Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Lagus

  • Om handskriften
  • 1. Pulver att uppfärga gull
  • 2. Gammal penning göra ny
  • 3. Polering till förgyllning
  • 4. Glöfärgor
  • 5. Den bästa gullfärg
  • 6. Hälla därtill
  • 7. Vatten att förtenna järn
  • 8. Förträfflig guldfernissa till silver och tenn som vore de i elden förgyllda
  • 9. En annan fernissa på silver och andre metaller
  • 10. Polering till förgyllning
  • 11. Gullfärga på tenn, mässing och koppar
  • 12. Särdeles vatten som gör metaller gullfärgade
  • 13. Gördelmakareförsilvring på koppar och mässing
  • 14. Pulver till försilvring
  • 15. Kall försilvring
  • 16. En annan kall försilvring på koppar och mässing
  • 17. Sjuda silver vitt
  • 18. Gullkoka mässing
  • 19. Om lackvärck, målning
  • 20. Polyr på lackering
  • 21. God grund på kvistigt träd
  • 22. Vit lackfernissa
  • 23. Anmärkning vid [desse fernisser]
  • 24. Venedisk spegel
  • 25. Skära glas
  • 26. Att göra munlim
  • 27. Stöpa vita och hårda ljus
  • 28. Särdeles eldtyg
  • 29. Puder
  • 30. Hårt träd
  • 31. Knallpulver
  • 32. Lufteld
  • 33. Ljus som brinner i vatten
  • 34. Dito
  • 35. [Eld ej skadar och förbränner]
  • 36. Gott utsäde
  • 37. Göda åkerevärdeliga
  • 38. Dito
  • 39. Trägårdsregler
  • 40. Om kålmask
  • 41. Rosors lukt
  • 42. Persiljeväxt
  • 43. Bönor & ärter
  • 44. Blåskrift på värjeklinga eller knivblad
  • 45. Utdrag av Sven Samuelssons hästläkare bok på ett hästkreaturs ålder
  • 46. Sätt att färga trähus med brunrot
  • 47. Dito grå färg
  • 48. Fernissa, i synnerhet god till läder
  • 49. Bot för sädesmasken, även medel för frodig rågbrådd efter en tunna råg
  • 50. Prov om hästen blir gammal
  • 51. Mot ömma tänder
  • 52. Mot var eller surögd
  • 53. Recept till en kanna bläck
  • 54. Bläckrecept
  • 55. Sättet efter Norbergs idé att inmura brännvinspannan
  • 56. Att på österbottniskt sätt göra kimrök
  • 57. Att färga hus med brunrot
  • 58. Utdrag av Finlands Allmänna Tidning för år 1827 No 54 angående rödfärg med mera
  • 59. Utdrag av Gerss avhandling rörande trädesgårdens rätta behandling
  • 60. Medel att bevara på sommarbete utsläppta kreatur från rovdjurs anfall. Ur Åbo Tidning No 48 1823
  • 61. Scharfs elixir
  • 62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot
  • 63. Utdrag från svenska Dagligt Allehanda Nr 178 för 1824: För vattusot, skörbjugg, tungt bröst, svag mage, ros, revormar, skärpor i blodet, hemorrojder, långsam och svår huvudvärk
  • 64. Dito ur samma tidskrift för utvärtes åkommor såsom stötningar och klämningar på kroppen, även mot förkylning i bröstet och magen, magkramp, diarré, halssjuka, flusstandvärk med mera
  • 65. Blanksmörja efter skomakare Ylins sätt
  • 66. Att göra lin fint som silke
  • 67. Fördelaktigt sätt att salta smör
  • 68. Att färga hög carnad på ylle
  • 69. Äkta ponceau
  • 70. Scharlakansfärg
  • 71. Med krapp att färga rött
  • 72. Leverbrunt
  • 73. Citrongult
  • 74. Blå färg
  • 75. Kastanjebrunt
  • 76. Äkta scharlakan och karmosin
  • 77. Svart färg
  • 78. Silvergrått på ylle
  • 79. Kanelfärg
  • 80. Muskotfärg
  • 81. Ponceau på siden
  • 82. Ordinarie rött
  • 83. Coleur de Rose
  • 84. Citrongult
  • 85. Blått silke eller sidentyg
  • 86. Ljus kaffefärg på ylle
  • 87. Violett på ylle
  • 88. Brandgult att färga
  • 89. Mörk kaffefärg
  • 90. Svavelgult
  • 91. Huru man skall göra tvål
  • 92. Såpa
  • 93. Vidare om tvål
  • 94. Att insalta strömming eller ansjovis
  • 95. Äkta scharlakanskulör på ett skålpund ullgarn
  • 96. Olivfärg att göra
  • 97. Celadongrönt att färga
  • 98. Rött att färga
  • 99. Blomerant att färga
  • 100. Rött silke vitt göra
  • 101. Att draga färgen av sidentyg
  • 102. Att färga svart
  • 103. Svart färg på linne
  • 104. Rosenrött att färga
  • 105. Krappfärg att göra
  • 106. Kastorsvart
  • 107. Vill man hava gulfärga
  • 108. Att färga svart på grovt ylle eller kläde
  • 109. Rött på linne
  • 110. Att färga linne med röd äkta färnbock
  • 111. Att färga ylle med gurkmeja
  • 112. Att svärta linne
  • 113. På ett annat sätt att svärta både linne och ylle
  • 114. Att färga blått ylle och linne
  • 115. Blå färga på linne
  • 116. Gullgaloner att tvätta
  • 117. Huru man skall uttaga fläckar
  • 118. Den på sidentyg
  • 119. Fläckar ur ylletyger
  • 120. Utur sammet
  • 121. Silvergaloner att tvätta
  • 122. Ett mycket gott remedium för alla feta fläckar på siden och ylle
  • 123. För vin- och bärfläckar
  • 124. För blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 125. För bläckfläckar
  • 126. Att färga brunt med sot
  • 127. Att tillverka bomull av linblånor
  • 128. Att göra mandeltårta
  • 129. Att baka vit mandeltårta
  • 130. Att baka pepparkaka
  • 131. Att göra lingonvatten
  • 132. Att baka sockerbröd
  • 133. Gélé på kalvfötter
  • 134. En ostkaka
  • 135. Pudding i panna som är god
  • 136. Pudding på annat manér
  • 137. Mandeltårta
  • 138. Gräddmunkar
  • 139. Fyllda äpplen som stekes i panna
  • 140. Stockfiskpastej
  • 141. Munkar av brödrivit
  • 142. Fyllda äpplen med deg omkring
  • 143. Körvelpastej
  • 144. Pastej av oxtunga
  • 145. Fatmunkar
  • 146. Vinmunkar
  • 147. Risbakelsen
  • 148. Att göra klenät
  • 149. Äppelkaka
  • 150. Ett mycket gott vinmos
  • 151. Jäsen mjölk som kokas
  • 152. En god citronkaka
  • 153. Pastej av höns och lamm
  • 154. Jäsna pannkakor
  • 155. Fransyska limpor
  • 156. Spritbakelse
  • 157. Lemontårta
  • 158. En god stuvad gädda eller annan fisk
  • 159. Äppelkaka
  • 160. Att göra gélé
  • 161. Soppa på kotletter
  • 162. Frikadeller av kött
  • 163. Frikadeller av gädda
  • 164. Kräftfyllning
  • 165. Stuva kräftor med gröna ärter på
  • 166. Stuva kräftor på annat manér
  • 167. En mjölkrätt som kostar litet
  • 168. Rismos
  • 169. Hirsgrynsmunkar
  • 170. Mandelbakelse som gräddas i smör
  • 171. Citronkaka på annat manér, är mycket god
  • 172. Ett brunt ragu av fågel, rätt gott
  • 173. Ostkaka
  • 174. En god mjölkrätt
  • 175. Vinäpplen
  • 176. Stuvad hummer
  • 177. En salt lemontårta
  • 178. Körveltårta
  • 179. Att koka kräftor med murklor och torra kastanjer
  • 180. Att göra fiskpastej
  • 181. En god mjölkrätt av äggvita
  • 182. Morotkaka
  • 183. Citronmjölk
  • 184. En god citronkaka
  • 185. Sockerkaka
  • 186. Krusbärskaka
  • 187. Brunellkaka
  • 188. Makronkaka
  • 189. Rimspudding
  • 190. Körvelkaka
  • 191. Lemonkaka
  • 192. Vinkaka
  • 193. Annan vinkaka
  • 194. Kaka av surgrädda
  • 195. Pannkakor med mandel
  • 196. Pudding som kokas i kläde
  • 197. Sockerpudding
  • 198. Rågbrödkaka
  • 199. Kanelkaka
  • 200. Ostmunkar
  • 201. Kräftkaka
  • 202. Stickelbärskaka
  • 203. Salta gurkor
  • 204. Att göra läskemjöd
  • 205. Att göra ett slags bakelse som är utav smördeg med mandel uti
  • 206. Att göra petit-choumunkar
  • 207. Sockerkaka att tillställa
  • 208. Att baka sockerkaka
  • 209. Att lägga in salpeterkött
  • 210. Att göra pomeransvatten
  • 211. Gélé
  • 212. När man vill destillera gott och välsmakande brännvin
  • 213. Att göra isterkorv
  • 214. Att tvätta och färga handskar
  • 215. Baka små sockerbröd
  • 216. Att bränna mandlar
  • 217. Sockerbröd av grädda
  • 218. Citronskorpor
  • 219. Söttsurt bröd
  • 220. Släta engelska skorpor
  • 221. Annat slags fransyskt bröd: stäglar
  • 222. Raspebröd
  • 223. Skorpor i hastighet
  • 224. Holländska skorpor
  • 225. Fransyska limpor
  • 226. Smörkringlor
  • 227. Fransyska limpor av rågmjöl osyrade
  • 228. Raspebröd av vetemjöl
  • 229. Att brygga gott öl
  • 230. Öl av enbär
  • 231. Att få surt dricka färskt
  • 232. Läskmjöd
  • 233. Häggbärsvin
  • 234. Hallonvin
  • 235. Smultronvin
  • 236. Stickelbärsvin
  • 237. Äppelmust
  • 238. Lingonvatten
  • 239. Björklaka
  • 240. Bränna gott kornbrännvin
  • 241. Klara brännvin
  • 242. Tallstruntbrännvin
  • 243. Göra kalops
  • 244. En förnäm kalops
  • 245. Grillgärd
  • 246. Rev av kalv och lamm
  • 247. Paketkotletter
  • 248. Kotletter av oxkött
  • 249. Lungmos
  • 250. Achie av kalvkött
  • 251. Pichink
  • 252. Komposit
  • 253. Recept till brännvinsdestillation
  • 254. Beskrivning på brännvinsdestillering
  • 255. [finkel]
  • 256. Munlim att tillverka
  • 257. Gott preservativ för hästar
  • 258. Att tillreda hepar antimonium
  • 259. Att bibehålla lädret mjukt och i gott stånd på vagnar, seltyg, skor, stövlor och dylikt
  • 260. Att förbättra lim
  • 261. Att eftergöra mahognyträdets färg
138. Gräddmunkar

