Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

von Ackern

  • Om handskriften
  • 1. Att taga bort fläckar av allehanda tyg
  • 2. Fläckar på allehanda tyg
  • 3. Vinfläckar
  • 4. Bläckfläckar
  • 5. Vaxfläckar
  • 6. Beck- och tjärfläckar
  • 7. Fläckar på karmosin
  • 8. Fläckar på taffeter och scharlakan
  • 9. Oljefläckar på yllet, linnet och siden
  • 10. Fett utur silke
  • 11. Olje-, fett-, talg- och vaxfläckar på siden
  • 12. Flottfläckar på allehanda kulörer
  • 13. Rostfläckar på linnet
  • 14. Färgareregler som bör iakttagas vid färgningen
  • 15. Tårtdeg
  • 16. Tårtdeg
  • 17. Fransyskt bröd
  • 18. Mandeltårta
  • 19. Sockerskorpor
  • 20. Till smörkringlor
  • 21. Att göra surbrödskaka
  • 22. Att baka ojästa våfflor
  • 23. Våfflor utan jäst
  • 24. Att göra morotskaka
  • 25. Att göra en kokpudding
  • 26. Att göra fyllt kålhuvud
  • 27. Att fylla morötter
  • 28. Att koka en god potage
  • 29. Att göra mandelklimpar
  • 30. Att göra ostkaka
  • 31. Kycklingpastej
  • 32. Fiskfrikadeller
  • 33. Stuvade änder
  • 34. Fylld gädda stekt
  • 35. Crème brûlée
  • 36. Soppa på torr gädda
  • 37. Soppa på lamm- eller fårkött
  • 38. Sur stek
  • 39. Beskrivning på en rätt god citronkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Sockerbröd
  • 42. Att göra pomeransmjölk
  • 43. Att sylta portlak med kummin
  • 44. Att göra kalvstekskaka
  • 45. Att göra äppelkaka
  • 46. Att göra kaka av stekta äpplen
  • 47. Att sylta körsbär
  • 48. Att göra äppelmunkar
  • 49. Till fyllda rovor
  • 50. Fyllda höns
  • 51. Fylld svinhuvud
  • 52. Fylld semla koka i mjölk
  • 53. En surgräddskaka
  • 54. Att sylta päron
  • 55. Vinsoppa
  • 56. Att göra leverkaka
  • 57. Äppelmjölk
  • 58. Äggbubbert
  • 59. Brunellsoppa
  • 60. Fylld stockfisk
  • 61. Spritsbakelse
  • 62. Stuva kräftor
  • 63. Koka kramsfågel
  • 64. Oxtungspastej
  • 65. Kärlekskaka
  • 66. Körsbärstårta
  • 67. Krusbärstårta
  • 68. Vinbärstårta
  • 69. Pastej av småfågel
  • 70. Att koka ett äggkräm
  • 71. Att göra ett vinkräm
  • 72. Rismos till tårta
  • 73. Att göra en hallonkaka
  • 74. Om man vill baka på äpplen
  • 75. Att göra engelsk pudding
  • 76. Att göra mandelmusslor
  • 77. Att göra surkålspastej
  • 78. En kaka av mandel och stickelbär
  • 79. Att göra en rätt av äpplen
  • 80. Att sylta äpplen
  • 81. Deg att fylla kräftor med
  • 82. Bakelse på bröd
  • 83. Insylta gäss
  • 84. Salixkål med mjölk
  • 85. Soppa på gåskrås
  • 86. Att göra mandelbröd
  • 87. En rivebrödskaka
  • 88. Munkar
  • 89. Sötgräddskaka
  • 90. Att göra rispudding
  • 91. Fatbakelse
  • 92. Vädermunkar
  • 93. Fylld gädda i köttsoppa
  • 94. Mandelmjölk
  • 95. Sylta hjortron med sockersirap
  • 96. Sockerkringlor
  • 97. Ragu på fågel
  • 98. Fyllda gäss att steka
  • 99. Gelé av äpplen
  • 100. Koka kalvdans
  • 101. Koka äpplen
  • 102. Rismos med mjölk
  • 103. Citronmjölk
  • 104. Soppa på pudding
  • 105. Kanelkaka
  • 106. Soppa på oxstek
  • 107. En kaka av gädda eller gös
  • 108. Insylta portlak
  • 109. Frikassé av lammkött
  • 110. Hallonkaka
  • 111. Att göra äggkaka med gröna ärter
  • 112. Att koka murklor
  • 113. Huru vinost göres med mandel
  • 114. En mjölkrätt
  • 115. Att baka goda våfflor
  • 116. Att koka gröna ärter
  • 117. Insylta portlak
  • 118. Att koka färska vinbär
  • 119. Att göra en god bakelse
  • 120. Sura munkar
  • 121. Kräftor med gröna ärtor
  • 122. Äkta scharlakansväft, att göra första kokningen som följer
  • 123. En annan färg av scharlakan
  • 124. Coleur de rose för kokningen
  • 125. Äkta karmosinfärg, göra för kokningen
  • 126. Krappfärga, att göra för kokning
  • 127. Oäkta scharlakansrött, att göra för kokningen
  • 128. Att färga silvergrått
  • 129. Blå färg att göra
  • 130. Till grön färg
  • 131. Destillera brännvin
  • 132. Aqua vitae
  • 133. Att baka goda våfflor
  • 134. Kanelbrännvin till fyra kannor
  • 135. Fänkålsbrännvin till 4 kannor
  • 136. Malörtssaft
  • 137. Huru stärkelse göres av vetekli
  • 138. Att tvätta klippingshandskar
  • 139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae
  • 140. Huru pomada göres av svinister
  • 141. Uppsats att brygga mjöd
  • 142. Till att baka sockerbröd
  • 143. Brända mandlar
  • 144. Att färga ponceau couleur de rose
  • 145. Till att koka rudor
  • 146. Huru man skall stuva abborrar eller rudor
  • 147. Att göra soppa på en stekt braxen
  • 148. Huru man stuvar karpar
  • 149. Ett mos att göra av grädde
  • 150. [Fragment]
  • 151. Gräddkaka
  • 152. Vinmunkar
  • 153. Vinmos
  • 154. Mandelmjölk
  • 155. Äppelkaka
  • 156. Stuva kräftor
  • 157. Om kalvkött
  • 158. Oxkött
  • 159. En pannpudding
  • 160. Att göra små pastejer
  • 161. Att stuva syra
  • 162. Att insylta ingefära
  • 163. Äppelpudding
  • 164. Att göra citronmjölk
  • 165. Att baka goda rån
  • 166. Att baka mandelmunkar
  • 167. En äppeltårta
  • 168. Att baka en pastej
  • 169. Potage att göra
  • 170. Att koka en pärlegrynssoppa
  • 171. Att göra en äppelkaka
  • 172. Fylla äggkaka med vinbär
  • 173. Att göra riskorvar
  • 174. Rivebrödskorv
  • 175. Att koka gröna ärtskockor
  • 176. Att koka jordärtskockor
  • 177. Att koka sockerärter
  • 178. Att insylta pomeransskal
  • 179. Att koka vinmos
  • 180. Mandelkaka
  • 181. Att koka gott öl och bröd
  • 182. Sylta med korinter
  • 183. [Struvor]
  • 184. Om tvål
  • 185. Sockerstruvor
  • 186. Struvor
  • 187. Till att göra såpa
  • 188. Koka färsk gädda med kapris
  • 189. Fiskpastej
  • 190. En mjölkrätt av gulor
  • 191. Att koka ligake
  • 192. Mandeltårta
  • 193. Till att baka tårta
  • 194. Att göra äppelost
  • 195. Att stuva kräftor
  • 196. Rismos
  • 197. Äppelmos
  • 198. Skieblåt
  • 199. Märgkaka
  • 200. Till att lägga in portlak
  • 201. På samma sätt syltas gurkor
  • 202. [Fragment av tvålrecept]
  • 203. Beskrivning på mältning
  • 204. Ett bättre manér att baka våfflor
  • 205. [Fragment av brännvinsrecept]
  • 206. Att förvara färskt oxkött förvällt
  • 207. Att göra rismos
  • 208. Att sylta vinbär, körsbär eller vad bär man vill
  • 209. Att göra nudelkaka
  • 210. Amurkaka
  • 211. Jäsmunkar
  • 212. Att koka bruneller
  • 213. Rudpastej
  • 214. Hur man skall baka sockerbröd
  • 215. Att göra ättika
  • 216. Att laga ett brunt kött
  • 217. [Fragment]
  • 218. Till att baka sötsura limpor
  • 219. Det tjocka sockerbröd görs som annat sockerbröd, nämligen
  • 220. Att göra citronkaka
  • 221. Sockerkaka
  • 222. Gräddkaka
  • 223. Kanelkaka
  • 224. Att baka fransyskt bröd
  • 225. Att sylta åkerbär
  • 226. Bruneller att fylla tårta med
  • 227. Att stuva äpplen
  • 228. Färsk lax stekter
  • 229. Steka morötter med stött grädde
  • 230. [Att koka upp söt grädde]
  • 231. När lax skall rökas är följande att observera
  • 232. Uppsats på tvålgörning
  • 233. Ett mäkta kostligt Buttenbier
  • 234. Att göra muskatellervin drypandes
  • 235. Fläckar av allehanda slags tyg
  • 236. En mjölk som tager bort sommarfläckar, leverfläckar, drager hettan ur ansiktet och gör skär hud
  • 237. En brandläskning
215. Att göra ättika

216. Att laga ett brunt kött

217. [Fragment]

216. Att laga ett brunt kött

Lästext

|179|

Att laga ett brunt kött

1 Tag ett stycke oxkött utav låret, är köttet mycket gammalt så bultas det någet, men eljest behövs det intet. Tag så stora fläskbitar och vältra dem i krydder, peppar och ingefära, nejlikor och späcka köttet tvärt igenom med och så mjölas köttet med vetemjöl.

2 Då tager man en lagom stor gryta och kastar smör där i så stort som ett hönsägg, är köttet mycket magert satt tager man någet större, men är det för mycket smör så skär det sig, när smöret är smält så lägger man köttet i grytan och brynes lagom brunt men aktas att det intet brännes, locket skall alltid vara på grytan och sakta koleld under, när nu det är gjort så slår man kallt vatten där på, dock så att det intet står över köttet, allt som köttet är ungt eller gammalt till och det tål att koka till, och så lägger man litet småskuren pomeransskal och lager|180|bärsblom och några rödlökar sönderskurna och litet salt och så låter man det koka på lagom eld och locket skall vara på grytan till dess att soppan är lagom tjock, men man måste akta sig att köttet intet går sönder och blir för mört och att man intet tager för mycket vatten där på om köttet är mycket ungt, så är det färdigt.

3 Kalvkött kan man laga på samma sätt om man vill.

4 Bara den förändring att man tager litet fläsk och skär i rätt små tärningar och stekes i en panna att det blir lagom brunt och någet förrän köttet är färdigt så slås det bruna fläsket där uti grytan och murklor om man har, kalvköttet skall och vara utav tjocka låret.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |179|

    att laga ett brunt kiött

    tag ett sty ox kiött uth af lårrett är kiötet mycket gammalt så bultas dett någet men eliest behöfs det intet. tag så storra fläsck bitar och weltra dem i kryder pepar och inge förra näckickor och specka kiötet twert i giänom med och så miöllas kiötet med wett miöll

    då tager man en lagom stor gryta och kastar smör der i så stort som ett höns äg är kiötet mycket magertt satt tager man någet större men är dett för mycket smör så skier dett sig ner smörret är smelt så legger man kiötet i grytan och brynes lagom brunt med achtas at dett intet brennes låcket skall altijd warra på grytan och sachta kåll eld under ner nu det är giortt så slår man kalt watten der på dock så att det intet står öfwer kiöttet alt som kiötet är ungt eller gammalt till och det tåll att kocka til och så legger man litet små skurrin pomärans skall och lager |180|bärs blom och några röd löckar sönder skurna och litet salt och så låter man dett kocka på lagom äld och låckett skall wara på grytan til des att såpan är lagom tiogk men man måste achta sig att kiötet intet går sönder och blir för mörtt och att man intet tager för myckett waten der på om kiötet är mycket ungt så är det färdigt

    kalf kiött kan man laga på samma sett om man will

    barra den för endring att man tager litet fläsk och sier i rett små terningar och steckes i en panna att dett blir lagom bruntt och någet för en kiötet är färdigt så slas det brunna fläkset det uthi grytan och murcklor om man har kalf kiöttet skall och warra uth af tiåcka lårrett

     

     

       

       

       

      Ny kolumn