Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Lagus

  • Om handskriften
  • 1. Pulver att uppfärga gull
  • 2. Gammal penning göra ny
  • 3. Polering till förgyllning
  • 4. Glöfärgor
  • 5. Den bästa gullfärg
  • 6. Hälla därtill
  • 7. Vatten att förtenna järn
  • 8. Förträfflig guldfernissa till silver och tenn som vore de i elden förgyllda
  • 9. En annan fernissa på silver och andre metaller
  • 10. Polering till förgyllning
  • 11. Gullfärga på tenn, mässing och koppar
  • 12. Särdeles vatten som gör metaller gullfärgade
  • 13. Gördelmakareförsilvring på koppar och mässing
  • 14. Pulver till försilvring
  • 15. Kall försilvring
  • 16. En annan kall försilvring på koppar och mässing
  • 17. Sjuda silver vitt
  • 18. Gullkoka mässing
  • 19. Om lackvärck, målning
  • 20. Polyr på lackering
  • 21. God grund på kvistigt träd
  • 22. Vit lackfernissa
  • 23. Anmärkning vid [desse fernisser]
  • 24. Venedisk spegel
  • 25. Skära glas
  • 26. Att göra munlim
  • 27. Stöpa vita och hårda ljus
  • 28. Särdeles eldtyg
  • 29. Puder
  • 30. Hårt träd
  • 31. Knallpulver
  • 32. Lufteld
  • 33. Ljus som brinner i vatten
  • 34. Dito
  • 35. [Eld ej skadar och förbränner]
  • 36. Gott utsäde
  • 37. Göda åkerevärdeliga
  • 38. Dito
  • 39. Trägårdsregler
  • 40. Om kålmask
  • 41. Rosors lukt
  • 42. Persiljeväxt
  • 43. Bönor & ärter
  • 44. Blåskrift på värjeklinga eller knivblad
  • 45. Utdrag av Sven Samuelssons hästläkare bok på ett hästkreaturs ålder
  • 46. Sätt att färga trähus med brunrot
  • 47. Dito grå färg
  • 48. Fernissa, i synnerhet god till läder
  • 49. Bot för sädesmasken, även medel för frodig rågbrådd efter en tunna råg
  • 50. Prov om hästen blir gammal
  • 51. Mot ömma tänder
  • 52. Mot var eller surögd
  • 53. Recept till en kanna bläck
  • 54. Bläckrecept
  • 55. Sättet efter Norbergs idé att inmura brännvinspannan
  • 56. Att på österbottniskt sätt göra kimrök
  • 57. Att färga hus med brunrot
  • 58. Utdrag av Finlands Allmänna Tidning för år 1827 No 54 angående rödfärg med mera
  • 59. Utdrag av Gerss avhandling rörande trädesgårdens rätta behandling
  • 60. Medel att bevara på sommarbete utsläppta kreatur från rovdjurs anfall. Ur Åbo Tidning No 48 1823
  • 61. Scharfs elixir
  • 62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot
  • 63. Utdrag från svenska Dagligt Allehanda Nr 178 för 1824: För vattusot, skörbjugg, tungt bröst, svag mage, ros, revormar, skärpor i blodet, hemorrojder, långsam och svår huvudvärk
  • 64. Dito ur samma tidskrift för utvärtes åkommor såsom stötningar och klämningar på kroppen, även mot förkylning i bröstet och magen, magkramp, diarré, halssjuka, flusstandvärk med mera
  • 65. Blanksmörja efter skomakare Ylins sätt
  • 66. Att göra lin fint som silke
  • 67. Fördelaktigt sätt att salta smör
  • 68. Att färga hög carnad på ylle
  • 69. Äkta ponceau
  • 70. Scharlakansfärg
  • 71. Med krapp att färga rött
  • 72. Leverbrunt
  • 73. Citrongult
  • 74. Blå färg
  • 75. Kastanjebrunt
  • 76. Äkta scharlakan och karmosin
  • 77. Svart färg
  • 78. Silvergrått på ylle
  • 79. Kanelfärg
  • 80. Muskotfärg
  • 81. Ponceau på siden
  • 82. Ordinarie rött
  • 83. Coleur de Rose
  • 84. Citrongult
  • 85. Blått silke eller sidentyg
  • 86. Ljus kaffefärg på ylle
  • 87. Violett på ylle
  • 88. Brandgult att färga
  • 89. Mörk kaffefärg
  • 90. Svavelgult
  • 91. Huru man skall göra tvål
  • 92. Såpa
  • 93. Vidare om tvål
  • 94. Att insalta strömming eller ansjovis
  • 95. Äkta scharlakanskulör på ett skålpund ullgarn
  • 96. Olivfärg att göra
  • 97. Celadongrönt att färga
  • 98. Rött att färga
  • 99. Blomerant att färga
  • 100. Rött silke vitt göra
  • 101. Att draga färgen av sidentyg
  • 102. Att färga svart
  • 103. Svart färg på linne
  • 104. Rosenrött att färga
  • 105. Krappfärg att göra
  • 106. Kastorsvart
  • 107. Vill man hava gulfärga
  • 108. Att färga svart på grovt ylle eller kläde
  • 109. Rött på linne
  • 110. Att färga linne med röd äkta färnbock
  • 111. Att färga ylle med gurkmeja
  • 112. Att svärta linne
  • 113. På ett annat sätt att svärta både linne och ylle
  • 114. Att färga blått ylle och linne
  • 115. Blå färga på linne
  • 116. Gullgaloner att tvätta
  • 117. Huru man skall uttaga fläckar
