Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

von Ackern

  • Om handskriften
  • 1. Att taga bort fläckar av allehanda tyg
  • 2. Fläckar på allehanda tyg
  • 3. Vinfläckar
  • 4. Bläckfläckar
  • 5. Vaxfläckar
  • 6. Beck- och tjärfläckar
  • 7. Fläckar på karmosin
  • 8. Fläckar på taffeter och scharlakan
  • 9. Oljefläckar på yllet, linnet och siden
  • 10. Fett utur silke
  • 11. Olje-, fett-, talg- och vaxfläckar på siden
  • 12. Flottfläckar på allehanda kulörer
  • 13. Rostfläckar på linnet
  • 14. Färgareregler som bör iakttagas vid färgningen
  • 15. Tårtdeg
  • 16. Tårtdeg
  • 17. Fransyskt bröd
  • 18. Mandeltårta
  • 19. Sockerskorpor
  • 20. Till smörkringlor
  • 21. Att göra surbrödskaka
  • 22. Att baka ojästa våfflor
  • 23. Våfflor utan jäst
  • 24. Att göra morotskaka
  • 25. Att göra en kokpudding
  • 26. Att göra fyllt kålhuvud
  • 27. Att fylla morötter
  • 28. Att koka en god potage
  • 29. Att göra mandelklimpar
  • 30. Att göra ostkaka
  • 31. Kycklingpastej
  • 32. Fiskfrikadeller
  • 33. Stuvade änder
  • 34. Fylld gädda stekt
  • 35. Crème brûlée
  • 36. Soppa på torr gädda
  • 37. Soppa på lamm- eller fårkött
  • 38. Sur stek
  • 39. Beskrivning på en rätt god citronkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Sockerbröd
  • 42. Att göra pomeransmjölk
  • 43. Att sylta portlak med kummin
  • 44. Att göra kalvstekskaka
  • 45. Att göra äppelkaka
  • 46. Att göra kaka av stekta äpplen
  • 47. Att sylta körsbär
  • 48. Att göra äppelmunkar
  • 49. Till fyllda rovor
  • 50. Fyllda höns
  • 51. Fylld svinhuvud
  • 52. Fylld semla koka i mjölk
  • 53. En surgräddskaka
  • 54. Att sylta päron
  • 55. Vinsoppa
  • 56. Att göra leverkaka
  • 57. Äppelmjölk
  • 58. Äggbubbert
  • 59. Brunellsoppa
  • 60. Fylld stockfisk
  • 61. Spritsbakelse
  • 62. Stuva kräftor
  • 63. Koka kramsfågel
  • 64. Oxtungspastej
  • 65. Kärlekskaka
  • 66. Körsbärstårta
  • 67. Krusbärstårta
  • 68. Vinbärstårta
  • 69. Pastej av småfågel
  • 70. Att koka ett äggkräm
  • 71. Att göra ett vinkräm
  • 72. Rismos till tårta
  • 73. Att göra en hallonkaka
  • 74. Om man vill baka på äpplen
  • 75. Att göra engelsk pudding
  • 76. Att göra mandelmusslor
  • 77. Att göra surkålspastej
  • 78. En kaka av mandel och stickelbär
  • 79. Att göra en rätt av äpplen
  • 80. Att sylta äpplen
  • 81. Deg att fylla kräftor med
  • 82. Bakelse på bröd
  • 83. Insylta gäss
  • 84. Salixkål med mjölk
  • 85. Soppa på gåskrås
  • 86. Att göra mandelbröd
  • 87. En rivebrödskaka
  • 88. Munkar
  • 89. Sötgräddskaka
  • 90. Att göra rispudding
  • 91. Fatbakelse
  • 92. Vädermunkar
  • 93. Fylld gädda i köttsoppa
  • 94. Mandelmjölk
  • 95. Sylta hjortron med sockersirap
  • 96. Sockerkringlor
  • 97. Ragu på fågel
  • 98. Fyllda gäss att steka
  • 99. Gelé av äpplen
  • 100. Koka kalvdans
  • 101. Koka äpplen
  • 102. Rismos med mjölk
  • 103. Citronmjölk
  • 104. Soppa på pudding
  • 105. Kanelkaka
  • 106. Soppa på oxstek
  • 107. En kaka av gädda eller gös
  • 108. Insylta portlak
  • 109. Frikassé av lammkött
  • 110. Hallonkaka
  • 111. Att göra äggkaka med gröna ärter
  • 112. Att koka murklor
  • 113. Huru vinost göres med mandel
  • 114. En mjölkrätt
  • 115. Att baka goda våfflor
  • 116. Att koka gröna ärter
  • 117. Insylta portlak
  • 118. Att koka färska vinbär
  • 119. Att göra en god bakelse
  • 120. Sura munkar
  • 121. Kräftor med gröna ärtor
  • 122. Äkta scharlakansväft, att göra första kokningen som följer
  • 123. En annan färg av scharlakan
  • 124. Coleur de rose för kokningen
  • 125. Äkta karmosinfärg, göra för kokningen
  • 126. Krappfärga, att göra för kokning
  • 127. Oäkta scharlakansrött, att göra för kokningen
  • 128. Att färga silvergrått
  • 129. Blå färg att göra
  • 130. Till grön färg
  • 131. Destillera brännvin
  • 132. Aqua vitae
  • 133. Att baka goda våfflor
  • 134. Kanelbrännvin till fyra kannor
  • 135. Fänkålsbrännvin till 4 kannor
  • 136. Malörtssaft
  • 137. Huru stärkelse göres av vetekli
  • 138. Att tvätta klippingshandskar
  • 139. Att göra destillerat brännvin till 4 kannor aqua vitae
  • 140. Huru pomada göres av svinister
  • 141. Uppsats att brygga mjöd
  • 142. Till att baka sockerbröd
  • 143. Brända mandlar
  • 144. Att färga ponceau couleur de rose
  • 145. Till att koka rudor
  • 146. Huru man skall stuva abborrar eller rudor
  • 147. Att göra soppa på en stekt braxen
  • 148. Huru man stuvar karpar
  • 149. Ett mos att göra av grädde
  • 150. [Fragment]
  • 151. Gräddkaka
  • 152. Vinmunkar
  • 153. Vinmos
  • 154. Mandelmjölk
  • 155. Äppelkaka
  • 156. Stuva kräftor
  • 157. Om kalvkött
  • 158. Oxkött
  • 159. En pannpudding
  • 160. Att göra små pastejer
  • 161. Att stuva syra
  • 162. Att insylta ingefära
  • 163. Äppelpudding
  • 164. Att göra citronmjölk
  • 165. Att baka goda rån
  • 166. Att baka mandelmunkar
  • 167. En äppeltårta
  • 168. Att baka en pastej
  • 169. Potage att göra
  • 170. Att koka en pärlegrynssoppa
  • 171. Att göra en äppelkaka
  • 172. Fylla äggkaka med vinbär
  • 173. Att göra riskorvar
  • 174. Rivebrödskorv
  • 175. Att koka gröna ärtskockor
  • 176. Att koka jordärtskockor
  • 177. Att koka sockerärter
  • 178. Att insylta pomeransskal
  • 179. Att koka vinmos
  • 180. Mandelkaka
  • 181. Att koka gott öl och bröd
  • 182. Sylta med korinter
  • 183. [Struvor]
  • 184. Om tvål
  • 185. Sockerstruvor
  • 186. Struvor
  • 187. Till att göra såpa
  • 188. Koka färsk gädda med kapris
  • 189. Fiskpastej
  • 190. En mjölkrätt av gulor
  • 191. Att koka ligake
  • 192. Mandeltårta
  • 193. Till att baka tårta
  • 194. Att göra äppelost
  • 195. Att stuva kräftor
  • 196. Rismos
  • 197. Äppelmos
  • 198. Skieblåt
  • 199. Märgkaka
  • 200. Till att lägga in portlak
  • 201. På samma sätt syltas gurkor
  • 202. [Fragment av tvålrecept]
  • 203. Beskrivning på mältning
  • 204. Ett bättre manér att baka våfflor
  • 205. [Fragment av brännvinsrecept]
  • 206. Att förvara färskt oxkött förvällt
  • 207. Att göra rismos
  • 208. Att sylta vinbär, körsbär eller vad bär man vill
  • 209. Att göra nudelkaka
  • 210. Amurkaka
  • 211. Jäsmunkar
  • 212. Att koka bruneller
  • 213. Rudpastej
  • 214. Hur man skall baka sockerbröd
  • 215. Att göra ättika
  • 216. Att laga ett brunt kött
  • 217. [Fragment]
  • 218. Till att baka sötsura limpor
  • 219. Det tjocka sockerbröd görs som annat sockerbröd, nämligen
  • 220. Att göra citronkaka
  • 221. Sockerkaka
  • 222. Gräddkaka
  • 223. Kanelkaka
  • 224. Att baka fransyskt bröd
  • 225. Att sylta åkerbär
  • 226. Bruneller att fylla tårta med
  • 227. Att stuva äpplen
  • 228. Färsk lax stekter
  • 229. Steka morötter med stött grädde
  • 230. [Att koka upp söt grädde]
  • 231. När lax skall rökas är följande att observera
  • 232. Uppsats på tvålgörning
  • 233. Ett mäkta kostligt Buttenbier
  • 234. Att göra muskatellervin drypandes
  • 235. Fläckar av allehanda slags tyg
  • 236. En mjölk som tager bort sommarfläckar, leverfläckar, drager hettan ur ansiktet och gör skär hud
  • 237. En brandläskning
143. Brända mandlar

144. Att färga ponceau couleur de rose

145. Till att koka rudor

144. Att färga ponceau couleur de rose

Lästext

|121|

Att färga ponceau couleur de rose

1 Först sättes en välskurad mässingskittel på elden, lagom full med sjövatten, när det blir varmt tages 2 lod stärkelse på en tallrik och gnides sönder i det varme vattnet med en silversked och slås i kitteln, ävenså göres det med 2 lod vit vinsten, som är väl stött och siktad; När det begynner koka slås halvparten av skedvattnet, som är blandat med engelskt tenn däruti; därpå lägges 12 lod garn i kitteln och hålles väl ned med en träspada, då det har kokat ½ timma, tager |122|man det upp och låter det bliva kallt, sedan sköljes, tvättas och vrides det i ett rent kläde, sedan lägges åter i kitteln 12 lod garn att ½ timma koka, då det tages upp, sköljes och torkas på samma sätt: detta heter betan.

2 Sedan skures åter kitteln och sättes på elden full med vatten, då det bliver varmt, tages åter 2 lod vit vinsten, väl stött och söndergnuggad, som förr är nämnt och slås uti, ävenså göres det med 2 lod stärkelse, då det kokar, slås den andra hälften av skedvattnet uti och röres omkring med spadan, då har man till reds ett lod väl stött konschonell som gnides sönder med det varma vattnet på ett litet fat, då den är islagen, tages den första betningen |123|av garnet, lägges uti och kokas en god fjärdedels timma, sedan uppsköljes och torkas, ävenså göres det ock med den andra betningen. Vill man sedan hava couleur de chair, tager man 6 lod garn och låter det kokas tills det får den färgen.

3 Huru skedvattnet skall blandas. Afton förut förrän man tänker att färga, tager man 2 lod skedvatten ock därtill dubbelt så mycket annat rent vatten, sedan det är blandat lägges däruti 3 nypor raspat engelskt tenn, röres omkring någre gånger och täppes glaset väl till, att det intet slår av sig, och låter det sedan stå över natten.

|124|

4 Till 12 lod garn

5 1 lod konschonell

6 4 lod stärkelse

7 4 lod vit vinsten

8 2 lod skedvatten blandat med 4 lod annat rent vatten, och 3 nypor raspat engelskt tenn.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |121|

    At färga Ponso Coleur de Pos.

    Först sättes en wälskurad Messingskettel på elden lagom full med siöwatn, när det blir warmt tages 2. lod starkelse på en talrick och gnides sonder i det warme watnet med en silfwerskied och slås i kettelen, äfwenså giöres det med 2 lod hwit winsten, som är wäl stött och sichtad; När det begynner koka slås halfparten af skiedwatnet, som är blandat med Ängelskt ten deruti; derpå lagges 12. lod garn i kettelen och hålles wäl ned med en träspada då det har kokat ½ tima, tager |122|man det up och låter det blifwa kalt, sedan skiölljes, twättas och wrides det i ett rent kläde, sedan lägges åter i kettelen 12. lod garn at ½ tima koka, då det tages up, skiölljes och torckas på samma sätt: detta heter Betan.

    Sedan skures åter kiettelen och sättes på elden full med watn, då det blifwer warmt, tages åter 2. lod hwit winsten, wäl stött och sondergnuggad, som förr är namdt och slås uti, Äfwenså giöres det med 2. lod sterckelse, då det kokar, slås den andra hälften af skiedwatnet uti och röres omkring med spadan, då har man til reds ett lod wäl stött Concionell som gnides sönder med det warma watnet på ett litet fat, då den är islagen, tages den första betningen |123|af garnet, lägges uti och kokas en god fierdedels tima, sedan up skiölljes och torckas, Äfwenså giöres det ock med den andra betningen. Will man sedan hafwa Couleur de Chere, tager man 6. lod garn och later det kokas tils det får den färgen

    Huru Skiedwatnet skall blandas. Afton förut förän man täncker at färga, tager man 2 lod skiedwatn ock dertil Dubbelt så mycket an[n]at rent watn, sedan det är blandat lägges deruti 3. niupor raspat Ängelskt ten, röres omkring någre gånger och täppes glaset wäl til, at det intet slår af sig, och later det sedan stå öfwer natten.

    |124|

    Til 12. lod garn

    1. lod Concionell.

    4. lod Stärckelse.

    4. lod hwit winsten.

    2. lod skiedwatn blandat med 4. lod annat rent watn, och 3. niupor raspat Ängelskt ten.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn