Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

von Ackern

  • Om handskriften
  • 1. Att taga bort fläckar av allehanda tyg
  • 2. Fläckar på allehanda tyg
  • 3. Vinfläckar
  • 4. Bläckfläckar
  • 5. Vaxfläckar
  • 6. Beck- och tjärfläckar
  • 7. Fläckar på karmosin
  • 8. Fläckar på taffeter och scharlakan
  • 9. Oljefläckar på yllet, linnet och siden
  • 10. Fett utur silke
  • 11. Olje-, fett-, talg- och vaxfläckar på siden
  • 12. Flottfläckar på allehanda kulörer
  • 13. Rostfläckar på linnet
  • 14. Färgareregler som bör iakttagas vid färgningen
  • 15. Tårtdeg
  • 16. Tårtdeg
  • 17. Fransyskt bröd
  • 18. Mandeltårta
  • 19. Sockerskorpor
  • 20. Till smörkringlor
  • 21. Att göra surbrödskaka
  • 22. Att baka ojästa våfflor
  • 23. Våfflor utan jäst
  • 24. Att göra morotskaka
  • 25. Att göra en kokpudding
  • 26. Att göra fyllt kålhuvud
  • 27. Att fylla morötter
  • 28. Att koka en god potage
  • 29. Att göra mandelklimpar
  • 30. Att göra ostkaka
  • 31. Kycklingpastej
  • 32. Fiskfrikadeller
  • 33. Stuvade änder
  • 34. Fylld gädda stekt
  • 35. Crème brûlée
  • 36. Soppa på torr gädda
  • 37. Soppa på lamm- eller fårkött
  • 38. Sur stek
  • 39. Beskrivning på en rätt god citronkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Sockerbröd
  • 42. Att göra pomeransmjölk
  • 43. Att sylta portlak med kummin
  • 44. Att göra kalvstekskaka
  • 45. Att göra äppelkaka
  • 46. Att göra kaka av stekta äpplen
  • 47. Att sylta körsbär
  • 48. Att göra äppelmunkar
  • 49. Till fyllda rovor
  • 50. Fyllda höns
  • 51. Fylld svinhuvud
  • 52. Fylld semla koka i mjölk
  • 53. En surgräddskaka
  • 54. Att sylta päron
  • 55. Vinsoppa
  • 56. Att göra leverkaka
  • 57. Äppelmjölk
  • 58. Äggbubbert
  • 59. Brunellsoppa
  • 60. Fylld stockfisk
  • 61. Spritsbakelse
  • 62. Stuva kräftor
  • 63. Koka kramsfågel
  • 64. Oxtungspastej
  • 65. Kärlekskaka
  • 66. Körsbärstårta
  • 67. Krusbärstårta
  • 68. Vinbärstårta
  • 69. Pastej av småfågel
  • 70. Att koka ett äggkräm
  • 71. Att göra ett vinkräm
  • 72. Rismos till tårta
  • 73. Att göra en hallonkaka
  • 74. Om man vill baka på äpplen
  • 75. Att göra engelsk pudding
  • 76. Att göra mandelmusslor
  • 77. Att göra surkålspastej
  • 78. En kaka av mandel och stickelbär
  • 79. Att göra en rätt av äpplen
  • 80. Att sylta äpplen
  • 81. Deg att fylla kräftor med
  • 82. Bakelse på bröd
  • 83. Insylta gäss
  • 84. Salixkål med mjölk
  • 85. Soppa på gåskrås
  • 86. Att göra mandelbröd
  • 87. En rivebrödskaka
  • 88. Munkar
  • 89. Sötgräddskaka
  • 90. Att göra rispudding
  • 91. Fatbakelse
  • 92. Vädermunkar
  • 93. Fylld gädda i köttsoppa
  • 94. Mandelmjölk
  • 95. Sylta hjortron med sockersirap
  • 96. Sockerkringlor
  • 97. Ragu på fågel
  • 98. Fyllda gäss att steka
  • 99. Gelé av äpplen
  • 100. Koka kalvdans
  • 101. Koka äpplen
  • 102. Rismos med mjölk
  • 103. Citronmjölk
  • 104. Soppa på pudding
  • 105. Kanelkaka
  • 106. Soppa på oxstek
  • 107. En kaka av gädda eller gös
  • 108. Insylta portlak
  • 109. Frikassé av lammkött
  • 110. Hallonkaka
  • 111. Att göra äggkaka med gröna ärter
  • 112. Att koka murklor
  • 113. Huru vinost göres med mandel
  • 114. En mjölkrätt
  • 115. Att baka goda våfflor
  • 116. Att koka gröna ärter
  • 117. Insylta portlak
  • 118. Att koka färska vinbär
  • 119. Att göra en god bakelse
  • 120. Sura munkar
  • 121. Kräftor med gröna ärtor
  • 122. Äkta scharlakansväft, att göra första kokningen som följer
  • 123. En annan färg av scharlakan
  • 124. Coleur de rose för kokningen
  • 125. Äkta karmosinfärg, göra för kokningen
  • 126. Krappfärga, att göra för kokning
  • 127. Oäkta scharlakansrött, att göra för kokningen
  • 128. Att färga silvergrått
  • 129. Blå färg att göra
  • 130. Till grön färg
  • 131. Destillera brännvin
  • 132. Aqua vitae
  • 133. Att baka goda våfflor
  • 134. Kanelbrännvin till fyra kannor
  • 135. Fänkålsbrännvin till 4 kannor
  • 136. Malörtssaft
  • 137. Huru stärkelse göres av vetekli
  • 138. Att tvätta klippingshandskar
  • 139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae
  • 140. Huru pomada göres av svinister
  • 141. Uppsats att brygga mjöd
  • 142. Till att baka sockerbröd
  • 143. Brända mandlar
  • 144. Att färga ponceau couleur de rose
  • 145. Till att koka rudor
  • 146. Huru man skall stuva abborrar eller rudor
  • 147. Att göra soppa på en stekt braxen
  • 148. Huru man stuvar karpar
  • 149. Ett mos att göra av grädde
  • 150. [Fragment]
  • 151. Gräddkaka
  • 152. Vinmunkar
  • 153. Vinmos
  • 154. Mandelmjölk
  • 155. Äppelkaka
  • 156. Stuva kräftor
  • 157. Om kalvkött
  • 158. Oxkött
  • 159. En pannpudding
  • 160. Att göra små pastejer
  • 161. Att stuva syra
  • 162. Att insylta ingefära
  • 163. Äppelpudding
  • 164. Att göra citronmjölk
  • 165. Att baka goda rån
  • 166. Att baka mandelmunkar
  • 167. En äppeltårta
  • 168. Att baka en pastej
  • 169. Potage att göra
  • 170. Att koka en pärlegrynssoppa
  • 171. Att göra en äppelkaka
  • 172. Fylla äggkaka med vinbär
  • 173. Att göra riskorvar
  • 174. Rivebrödskorv
  • 175. Att koka gröna ärtskockor
  • 176. Att koka jordärtskockor
  • 177. Att koka sockerärter
  • 178. Att insylta pomeransskal
  • 179. Att koka vinmos
  • 180. Mandelkaka
  • 181. Att koka gott öl och bröd
  • 182. Sylta med korinter
  • 183. [Struvor]
  • 184. Om tvål
  • 185. Sockerstruvor
  • 186. Struvor
  • 187. Till att göra såpa
  • 188. Koka färsk gädda med kapris
  • 189. Fiskpastej
  • 190. En mjölkrätt av gulor
  • 191. Att koka ligake
  • 192. Mandeltårta
  • 193. Till att baka tårta
  • 194. Att göra äppelost
  • 195. Att stuva kräftor
  • 196. Rismos
  • 197. Äppelmos
  • 198. Skieblåt
  • 199. Märgkaka
  • 200. Till att lägga in portlak
  • 201. På samma sätt syltas gurkor
  • 202. [Fragment av tvålrecept]
  • 203. Beskrivning på mältning
  • 204. Ett bättre manér att baka våfflor
  • 205. [Fragment av brännvinsrecept]
  • 206. Att förvara färskt oxkött förvällt
  • 207. Att göra rismos
  • 208. Att sylta vinbär, körsbär eller vad bär man vill
  • 209. Att göra nudelkaka
  • 210. Amurkaka
  • 211. Jäsmunkar
  • 212. Att koka bruneller
  • 213. Rudpastej
  • 214. Hur man skall baka sockerbröd
  • 215. Att göra ättika
  • 216. Att laga ett brunt kött
  • 217. [Fragment]
  • 218. Till att baka sötsura limpor
  • 219. Det tjocka sockerbröd görs som annat sockerbröd, nämligen
  • 220. Att göra citronkaka
  • 221. Sockerkaka
  • 222. Gräddkaka
  • 223. Kanelkaka
  • 224. Att baka fransyskt bröd
  • 225. Att sylta åkerbär
  • 226. Bruneller att fylla tårta med
  • 227. Att stuva äpplen
  • 228. Färsk lax stekter
  • 229. Steka morötter med stött grädde
  • 230. [Att koka upp söt grädde]
  • 231. När lax skall rökas är följande att observera
  • 232. Uppsats på tvålgörning
  • 233. Ett mäkta kostligt Buttenbier
  • 234. Att göra muskatellervin drypandes
  • 235. Fläckar av allehanda slags tyg
  • 236. En mjölk som tager bort sommarfläckar, leverfläckar, drager hettan ur ansiktet och gör skär hud
  • 237. En brandläskning
138. Att tvätta klippingshandskar

139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae

140. Huru pomada göres av svinister

139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae

Lästext

|109|

Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae

1 1. ½ skålpund mastix

2 2. 4 lod storax

3 3. 4 lod kanel

4 4. 4 lod muskotblomma

5 5. 4 lod muskot

6 6. 3 lod nejlikor

7 Dessa ovannämnde species stötes smått och sättes in i destillerpannan, därpå slås gott brännvin och där till lägges 3 stop vatten och bindes pannan väl fast med papper eller med blåsa och sättes i en varm ugn till 2:ne nätter, sedan tages pannan ur ugnen och sättes hatten på pannan med deg omkring och destilleres på lika sätt som annat brännvin.

8 Till ovannämnde brännvin brukas färgan således

9 1. 1 kvintin koschenill som stötes rätt smått

10 2. En grand muscus

11 3. 4 à 5 droppar spiritus salis som slås på ovannämnde färga uti en liten flaska och uti ett varmt ställe till 2:ne dygn sättes.

12 När brännvinet vid destillerandet är utrunnit och begynner bliva vitt, så tages särskilt 1 eller ½ butelj av det vita, och åter den 2:dra och 3:dje, sedan slås rätta brännvinet i en kittel |110|därpå man gjuter det första slaget av buteljen och sedan den andra eller 3:dje om allenast det vill sådant tåla, eller att det intet bliver för svagt, vartill lägges den här ovantill nämnde röda färgesorten och sedan genom en sil av grått papper efter apotekaresätt gjord slås samma brännvin, men i tratten sättes socker så mycket man vill därav havat, uti buteljer, eller flaskor, då det är färdigt och då det rinner igenom tratten i flaskan, kan man se uti ett glas om det tål mera av färgan eller av det vita brännvinet, som efteråt är kommit och består av själva krydderne.

|111| |112| |113| |114|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |109|

    at giöra destilerat brännewyn till 4 kannor aqua vita.

    1: ½ Sk: mastick -

    2. 4 lod storax

    3. 4 lod canel.

    4. 4 lod muskotblomma

    5. 4 lod muskot

    6. 3 lod neglickor.

    dessa åfwannembde Species stötes smått och sättes in i destilerpannan derpå slås godt brännewyn och der till lägges 3 [s]top watn och bindes pannan wähl fast med papper el:r med blåsa och sättes i en warm ugn till 2:ne nätter, sedan tages pannan uhr ugnen och sättes hatten på pannan med deg omkring och distileres på lijka sätt som annat brännewyn.

    till åfwannembde bränewyn brukas färgan således

    1 1 quintin kocksijggnell som stötes rett smått

    2 En gran muscus.

    3 4 a 5 dråppar spiritus salis som slås på åfwannembde färga uti en liten flaska och uti ett warmt ställe till 2:ne dygn sättes.

    När brännewynet wijd destile[r]andet är uth runnit och begynner blifwa hwitt, så tages särskilt 1 e:r ½ boutellie af det hwyta, och åter den 2:dra och 3:die, sedan slås rätta brännewynet i en kittel |110|derpå man giuter det första slaget af bouttelien och sedan den andra e:r 3:die om allenast det will sådant tåhla, e:r at det intet blifwer för swagt, hwartill lägges den här åfwantill nembde röda färge sorten och sedan genom en Sijhl af grått papper efter apothecare sett giord slås sam[m]a brännewin, men i tratten sattes såcker så mycket man will deraf hafwat, uti boutellier, e:r flaskor, då det är färdigt och då det rinner igenom tratten i flaskan, kan man se uti ett glas om det tåhl mera af färgan e:r af det hwijta brännewynet, som efteråth är kommit och består af sielfwa krydderne.

    |111| |112| |113| |114|

     

     

       

       

       

      Ny kolumn