  • 118. Den på sidentyg
  • 119. Fläckar ur ylletyger
  • 120. Utur sammet
  • 121. Silvergaloner att tvätta
  • 122. Ett mycket gott remedium för alla feta fläckar på siden och ylle
  • 123. För vin- och bärfläckar
  • 124. För blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 125. För bläckfläckar
  • 126. Att färga brunt med sot
  • 127. Att tillverka bomull av linblånor
  • 128. Att göra mandeltårta
  • 129. Att baka vit mandeltårta
  • 130. Att baka pepparkaka
  • 131. Att göra lingonvatten
  • 132. Att baka sockerbröd
  • 133. Gélé på kalvfötter
  • 134. En ostkaka
  • 135. Pudding i panna som är god
  • 136. Pudding på annat manér
  • 137. Mandeltårta
  • 138. Gräddmunkar
  • 139. Fyllda äpplen som stekes i panna
  • 140. Stockfiskpastej
  • 141. Munkar av brödrivit
  • 142. Fyllda äpplen med deg omkring
  • 143. Körvelpastej
  • 144. Pastej av oxtunga
  • 145. Fatmunkar
  • 146. Vinmunkar
  • 147. Risbakelsen
  • 148. Att göra klenät
  • 149. Äppelkaka
  • 150. Ett mycket gott vinmos
  • 151. Jäsen mjölk som kokas
  • 152. En god citronkaka
  • 153. Pastej av höns och lamm
  • 154. Jäsna pannkakor
  • 155. Fransyska limpor
  • 156. Spritbakelse
  • 157. Lemontårta
  • 158. En god stuvad gädda eller annan fisk
  • 159. Äppelkaka
  • 160. Att göra gélé
  • 161. Soppa på kotletter
  • 162. Frikadeller av kött
  • 163. Frikadeller av gädda
  • 164. Kräftfyllning
  • 165. Stuva kräftor med gröna ärter på
  • 166. Stuva kräftor på annat manér
  • 167. En mjölkrätt som kostar litet
  • 168. Rismos
  • 169. Hirsgrynsmunkar
  • 170. Mandelbakelse som gräddas i smör
  • 171. Citronkaka på annat manér, är mycket god
  • 172. Ett brunt ragu av fågel, rätt gott
  • 173. Ostkaka
  • 174. En god mjölkrätt
  • 175. Vinäpplen
  • 176. Stuvad hummer
  • 177. En salt lemontårta
  • 178. Körveltårta
  • 179. Att koka kräftor med murklor och torra kastanjer
  • 180. Att göra fiskpastej
  • 181. En god mjölkrätt av äggvita
  • 182. Morotkaka
  • 183. Citronmjölk
  • 184. En god citronkaka
  • 185. Sockerkaka
  • 186. Krusbärskaka
  • 187. Brunellkaka
  • 188. Makronkaka
  • 189. Rimspudding
  • 190. Körvelkaka
  • 191. Lemonkaka
  • 192. Vinkaka
  • 193. Annan vinkaka
  • 194. Kaka av surgrädda
  • 195. Pannkakor med mandel
  • 196. Pudding som kokas i kläde
  • 197. Sockerpudding
  • 198. Rågbrödkaka
  • 199. Kanelkaka
  • 200. Ostmunkar
  • 201. Kräftkaka
  • 202. Stickelbärskaka
  • 203. Salta gurkor
  • 204. Att göra läskemjöd
  • 205. Att göra ett slags bakelse som är utav smördeg med mandel uti
  • 206. Att göra petit-choumunkar
  • 207. Sockerkaka att tillställa
  • 208. Att baka sockerkaka
  • 209. Att lägga in salpeterkött
  • 210. Att göra pomeransvatten
  • 211. Gélé
  • 212. När man vill destillera gott och välsmakande brännvin
  • 213. Att göra isterkorv
  • 214. Att tvätta och färga handskar
  • 215. Baka små sockerbröd
  • 216. Att bränna mandlar
  • 217. Sockerbröd av grädda
  • 218. Citronskorpor
  • 219. Söttsurt bröd
  • 220. Släta engelska skorpor
  • 221. Annat slags fransyskt bröd: stäglar
  • 222. Raspebröd
  • 223. Skorpor i hastighet
  • 224. Holländska skorpor
  • 225. Fransyska limpor
  • 226. Smörkringlor
  • 227. Fransyska limpor av rågmjöl osyrade
  • 228. Raspebröd av vetemjöl
  • 229. Att brygga gott öl
  • 230. Öl av enbär
  • 231. Att få surt dricka färskt
  • 232. Läskmjöd
  • 233. Häggbärsvin
  • 234. Hallonvin
  • 235. Smultronvin
  • 236. Stickelbärsvin
  • 237. Äppelmust
  • 238. Lingonvatten
  • 239. Björklaka
  • 240. Bränna gott kornbrännvin
  • 241. Klara brännvin
  • 242. Tallstruntbrännvin
  • 243. Göra kalops
  • 244. En förnäm kalops
  • 245. Grillgärd
  • 246. Rev av kalv och lamm
  • 247. Paketkotletter
  • 248. Kotletter av oxkött
  • 249. Lungmos
  • 250. Achie av kalvkött
  • 251. Pichink
  • 252. Komposit
  • 253. Recept till brännvinsdestillation
  • 254. Beskrivning på brännvinsdestillering
  • 255. [finkel]
  • 256. Munlim att tillverka
  • 257. Gott preservativ för hästar
  • 258. Att tillreda hepar antimonium
  • 259. Att bibehålla lädret mjukt och i gott stånd på vagnar, seltyg, skor, stövlor och dylikt
  • 260. Att förbättra lim
  • 261. Att eftergöra mahognyträdets färg
136. Pudding på annat manér

137. Mandeltårta

138. Gräddmunkar

137. Mandeltårta

Lästext

Mandeltårta

1 Tag 1 skålpund stött mandel med rosenvatten mycket fint, tag ett tjog färska ägg till vart skålpund mandel,|52||89| alla äggeblommorna tages för sig, 1 skålpund fint socker, det skall rivas och sållas igenom ett durkslag, mandelen skall först kramas in med äggeblommorna, sedan slås sockret däruti med litet rosenvatten, detta skall väl klappas tillhopa allt på ett sätt, eljest ger tårtan sig icke upp, sist slår man uti äggvitorne men intet mer än halvparten, enär det andra är ½ timma klappat. När allt är väl klappat, lät det uti en tårtpanna med deg under, kan och göras i formor, då skall forman vara väl smord, har man tårtan i pannan, skall han gräddas i två timmar på glöd eller i ugn. När man vill göra i stor form, så tag papper och smörj med smör och lägg i bottnen, slå sedan uti och lät honom gräddas så är han färdig, enär han är gräddat, så stjälp honom på ett fat, och socker över, litet rosenvatten eller pomeransblandvatten, den som tål ett fjärdedels skålpund bitter, skall vara ibland, så är han mycket god, ½ skålpund bitter till 1 skålpund god, äggvitorna skola väl vispas förrän man slår det ibland det andra.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Mandel Tårta.

    Tag 1 skåhlpund, stött mandell med rosen watn mycket fint, tag ett Tiåg färska ägg till hwart skåhlpund Mandell|52||89| alla ägge blommorna tages för sig, 1 skåhlpund fint Såcker, det skall rifwas och sållas igenom ett durchslag, mandelen skall först kramas in med äggeblommorna, sedan slås Såckret, däruthi med litet Rosenwatn, detta skall wäll klappas tillhopa alt på ett sätt, elliest gier tårtan sig icke upp, sist slår man uthi äggehwitorne men intet mer än halfparten, enär det andra är ½ tima klappat. När alt är wäll klappat, lät det uthi en tårtpanna med deg under, kan och giöras i formor, då skall forman wara wäll smord, har man tårtan i pannan, skall han gräddas i twå timar på glöd ell[er] i ugn. När man will giöra i stor form, så tag Papper och smörg med smör och lägg i båtnen, slå sedan uthi och lät honom gräddas så är han färdig, enär han är gräddat, så stiälp honom på ett Fath, och Såcker öfwer, litet Rosen watn eller pommerants bland watn, den som tåhl ett fierdedehls p[und] bitter, skall wara ibland, så är han mycket god, ½ skålpund bitter till 1 ℔: god, ägge hwitorna skohla wäll wispas förän Man slår det ibland det andra.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn