Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

von Ackern

  • Om handskriften
  • 1. Att taga bort fläckar av allehanda tyg
  • 2. Fläckar på allehanda tyg
  • 3. Vinfläckar
  • 4. Bläckfläckar
  • 5. Vaxfläckar
  • 6. Beck- och tjärfläckar
  • 7. Fläckar på karmosin
  • 8. Fläckar på taffeter och scharlakan
  • 9. Oljefläckar på yllet, linnet och siden
  • 10. Fett utur silke
  • 11. Olje-, fett-, talg- och vaxfläckar på siden
  • 12. Flottfläckar på allehanda kulörer
  • 13. Rostfläckar på linnet
  • 14. Färgareregler som bör iakttagas vid färgningen
  • 15. Tårtdeg
  • 16. Tårtdeg
  • 17. Fransyskt bröd
  • 18. Mandeltårta
  • 19. Sockerskorpor
  • 20. Till smörkringlor
  • 21. Att göra surbrödskaka
  • 22. Att baka ojästa våfflor
  • 23. Våfflor utan jäst
  • 24. Att göra morotskaka
  • 25. Att göra en kokpudding
  • 26. Att göra fyllt kålhuvud
  • 27. Att fylla morötter
  • 28. Att koka en god potage
  • 29. Att göra mandelklimpar
  • 30. Att göra ostkaka
  • 31. Kycklingpastej
  • 32. Fiskfrikadeller
  • 33. Stuvade änder
  • 34. Fylld gädda stekt
  • 35. Crème brûlée
  • 36. Soppa på torr gädda
  • 37. Soppa på lamm- eller fårkött
  • 38. Sur stek
  • 39. Beskrivning på en rätt god citronkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Sockerbröd
  • 42. Att göra pomeransmjölk
  • 43. Att sylta portlak med kummin
  • 44. Att göra kalvstekskaka
  • 45. Att göra äppelkaka
  • 46. Att göra kaka av stekta äpplen
  • 47. Att sylta körsbär
  • 48. Att göra äppelmunkar
  • 49. Till fyllda rovor
  • 50. Fyllda höns
  • 51. Fylld svinhuvud
  • 52. Fylld semla koka i mjölk
  • 53. En surgräddskaka
  • 54. Att sylta päron
  • 55. Vinsoppa
  • 56. Att göra leverkaka
  • 57. Äppelmjölk
  • 58. Äggbubbert
  • 59. Brunellsoppa
  • 60. Fylld stockfisk
  • 61. Spritsbakelse
  • 62. Stuva kräftor
  • 63. Koka kramsfågel
  • 64. Oxtungspastej
  • 65. Kärlekskaka
  • 66. Körsbärstårta
  • 67. Krusbärstårta
  • 68. Vinbärstårta
  • 69. Pastej av småfågel
  • 70. Att koka ett äggkräm
  • 71. Att göra ett vinkräm
  • 72. Rismos till tårta
  • 73. Att göra en hallonkaka
  • 74. Om man vill baka på äpplen
  • 75. Att göra engelsk pudding
  • 76. Att göra mandelmusslor
  • 77. Att göra surkålspastej
  • 78. En kaka av mandel och stickelbär
  • 79. Att göra en rätt av äpplen
  • 80. Att sylta äpplen
  • 81. Deg att fylla kräftor med
  • 82. Bakelse på bröd
  • 83. Insylta gäss
  • 84. Salixkål med mjölk
  • 85. Soppa på gåskrås
  • 86. Att göra mandelbröd
  • 87. En rivebrödskaka
  • 88. Munkar
  • 89. Sötgräddskaka
  • 90. Att göra rispudding
  • 91. Fatbakelse
  • 92. Vädermunkar
  • 93. Fylld gädda i köttsoppa
  • 94. Mandelmjölk
  • 95. Sylta hjortron med sockersirap
  • 96. Sockerkringlor
  • 97. Ragu på fågel
  • 98. Fyllda gäss att steka
  • 99. Gelé av äpplen
  • 100. Koka kalvdans
  • 101. Koka äpplen
  • 102. Rismos med mjölk
  • 103. Citronmjölk
  • 104. Soppa på pudding
  • 105. Kanelkaka
  • 106. Soppa på oxstek
  • 107. En kaka av gädda eller gös
  • 108. Insylta portlak
  • 109. Frikassé av lammkött
  • 110. Hallonkaka
  • 111. Att göra äggkaka med gröna ärter
  • 112. Att koka murklor
  • 113. Huru vinost göres med mandel
  • 114. En mjölkrätt
  • 115. Att baka goda våfflor
  • 116. Att koka gröna ärter
  • 117. Insylta portlak
  • 118. Att koka färska vinbär
  • 119. Att göra en god bakelse
  • 120. Sura munkar
  • 121. Kräftor med gröna ärtor
  • 122. Äkta scharlakansväft, att göra första kokningen som följer
  • 123. En annan färg av scharlakan
  • 124. Coleur de rose för kokningen
  • 125. Äkta karmosinfärg, göra för kokningen
  • 126. Krappfärga, att göra för kokning
  • 127. Oäkta scharlakansrött, att göra för kokningen
  • 128. Att färga silvergrått
  • 129. Blå färg att göra
  • 130. Till grön färg
  • 131. Destillera brännvin
  • 132. Aqua vitae
  • 133. Att baka goda våfflor
  • 134. Kanelbrännvin till fyra kannor
  • 135. Fänkålsbrännvin till 4 kannor
  • 136. Malörtssaft
  • 137. Huru stärkelse göres av vetekli
  • 138. Att tvätta klippingshandskar
  • 139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae
  • 140. Huru pomada göres av svinister
  • 141. Uppsats att brygga mjöd
  • 142. Till att baka sockerbröd
  • 143. Brända mandlar
  • 144. Att färga ponceau couleur de rose
  • 145. Till att koka rudor
  • 146. Huru man skall stuva abborrar eller rudor
  • 147. Att göra soppa på en stekt braxen
  • 148. Huru man stuvar karpar
  • 149. Ett mos att göra av grädde
  • 150. [Fragment]
  • 151. Gräddkaka
  • 152. Vinmunkar
  • 153. Vinmos
  • 154. Mandelmjölk
  • 155. Äppelkaka
  • 156. Stuva kräftor
  • 157. Om kalvkött
  • 158. Oxkött
  • 159. En pannpudding
  • 160. Att göra små pastejer
  • 161. Att stuva syra
  • 162. Att insylta ingefära
  • 163. Äppelpudding
  • 164. Att göra citronmjölk
  • 165. Att baka goda rån
  • 166. Att baka mandelmunkar
  • 167. En äppeltårta
  • 168. Att baka en pastej
  • 169. Potage att göra
  • 170. Att koka en pärlegrynssoppa
  • 171. Att göra en äppelkaka
  • 172. Fylla äggkaka med vinbär
  • 173. Att göra riskorvar
  • 174. Rivebrödskorv
  • 175. Att koka gröna ärtskockor
  • 176. Att koka jordärtskockor
  • 177. Att koka sockerärter
  • 178. Att insylta pomeransskal
  • 179. Att koka vinmos
  • 180. Mandelkaka
  • 181. Att koka gott öl och bröd
  • 182. Sylta med korinter
  • 183. [Struvor]
  • 184. Om tvål
  • 185. Sockerstruvor
  • 186. Struvor
  • 187. Till att göra såpa
  • 188. Koka färsk gädda med kapris
  • 189. Fiskpastej
  • 190. En mjölkrätt av gulor
  • 191. Att koka ligake
  • 192. Mandeltårta
  • 193. Till att baka tårta
  • 194. Att göra äppelost
  • 195. Att stuva kräftor
  • 196. Rismos
  • 197. Äppelmos
  • 198. Skieblåt
  • 199. Märgkaka
  • 200. Till att lägga in portlak
  • 201. På samma sätt syltas gurkor
  • 202. [Fragment av tvålrecept]
  • 203. Beskrivning på mältning
  • 204. Ett bättre manér att baka våfflor
  • 205. [Fragment av brännvinsrecept]
  • 206. Att förvara färskt oxkött förvällt
  • 207. Att göra rismos
  • 208. Att sylta vinbär, körsbär eller vad bär man vill
  • 209. Att göra nudelkaka
  • 210. Amurkaka
  • 211. Jäsmunkar
  • 212. Att koka bruneller
  • 213. Rudpastej
  • 214. Hur man skall baka sockerbröd
  • 215. Att göra ättika
  • 216. Att laga ett brunt kött
  • 217. [Fragment]
  • 218. Till att baka sötsura limpor
  • 219. Det tjocka sockerbröd görs som annat sockerbröd, nämligen
  • 220. Att göra citronkaka
  • 221. Sockerkaka
  • 222. Gräddkaka
  • 223. Kanelkaka
  • 224. Att baka fransyskt bröd
  • 225. Att sylta åkerbär
  • 226. Bruneller att fylla tårta med
  • 227. Att stuva äpplen
  • 228. Färsk lax stekter
  • 229. Steka morötter med stött grädde
  • 230. [Att koka upp söt grädde]
  • 231. När lax skall rökas är följande att observera
  • 232. Uppsats på tvålgörning
  • 233. Ett mäkta kostligt Buttenbier
  • 234. Att göra muskatellervin drypandes
  • 235. Fläckar av allehanda slags tyg
  • 236. En mjölk som tager bort sommarfläckar, leverfläckar, drager hettan ur ansiktet och gör skär hud
  • 237. En brandläskning
140. Huru pomada göres av svinister

141. Uppsats att brygga mjöd

142. Till att baka sockerbröd

141. Uppsats att brygga mjöd

Lästext

|117|

Uppsats att brygga mjöd

1 Man tager gott brunnsvatten eller källvatten och låter koka en timma med en god lövkvast och en kvist enris ibland, sedan tager man bort kvisten och riset, så tager man och lägger honung uti det kokade vattnet och rör omkring att den smältas, sedan tager man ett färskt ägg och proberar om det är lagom starkt, flyter ägget upp så är det för starkt, går det i botten så är det för svagt, men när det låter lite se sig så är det lagom. Enär så är blandat, så skall man andra gången koka det upp, en fjärdedels timma skall det koka. Enär det kokar skall man taga skummen väl av. Sedan låter man det svalas att det blir så kallt som nymjölka mjölk. Så lägger man i ett tätt käril som väl är byet[?] en Såff[?] med lock uppå. Så tager man färsk gäst och lägger på halmkransar i kärlet med en löva |118|torr humla. Sedan så bindest det väl till att icke kraften går av, breder väl kläder uppå, i 5 dygn skall det jäsa och vara i varmt hus, men par dagar för så skall halmkransarna med humlan tagast bort. Men åter bindast väl till. Enär 5 dygn är förbi så skall man sila i genom täta lärftspåsar och de skall vara 3-kantiga med ett band uti och hängid på en stång, sätta kärl under, man skall ösa sakta till dess det klarnar, alltid ösa till dess det bli allt. Sedan tunnar man henne i ekkäril, sedan mjöden är tunnat så tager man galgo, nejlikor, muskot, fjällrot och stöter smått, inte allt för grant och lägger i granna små påsar och binder med tråd uti att påsen står mitt i kärlet, man kan binda liten tyngd vid påsen, att hon inte flyter, galga skall vara mest.

2 Om man vill bygga[?] liter eller mera så rör man allenast, man proberar med färskt ägg.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |117|

    Up Satz att brygia Miööd

    Man tager gått bruns watten eller kiäl watten och låtter koka en Timma mäd en god löff Quast och en quist Enriß iblan sedan tager Man bårt questen och riset så tager Man och läggier håning uthi dätt kokade wattnet och rör om kring at dän Smältaß sedan tager Man ett färst ägg och proberar om dätt är lagom Start flytter ägget up så är dätt för Stargt går dätt i båtten så är dätt för suggat män när dätt låtter litte sj sig så är dätt lagom. Enär så är blandat så skall man andra gången koka dätt up en fiereldelß Tim[m]a skall dätt koka Enär dätt kokar skal man taga skum[m]en wäll aff. sedan låtter man dätt Sualaß att dätt blir så kaltt som ny målka miölk. så lagger man i et tätt kiärel som wäll är byet[?] en Såff[?] mäd låck uppå. så tager män färsk gäst och lägger på halm kranßar i kierlet med en löffua |118|Tår humla. sedan så bindest dätt wäll till att icke krafften går aff bräder wäll kläder uppå i 5 dyng skall dätt Jäsa och wara i uarmt huuß män par dagar för så skall halm kransarna mäd humlan tagast bårt. Män åter bindast wäll till. Enär 5 dyng är förbij så skall Man silla i genom tätta lärffts påsar och dj skall wara 3 kantiga mäd et ban uthi och hängid på en Stång sättja kiärl under man skall ösa Sagta till däß dätt klarnar alltid ösa Til däß dätt bli altt. sedan tunar man hänne i Ek kiärel sedan miöden är tunnat så tager man galgo näglikor Muscot fielln rott och Stötter Smått intte altt för grant och lägger i granna små påsar och binder mäd trå uthi at påsen står mitt i kiärlet man kan binda litten tyngd wid påsen, at hoon inte flytter galga skall wara mäst

    om man will bygia litter eller mera så rör man alenast man proberar mäd färst ägg

     

     

       

       

       

      Ny kolumn