han utan fara ätas.

6 NB. De 2:ne smala stickor eller spjälor som kommer att sättas i laxen ovan där huvudet har suttit, sättas den ena på den ena sidan och den andra på den andra sidan, mitt emot i skinnet av laxen och bindes fast sedan att de håller väl tillhopa. Christiana har väl sett huru de suttit på lax som vi plä få.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |189|

    När Lax skal Rökas är fölljande at observera.

    1:o. först skiäres laxen upp aftages rygg och Hufwud ifrån tillika med inmätet, samt öfwerstrykes med blodet, som in utj är, de upskurne stycken.

    2:o. sedan lägges han strax i saltt af gnides der med bra på skin-sidan: men på rätt eller Kiöttsidan icke så mycket och lägges uti ett tråg eller någon annan dertil giord hoo, den ena på den andra twert emot hwar annan, samt strös litet salt emellan hwardera, dock mycket litet på stiertarne, hwilcka i saltningen ett stycke blifwa wikne; ty annars går all fettman bort och de blifwa försalta och torra

    3:o. När han legat i saltet Ett dygn, tages den upp och twättas wäl reen med ett stycke af en noot, samt skrapas och uttryckes med fingeren bloden wid hwart side-been til deß han blifwer rätt blek-röd, derefter bindes han upp med 2:ne smala stickor öfwerst der hufwudet sutit, hwarefter

    4:o. han sedan hänges i wädret, dock intet at solen kan skina på honom, ei heller måste han wara ute afton el. morgon då det är kallt |190|utan då måste han intagas at han intet frys, aftorkas så lenge til deß det begynnar drypa af stiertien, då han

    5:o. henges i en något höger skorsten at rökas, hwilcket skier med barck af Eneris, dock acktas granneligen, at röken är dag och natt stadig: men för alting måste den intet wara Heet; ty då låßnar skinnet och fisken blir heelt smulig när den skiäres, är och at befara, at han snart blir ansatt af mattkar, och när han 8:te à 10 dagar således blifwit rökt, hänges han i wädret på samma sätt som då han orökt är, och sedan han hängt 14 dagar, hälst när man får honom så bittida at wår wädret torkar honom, kan han utan fara ätas.

    NB. de 2:ne smala stekor eller Spielor som kommer at sättias i laxen åfwan der hufwudet har sutit, sättias den ena på den ena sidan och den andra på den andra sijdan mit emot i skinnet af laxen och bindes fast sedan att de håller wäll till hopa. Christiana har wäll sedt huru de suttit på lax som wij plä få.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn