240. Bränna gott kornbrännvin

240. Bränna gott kornbrännvin

Lästext

Bränna allahanda slags brännvin

Bränna gott kornbrännvin

1 När man vill stöpa en tunna, tager man 5 fjärdingar råg, 1 fjärding vete och en halvspan malt, detta malas grovt, och när man vill stöpa kokar man upp en panna lag, så slår man gröpet i det kar, som man vill stöpa det uti, och slår några kittlar lag därtill och knådar så gröpet med händerne, som den bästa deg, han arbetas så länge till dess han bliver hel seg, sedan späder man på några kittlar lag och rör det väl, sedan breder man över det och låter det stå, till dess det blir som en tjock välling, sedan täckes det över igen, när det har stått en stund slår|118||155| man på en såslag och rörer det väl, täckes över och låter det stå och sötna, till dess det blir något svalt och det har stått en timma ifrån det begynte stöpas, sedan har man en halv tunna såkallt vatten och blandar upp det med att det blir tunt som en tunn välling, är det så för hett, står det och svalas till dess det blir kallt, så att man väl kan hålla handen däruti. Men somliga år är säden så beskaffad, att man får giva hetare uti, och somliga år svalare, det kan man bäst pröva på första bränningen om året, om man har tunn drank, så behöver man intet mer jäst därtill än en kanna, och om man intet har tunn drank, så skall man hava 3 stop, en malörtskvist skall och läggas därtill, sedan lägges kors över kärilet och täckes till med lakan, filtar och ryor och bindes väl till med rep, att ingen ånga går därav, skulle icke stöpet gå i ett käril, så slå det uti flera och bind det väl till, lägges brädelock över kärilet, sedan står det i 3 fulla dygn, så sätter man till att bränna. Har man inmurad kanna, så slår man först ett ämbar vatten i pannan, och lägger väl eld under och slår så stöpet i pannan, men först skall det röras väl om. Pannan måste intet vara|156| fullare än till skarven. Piporna sättas väl tillsammans och smitar så igen pannan med deg av mjöl och vatten, straxt täppas de nedersta piporne igen med klutar. Observeres, att vattnet kokar förrän stöpet slås uti, sedan stöpet är utslagit, måste det väl röras med en stubbig kvast till dess stöpet börjar att koka och sen smeta igen. När man begynner att bränna, slår man vatten eller is i kyltunnan och hålles alltid kallt, ju kallare man håller i kyltunnan, ju bättre brännvin får man. När pannan rinner, så tager man elden undan och lägger kol eller stora stubbar under som håller länge elden, sedan stybbar man över med aska och stänger dörren till som är gjord som en kakelugnsdörr, tycker man att det rinner för sakta, låter man upp den lilla dörren och låter det fläkta på långsammare, ju långsammare en sådan panna rinner, ju mere brännvin får man, lät förbrännan rinna uti kaggar som man alltid brukar därtill, man låter förbrännan rinna igenom en klut som ligger i vatten, och tratten ställes i ankaret.

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    Bränna allahanda slags Bränwijn.

    Bränna godt Korn Bränwijn.

    När man will stöpa en tunna, tager man 5 fierdingar Råg, 1 fierding Hwete och en halfspan Malt, detta Malas groft, och när man will stöpa kokar man upp en panna lag, så slår man gröpet i det Kar, som man will stöpa det uthi, och slår några Kiettlar lag därtill och knådar så gröpet med händerne, som den bästa deeg, han arbetas så länge till dess han blifwer hehl seeg, sedan späder Man på några Kiettlar lag och rör det wäll, sedan breder man öfwer det och låter det stå, till dess det blir som en tiåck wälling, sedan täckes det öfwer igen, när det har stådt en stund slår|118||155| man på en Sås Lag, och rörer det wäll, täckes öfwer och låter det stå och sötna, till dess det blir något swahlt och det har stått en tima ifrån det begynte stöpas, sedan har man en half tunna Så kalt watn och blandar up det med att det blir tunt som en tunn wälling, är det så för hett, står det och swahlas till dess det blir kalt, så att man wäll kan hålla handen däruthi; Men sombliga åhr är Säden så beskaffad, att man får gifwa hetare uthi, och somliga åhr swalare, det kan man bäst pröfwa på första Bränningen om åhret, om man har tunn dranck, så behöfwer man intet mehr jäst därtill än en Kanna, och om man intet har tunn dranck, så skall man hafwa 3 stop, en mahlörts qwist skall och läggas därtill, sedan lägges Kors öfwer Kärillet och täckes till med lakan filtar och Ryor och bindes wäll till med reep, att ingen ång går däraf, skulle icke stöpet gå i ett Kärill, så slå det uthi flera och bind det wäll till, lägges bräde låck öfwer Kärillet, sedan står det i 3 fulla dygn, så sätter man till att bränna; Har man inmurad Kanna, så slår man först ett ämbar watn i pannan, och lägger wäll eld under och slår så stöpet i pannan, men först skall det röras wäll om, Pannan måste intet wara|156| fullare än till skarfwen, Piporna sättias wäll tillsam[m]ans och smitar så igen pannan med deeg af miöhl och watn, straxt täppas dhe nedersta Piporne igen med klutar. Observeres, att watnet kokar förän stöpet slås uthi, sedan stöpet är utslagit, måste det wäll röras med en stubbig qwast till dess stöpet börjar att koka och sen smeta igen; När man begynner att bränna, slår man watn eller Js i Kyhltunnan och hålles alltid kalt, ju kallare man håller i Kyhltunnan, ju bättre bränwijn får man; När pannan rinner, så tager man elden undan och lägger Kohl ell[er] stora Stubbar under som håller länge elden, sedan stybbar Man öfwer med aska och stänger dören till som är giord som en Kakellugns dör, tycker man att det rinner för sachta, låter man upp den lilla dören och låter det fläckta på långsammare, ju långsammare en sådan panna rinner, ju mere Bränwin får man, lät för brännan rinna uthi Kaggar som man alltid brukar därtill, man låter för brännen rinna i genom en Klut som ligger i watn, och tratten ställes i ankaret.