137. Huru stärkelse göres av vetekli

137. Huru stärkelse göres av vetekli

Lästext

|105|

Huru stärkelse göres av vetekli

1 Sedan vetet är på stålkvarn genommalet, och mjölet icke rätt när ifrån siktat, lämnas kliet uti ett träkäril, öser där på brunnsvatten och låter det så stå uti 3 veckor eller mer så att det blir rätt genom surt. Då hälles vattnet tillika med den mögliga skorpan som sig ovan på lägger av, och kramar sedan stärkelsen ifrån kliet emellan händren över ett fint florsikt. Man öser ännu några gångor vatten på kliet, och kramar på lika sätt som förr tills man ser mera vitt intet kommer där utur. Sedan låter man den genomsilade stärkelsen stå över natten så att den sjunker till botten, då hälles vattnet av, och nytt vatten öses åter där på, och på det sättet ömsas nytt vatten var dag, tills man ser vattnet är lika klart då det hälles av, som när det öses på. Och var gång vattnet är påösit röres stärkelsen ifrån botten. Sedan tager man stärkelsen uti kläden som hänges så att vattnet får avrinna, stjälper den sedan på bord att torka. Man kan eljest och betjäna sig av en lagom varm ugnen vid torkningen. Det som rånnar utan på klimpen måste under torkningen skrapas av.

|106|

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    |105|

    Huru Stärckelse giöres af Hwette Klie.

    Sedan hwettet är på Ståhl-qwarn genom mahlit, och miöhlet icke rätt när ifrån sichtat, lembnas Kliet uti et Trä Kiäril öser ther på bruns wattn och låter thet så stå uti 3 weckor eller mehr så at thet blir rätt genom surt. Då hälles wattnet tillicka med then mögliga skorpan som sig åfwan på lägger af, och Kramar sedan Stärckelsen ifrån Kliet emellan händren öfwer et fint Flohrsicht. Man öser än[n]u några gångor wattn på Kliet, och Kramar på lika sätt som förr tills man ser mera hwitt intet kommer ther utur. Sedan låter man then genom sihlade Stärckelsen stå öfwer Nattn så at then siunker till botten då hälles wattnet af, och nytt wattn öses åter ther på, och på thet sättet ömsas nytt wattn hwar dag, tills man ser wattnet är lika Klart då thet hälles af, som när thet öses på. Och hwar gång wattnet är på ösit röres Stärckelsen ifrån båtten. Sedan tager man Stärckelsen uti Kläden som hänges så at wattnet får af rinna, stielper then sedan på bord at torka. Man Kan elgist och betiena sig af en lagom warm ungen wid torkningen. Thet som rånnar utan på Klimpen måste under torkningen skrapas af.

    |106|