Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

von Ackern

  • Om handskriften
  • 1. Att taga bort fläckar av allehanda tyg
  • 2. Fläckar på allehanda tyg
  • 3. Vinfläckar
  • 4. Bläckfläckar
  • 5. Vaxfläckar
  • 6. Beck- och tjärfläckar
  • 7. Fläckar på karmosin
  • 8. Fläckar på taffeter och scharlakan
  • 9. Oljefläckar på yllet, linnet och siden
  • 10. Fett utur silke
  • 11. Olje-, fett-, talg- och vaxfläckar på siden
  • 12. Flottfläckar på allehanda kulörer
  • 13. Rostfläckar på linnet
  • 14. Färgareregler som bör iakttagas vid färgningen
  • 15. Tårtdeg
  • 16. Tårtdeg
  • 17. Fransyskt bröd
  • 18. Mandeltårta
  • 19. Sockerskorpor
  • 20. Till smörkringlor
  • 21. Att göra surbrödskaka
  • 22. Att baka ojästa våfflor
  • 23. Våfflor utan jäst
  • 24. Att göra morotskaka
  • 25. Att göra en kokpudding
  • 26. Att göra fyllt kålhuvud
  • 27. Att fylla morötter
  • 28. Att koka en god potage
  • 29. Att göra mandelklimpar
  • 30. Att göra ostkaka
  • 31. Kycklingpastej
  • 32. Fiskfrikadeller
  • 33. Stuvade änder
  • 34. Fylld gädda stekt
  • 35. Crème brûlée
  • 36. Soppa på torr gädda
  • 37. Soppa på lamm- eller fårkött
  • 38. Sur stek
  • 39. Beskrivning på en rätt god citronkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Sockerbröd
  • 42. Att göra pomeransmjölk
  • 43. Att sylta portlak med kummin
  • 44. Att göra kalvstekskaka
  • 45. Att göra äppelkaka
  • 46. Att göra kaka av stekta äpplen
  • 47. Att sylta körsbär
  • 48. Att göra äppelmunkar
  • 49. Till fyllda rovor
  • 50. Fyllda höns
  • 51. Fylld svinhuvud
  • 52. Fylld semla koka i mjölk
  • 53. En surgräddskaka
  • 54. Att sylta päron
  • 55. Vinsoppa
  • 56. Att göra leverkaka
  • 57. Äppelmjölk
  • 58. Äggbubbert
  • 59. Brunellsoppa
  • 60. Fylld stockfisk
  • 61. Spritsbakelse
  • 62. Stuva kräftor
  • 63. Koka kramsfågel
  • 64. Oxtungspastej
  • 65. Kärlekskaka
  • 66. Körsbärstårta
  • 67. Krusbärstårta
  • 68. Vinbärstårta
  • 69. Pastej av småfågel
  • 70. Att koka ett äggkräm
  • 71. Att göra ett vinkräm
  • 72. Rismos till tårta
  • 73. Att göra en hallonkaka
  • 74. Om man vill baka på äpplen
  • 75. Att göra engelsk pudding
  • 76. Att göra mandelmusslor
  • 77. Att göra surkålspastej
  • 78. En kaka av mandel och stickelbär
  • 79. Att göra en rätt av äpplen
  • 80. Att sylta äpplen
  • 81. Deg att fylla kräftor med
  • 82. Bakelse på bröd
  • 83. Insylta gäss
  • 84. Salixkål med mjölk
  • 85. Soppa på gåskrås
  • 86. Att göra mandelbröd
  • 87. En rivebrödskaka
  • 88. Munkar
  • 89. Sötgräddskaka
  • 90. Att göra rispudding
  • 91. Fatbakelse
  • 92. Vädermunkar
  • 93. Fylld gädda i köttsoppa
  • 94. Mandelmjölk
  • 95. Sylta hjortron med sockersirap
  • 96. Sockerkringlor
  • 97. Ragu på fågel
  • 98. Fyllda gäss att steka
  • 99. Gelé av äpplen
  • 100. Koka kalvdans
  • 101. Koka äpplen
  • 102. Rismos med mjölk
  • 103. Citronmjölk
  • 104. Soppa på pudding
  • 105. Kanelkaka
  • 106. Soppa på oxstek
  • 107. En kaka av gädda eller gös
  • 108. Insylta portlak
  • 109. Frikassé av lammkött
  • 110. Hallonkaka
  • 111. Att göra äggkaka med gröna ärter
  • 112. Att koka murklor
  • 113. Huru vinost göres med mandel
  • 114. En mjölkrätt
  • 115. Att baka goda våfflor
  • 116. Att koka gröna ärter
  • 117. Insylta portlak
  • 118. Att koka färska vinbär
  • 119. Att göra en god bakelse
  • 120. Sura munkar
  • 121. Kräftor med gröna ärtor
  • 122. Äkta scharlakansväft, att göra första kokningen som följer
  • 123. En annan färg av scharlakan
  • 124. Coleur de rose för kokningen
  • 125. Äkta karmosinfärg, göra för kokningen
  • 126. Krappfärga, att göra för kokning
  • 127. Oäkta scharlakansrött, att göra för kokningen
  • 128. Att färga silvergrått
  • 129. Blå färg att göra
  • 130. Till grön färg
  • 131. Destillera brännvin
  • 132. Aqua vitae
  • 133. Att baka goda våfflor
  • 134. Kanelbrännvin till fyra kannor
  • 135. Fänkålsbrännvin till 4 kannor
  • 136. Malörtssaft
  • 137. Huru stärkelse göres av vetekli
  • 138. Att tvätta klippingshandskar
  • 139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae
  • 140. Huru pomada göres av svinister
  • 141. Uppsats att brygga mjöd
  • 142. Till att baka sockerbröd
  • 143. Brända mandlar
  • 144. Att färga ponceau couleur de rose
  • 145. Till att koka rudor
  • 146. Huru man skall stuva abborrar eller rudor
  • 147. Att göra soppa på en stekt braxen
  • 148. Huru man stuvar karpar
  • 149. Ett mos att göra av grädde
  • 150. [Fragment]
  • 151. Gräddkaka
  • 152. Vinmunkar
  • 153. Vinmos
  • 154. Mandelmjölk
  • 155. Äppelkaka
  • 156. Stuva kräftor
  • 157. Om kalvkött
  • 158. Oxkött
  • 159. En pannpudding
  • 160. Att göra små pastejer
  • 161. Att stuva syra
  • 162. Att insylta ingefära
  • 163. Äppelpudding
  • 164. Att göra citronmjölk
  • 165. Att baka goda rån
  • 166. Att baka mandelmunkar
  • 167. En äppeltårta
  • 168. Att baka en pastej
  • 169. Potage att göra
  • 170. Att koka en pärlegrynssoppa
  • 171. Att göra en äppelkaka
  • 172. Fylla äggkaka med vinbär
  • 173. Att göra riskorvar
  • 174. Rivebrödskorv
  • 175. Att koka gröna ärtskockor
  • 176. Att koka jordärtskockor
  • 177. Att koka sockerärter
  • 178. Att insylta pomeransskal
  • 179. Att koka vinmos
  • 180. Mandelkaka
  • 181. Att koka gott öl och bröd
  • 182. Sylta med korinter
  • 183. [Struvor]
  • 184. Om tvål
  • 185. Sockerstruvor
  • 186. Struvor
  • 187. Till att göra såpa
  • 188. Koka färsk gädda med kapris
  • 189. Fiskpastej
  • 190. En mjölkrätt av gulor
  • 191. Att koka ligake
  • 192. Mandeltårta
  • 193. Till att baka tårta
  • 194. Att göra äppelost
  • 195. Att stuva kräftor
  • 196. Rismos
  • 197. Äppelmos
  • 198. Skieblåt
  • 199. Märgkaka
  • 200. Till att lägga in portlak
  • 201. På samma sätt syltas gurkor
  • 202. [Fragment av tvålrecept]
  • 203. Beskrivning på mältning
  • 204. Ett bättre manér att baka våfflor
  • 205. [Fragment av brännvinsrecept]
  • 206. Att förvara färskt oxkött förvällt
  • 207. Att göra rismos
  • 208. Att sylta vinbär, körsbär eller vad bär man vill
  • 209. Att göra nudelkaka
  • 210. Amurkaka
  • 211. Jäsmunkar
  • 212. Att koka bruneller
  • 213. Rudpastej
  • 214. Hur man skall baka sockerbröd
  • 215. Att göra ättika
  • 216. Att laga ett brunt kött
  • 217. [Fragment]
  • 218. Till att baka sötsura limpor
  • 219. Det tjocka sockerbröd görs som annat sockerbröd, nämligen
  • 220. Att göra citronkaka
  • 221. Sockerkaka
  • 222. Gräddkaka
  • 223. Kanelkaka
  • 224. Att baka fransyskt bröd
  • 225. Att sylta åkerbär
  • 226. Bruneller att fylla tårta med
  • 227. Att stuva äpplen
  • 228. Färsk lax stekter
  • 229. Steka morötter med stött grädde
  • 230. [Att koka upp söt grädde]
  • 231. När lax skall rökas är följande att observera
  • 232. Uppsats på tvålgörning
  • 233. Ett mäkta kostligt Buttenbier
  • 234. Att göra muskatellervin drypandes
  • 235. Fläckar av allehanda slags tyg
  • 236. En mjölk som tager bort sommarfläckar, leverfläckar, drager hettan ur ansiktet och gör skär hud
  • 237. En brandläskning
136. Malörtssaft

137. Huru stärkelse göres av vetekli

138. Att tvätta klippingshandskar

137. Huru stärkelse göres av vetekli

Lästext

|105|

Huru stärkelse göres av vetekli

1 Sedan vetet är på stålkvarn genommalet, och mjölet icke rätt när ifrån siktat, lämnas kliet uti ett träkäril, öser där på brunnsvatten och låter det så stå uti 3 veckor eller mer så att det blir rätt genom surt. Då hälles vattnet tillika med den mögliga skorpan som sig ovan på lägger av, och kramar sedan stärkelsen ifrån kliet emellan händren över ett fint florsikt. Man öser ännu några gångor vatten på kliet, och kramar på lika sätt som förr tills man ser mera vitt intet kommer där utur. Sedan låter man den genomsilade stärkelsen stå över natten så att den sjunker till botten, då hälles vattnet av, och nytt vatten öses åter där på, och på det sättet ömsas nytt vatten var dag, tills man ser vattnet är lika klart då det hälles av, som när det öses på. Och var gång vattnet är påösit röres stärkelsen ifrån botten. Sedan tager man stärkelsen uti kläden som hänges så att vattnet får avrinna, stjälper den sedan på bord att torka. Man kan eljest och betjäna sig av en lagom varm ugnen vid torkningen. Det som rånnar utan på klimpen måste under torkningen skrapas av.

|106|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |105|

    Huru Stärckelse giöres af Hwette Klie.

    Sedan hwettet är på Ståhl-qwarn genom mahlit, och miöhlet icke rätt när ifrån sichtat, lembnas Kliet uti et Trä Kiäril öser ther på bruns wattn och låter thet så stå uti 3 weckor eller mehr så at thet blir rätt genom surt. Då hälles wattnet tillicka med then mögliga skorpan som sig åfwan på lägger af, och Kramar sedan Stärckelsen ifrån Kliet emellan händren öfwer et fint Flohrsicht. Man öser än[n]u några gångor wattn på Kliet, och Kramar på lika sätt som förr tills man ser mera hwitt intet kommer ther utur. Sedan låter man then genom sihlade Stärckelsen stå öfwer Nattn så at then siunker till botten då hälles wattnet af, och nytt wattn öses åter ther på, och på thet sättet ömsas nytt wattn hwar dag, tills man ser wattnet är lika Klart då thet hälles af, som när thet öses på. Och hwar gång wattnet är på ösit röres Stärckelsen ifrån båtten. Sedan tager man Stärckelsen uti Kläden som hänges så at wattnet får af rinna, stielper then sedan på bord at torka. Man Kan elgist och betiena sig af en lagom warm ungen wid torkningen. Thet som rånnar utan på Klimpen måste under torkningen skrapas af.

    |106|

     

     

       

       

       

      Ny kolumn