139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae

139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae

Lästext

|109|

Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae

1 1. ½ skålpund mastix

2 2. 4 lod storax

3 3. 4 lod kanel

4 4. 4 lod muskotblomma

5 5. 4 lod muskot

6 6. 3 lod nejlikor

7 Dessa ovannämnde species stötes smått och sättes in i destillerpannan, därpå slås gott brännvin och där till lägges 3 stop vatten och bindes pannan väl fast med papper eller med blåsa och sättes i en varm ugn till 2:ne nätter, sedan tages pannan ur ugnen och sättes hatten på pannan med deg omkring och destilleres på lika sätt som annat brännvin.

8 Till ovannämnde brännvin brukas färgan således

9 1. 1 kvintin koschenill som stötes rätt smått

10 2. En grand muscus

11 3. 4 à 5 droppar spiritus salis som slås på ovannämnde färga uti en liten flaska och uti ett varmt ställe till 2:ne dygn sättes.

12 När brännvinet vid destillerandet är utrunnit och begynner bliva vitt, så tages särskilt 1 eller ½ butelj av det vita, och åter den 2:dra och 3:dje, sedan slås rätta brännvinet i en kittel |110|därpå man gjuter det första slaget av buteljen och sedan den andra eller 3:dje om allenast det vill sådant tåla, eller att det intet bliver för svagt, vartill lägges den här ovantill nämnde röda färgesorten och sedan genom en sil av grått papper efter apotekaresätt gjord slås samma brännvin, men i tratten sättes socker så mycket man vill därav havat, uti buteljer, eller flaskor, då det är färdigt och då det rinner igenom tratten i flaskan, kan man se uti ett glas om det tål mera av färgan eller av det vita brännvinet, som efteråt är kommit och består av själva krydderne.

|111| |112| |113| |114|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |109|

    at giöra destilerat brännewyn till 4 kannor aqua vita.

    1: ½ Sk: mastick -

    2. 4 lod storax

    3. 4 lod canel.

    4. 4 lod muskotblomma

    5. 4 lod muskot

    6. 3 lod neglickor.

    dessa åfwannembde Species stötes smått och sättes in i destilerpannan derpå slås godt brännewyn och der till lägges 3 [s]top watn och bindes pannan wähl fast med papper el:r med blåsa och sättes i en warm ugn till 2:ne nätter, sedan tages pannan uhr ugnen och sättes hatten på pannan med deg omkring och distileres på lijka sätt som annat brännewyn.

    till åfwannembde bränewyn brukas färgan således

    1 1 quintin kocksijggnell som stötes rett smått

    2 En gran muscus.

    3 4 a 5 dråppar spiritus salis som slås på åfwannembde färga uti en liten flaska och uti ett warmt ställe till 2:ne dygn sättes.

    När brännewynet wijd destile[r]andet är uth runnit och begynner blifwa hwitt, så tages särskilt 1 e:r ½ boutellie af det hwyta, och åter den 2:dra och 3:die, sedan slås rätta brännewynet i en kittel |110|derpå man giuter det första slaget af bouttelien och sedan den andra e:r 3:die om allenast det will sådant tåhla, e:r at det intet blifwer för swagt, hwartill lägges den här åfwantill nembde röda färge sorten och sedan genom en Sijhl af grått papper efter apothecare sett giord slås sam[m]a brännewin, men i tratten sattes såcker så mycket man will deraf hafwat, uti boutellier, e:r flaskor, då det är färdigt och då det rinner igenom tratten i flaskan, kan man se uti ett glas om det tåhl mera af färgan e:r af det hwijta brännewynet, som efteråth är kommit och består af sielfwa krydderne.

    |111| |112| |113| |114|