139. Fyllda äpplen som stekes i panna

140. Stockfiskpastej

139. Fyllda äpplen som stekes i panna

Lästext

Fyllda äpplen som stekes i panna

1 Till 10 något stora äpplen tages ½ kvarter söt mjölk, 3 à 4 ägg ¼ skålpund korinter, stött kanel efter behag, 3 skedblad skirat smör, en två öres semla, rivit socker så sött man vill hava, blandas väl tillhopa, litet salt, tag dessa äpplen och skär en skiva överst till ett lock, tag ett par eller 3 skedblad rhenskt vin blandas väl tillhopa, skrapa utur äpplen allt det som är mjukt, men vakta att skalet icke går sönder, det mjuka som är ur dem skrapat, blandas ibland det andra, och fyll i de urgrävna äpplen helt fulla, sätt dem sedan i en tårtpanna, smörj pannan med smör, lägg lock över, eld över och under, sätt den avskurna skivan på när de sättas i ugnen, när de ha stått en liten stund, så gör fyllningen sig upp. Men|54||91| det skadar intet, laga att de stå raka och icke luta, en god halv timma behöva de gräddas, rives socker över dem när de äro gräddade och ätes medan de äro varma, kan och ätas kalla med ett skedblad söt grädda över eller snömos blandat med socker och rosenvatten, kan och ätas utan någonting.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Fyllda Äplen som stekes i Panna.

    Till 10 något stora äplen tages ½ qwarter söt miölck, 3 à 4 ägg ¼ skålpund Corinter, stött Caneel efter behag 3 Skiedblad, skirt Smör en twå örs simbla, rifwit såcker så sött man will hafwa, blandas wäll tillhopa, litet Salt, tag dessa äplen och skiär en skifwa öfwerst till ett låck tag ett par eller 3 skiedblad Renskt Wijn blandas wäll tillhopa, skrapa uthur äplen alt det som är miukt, men wackta att skahlet icke går sönder, det miuka som är uhr dem skrapat, blandas ibland det andra, och fyll i dhe uhr gräfna äplen helt fulla, sätt dem sedan i en tårt panna, smörg pannan med Smör, lägg låck öfwer, eld öfwer och under, sätt den afskurna skifwan på när dhe sätias i ugnen, när dhe ha stådt en liten stund, så giör fyllningen sig up, Men|54||91| det skadar intet, laga att dhe stå raka och icke luta, en god half tima behöfwa dhe gräddas, rifwes såcker öfwer dem när dhe äro gräddade och ätes medan dhe äro warma, kan och ätas kalla med ett skiedblad söt grädda öfwer eller snö moos blandat med Såcker och Rosenwatn, kan och ätas uthan någon ting.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn