Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Lagus

  • Om handskriften
  • 1. Pulver att uppfärga gull
  • 2. Gammal penning göra ny
  • 3. Polering till förgyllning
  • 4. Glöfärgor
  • 5. Den bästa gullfärg
  • 6. Hälla därtill
  • 7. Vatten att förtenna järn
  • 8. Förträfflig guldfernissa till silver och tenn som vore de i elden förgyllda
  • 9. En annan fernissa på silver och andre metaller
  • 10. Polering till förgyllning
  • 11. Gullfärga på tenn, mässing och koppar
  • 12. Särdeles vatten som gör metaller gullfärgade
  • 13. Gördelmakareförsilvring på koppar och mässing
  • 14. Pulver till försilvring
  • 15. Kall försilvring
  • 16. En annan kall försilvring på koppar och mässing
  • 17. Sjuda silver vitt
  • 18. Gullkoka mässing
  • 19. Om lackvärck, målning
  • 20. Polyr på lackering
  • 21. God grund på kvistigt träd
  • 22. Vit lackfernissa
  • 23. Anmärkning vid [desse fernisser]
  • 24. Venedisk spegel
  • 25. Skära glas
  • 26. Att göra munlim
  • 27. Stöpa vita och hårda ljus
  • 28. Särdeles eldtyg
  • 29. Puder
  • 30. Hårt träd
  • 31. Knallpulver
  • 32. Lufteld
  • 33. Ljus som brinner i vatten
  • 34. Dito
  • 35. [Eld ej skadar och förbränner]
  • 36. Gott utsäde
  • 37. Göda åkerevärdeliga
  • 38. Dito
  • 39. Trägårdsregler
  • 40. Om kålmask
  • 41. Rosors lukt
  • 42. Persiljeväxt
  • 43. Bönor & ärter
  • 44. Blåskrift på värjeklinga eller knivblad
  • 45. Utdrag av Sven Samuelssons hästläkare bok på ett hästkreaturs ålder
  • 46. Sätt att färga trähus med brunrot
  • 47. Dito grå färg
  • 48. Fernissa, i synnerhet god till läder
  • 49. Bot för sädesmasken, även medel för frodig rågbrådd efter en tunna råg
  • 50. Prov om hästen blir gammal
  • 51. Mot ömma tänder
  • 52. Mot var eller surögd
  • 53. Recept till en kanna bläck
  • 54. Bläckrecept
  • 55. Sättet efter Norbergs idé att inmura brännvinspannan
  • 56. Att på österbottniskt sätt göra kimrök
  • 57. Att färga hus med brunrot
  • 58. Utdrag av Finlands Allmänna Tidning för år 1827 No 54 angående rödfärg med mera
  • 59. Utdrag av Gerss avhandling rörande trädesgårdens rätta behandling
  • 60. Medel att bevara på sommarbete utsläppta kreatur från rovdjurs anfall. Ur Åbo Tidning No 48 1823
  • 61. Scharfs elixir
  • 62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot
  • 63. Utdrag från svenska Dagligt Allehanda Nr 178 för 1824: För vattusot, skörbjugg, tungt bröst, svag mage, ros, revormar, skärpor i blodet, hemorrojder, långsam och svår huvudvärk
  • 64. Dito ur samma tidskrift för utvärtes åkommor såsom stötningar och klämningar på kroppen, även mot förkylning i bröstet och magen, magkramp, diarré, halssjuka, flusstandvärk med mera
  • 65. Blanksmörja efter skomakare Ylins sätt
  • 66. Att göra lin fint som silke
  • 67. Fördelaktigt sätt att salta smör
  • 68. Att färga hög carnad på ylle
  • 69. Äkta ponceau
  • 70. Scharlakansfärg
  • 71. Med krapp att färga rött
  • 72. Leverbrunt
  • 73. Citrongult
  • 74. Blå färg
  • 75. Kastanjebrunt
  • 76. Äkta scharlakan och karmosin
  • 77. Svart färg
  • 78. Silvergrått på ylle
  • 79. Kanelfärg
  • 80. Muskotfärg
  • 81. Ponceau på siden
  • 82. Ordinarie rött
  • 83. Coleur de Rose
  • 84. Citrongult
  • 85. Blått silke eller sidentyg
  • 86. Ljus kaffefärg på ylle
  • 87. Violett på ylle
  • 88. Brandgult att färga
  • 89. Mörk kaffefärg
  • 90. Svavelgult
  • 91. Huru man skall göra tvål
  • 92. Såpa
  • 93. Vidare om tvål
  • 94. Att insalta strömming eller ansjovis
  • 95. Äkta scharlakanskulör på ett skålpund ullgarn
  • 96. Olivfärg att göra
  • 97. Celadongrönt att färga
  • 98. Rött att färga
  • 99. Blomerant att färga
  • 100. Rött silke vitt göra
  • 101. Att draga färgen av sidentyg
  • 102. Att färga svart
  • 103. Svart färg på linne
  • 104. Rosenrött att färga
  • 105. Krappfärg att göra
  • 106. Kastorsvart
  • 107. Vill man hava gulfärga
  • 108. Att färga svart på grovt ylle eller kläde
  • 109. Rött på linne
  • 110. Att färga linne med röd äkta färnbock
  • 111. Att färga ylle med gurkmeja
  • 112. Att svärta linne
  • 113. På ett annat sätt att svärta både linne och ylle
  • 114. Att färga blått ylle och linne
  • 115. Blå färga på linne
  • 116. Gullgaloner att tvätta
  • 117. Huru man skall uttaga fläckar
  • 118. Den på sidentyg
  • 119. Fläckar ur ylletyger
  • 120. Utur sammet
  • 121. Silvergaloner att tvätta
  • 122. Ett mycket gott remedium för alla feta fläckar på siden och ylle
  • 123. För vin- och bärfläckar
  • 124. För blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 125. För bläckfläckar
  • 126. Att färga brunt med sot
  • 127. Att tillverka bomull av linblånor
  • 128. Att göra mandeltårta
  • 129. Att baka vit mandeltårta
  • 130. Att baka pepparkaka
  • 131. Att göra lingonvatten
  • 132. Att baka sockerbröd
  • 133. Gélé på kalvfötter
  • 134. En ostkaka
  • 135. Pudding i panna som är god
  • 136. Pudding på annat manér
  • 137. Mandeltårta
  • 138. Gräddmunkar
  • 139. Fyllda äpplen som stekes i panna
  • 140. Stockfiskpastej
  • 141. Munkar av brödrivit
  • 142. Fyllda äpplen med deg omkring
  • 143. Körvelpastej
  • 144. Pastej av oxtunga
  • 145. Fatmunkar
  • 146. Vinmunkar
  • 147. Risbakelsen
  • 148. Att göra klenät
  • 149. Äppelkaka
  • 150. Ett mycket gott vinmos
  • 151. Jäsen mjölk som kokas
  • 152. En god citronkaka
  • 153. Pastej av höns och lamm
  • 154. Jäsna pannkakor
  • 155. Fransyska limpor
  • 156. Spritbakelse
  • 157. Lemontårta
  • 158. En god stuvad gädda eller annan fisk
  • 159. Äppelkaka
  • 160. Att göra gélé
  • 161. Soppa på kotletter
  • 162. Frikadeller av kött
  • 163. Frikadeller av gädda
  • 164. Kräftfyllning
  • 165. Stuva kräftor med gröna ärter på
  • 166. Stuva kräftor på annat manér
  • 167. En mjölkrätt som kostar litet
  • 168. Rismos
  • 169. Hirsgrynsmunkar
  • 170. Mandelbakelse som gräddas i smör
  • 171. Citronkaka på annat manér, är mycket god
  • 172. Ett brunt ragu av fågel, rätt gott
  • 173. Ostkaka
  • 174. En god mjölkrätt
  • 175. Vinäpplen
  • 176. Stuvad hummer
  • 177. En salt lemontårta
  • 178. Körveltårta
  • 179. Att koka kräftor med murklor och torra kastanjer
  • 180. Att göra fiskpastej
  • 181. En god mjölkrätt av äggvita
  • 182. Morotkaka
  • 183. Citronmjölk
  • 184. En god citronkaka
  • 185. Sockerkaka
  • 186. Krusbärskaka
  • 187. Brunellkaka
  • 188. Makronkaka
  • 189. Rimspudding
  • 190. Körvelkaka
  • 191. Lemonkaka
  • 192. Vinkaka
  • 193. Annan vinkaka
  • 194. Kaka av surgrädda
  • 195. Pannkakor med mandel
  • 196. Pudding som kokas i kläde
  • 197. Sockerpudding
  • 198. Rågbrödkaka
  • 199. Kanelkaka
  • 200. Ostmunkar
  • 201. Kräftkaka
  • 202. Stickelbärskaka
  • 203. Salta gurkor
  • 204. Att göra läskemjöd
  • 205. Att göra ett slags bakelse som är utav smördeg med mandel uti
  • 206. Att göra petit-choumunkar
  • 207. Sockerkaka att tillställa
  • 208. Att baka sockerkaka
  • 209. Att lägga in salpeterkött
  • 210. Att göra pomeransvatten
  • 211. Gélé
  • 212. När man vill destillera gott och välsmakande brännvin
  • 213. Att göra isterkorv
  • 214. Att tvätta och färga handskar
  • 215. Baka små sockerbröd
  • 216. Att bränna mandlar
  • 217. Sockerbröd av grädda
  • 218. Citronskorpor
  • 219. Söttsurt bröd
  • 220. Släta engelska skorpor
  • 221. Annat slags fransyskt bröd: stäglar
  • 222. Raspebröd
  • 223. Skorpor i hastighet
  • 224. Holländska skorpor
  • 225. Fransyska limpor
  • 226. Smörkringlor
  • 227. Fransyska limpor av rågmjöl osyrade
  • 228. Raspebröd av vetemjöl
  • 229. Att brygga gott öl
  • 230. Öl av enbär
  • 231. Att få surt dricka färskt
  • 232. Läskmjöd
  • 233. Häggbärsvin
  • 234. Hallonvin
  • 235. Smultronvin
  • 236. Stickelbärsvin
  • 237. Äppelmust
  • 238. Lingonvatten
  • 239. Björklaka
  • 240. Bränna gott kornbrännvin
  • 241. Klara brännvin
  • 242. Tallstruntbrännvin
  • 243. Göra kalops
  • 244. En förnäm kalops
  • 245. Grillgärd
  • 246. Rev av kalv och lamm
  • 247. Paketkotletter
  • 248. Kotletter av oxkött
  • 249. Lungmos
  • 250. Achie av kalvkött
  • 251. Pichink
  • 252. Komposit
  • 253. Recept till brännvinsdestillation
  • 254. Beskrivning på brännvinsdestillering
  • 255. [finkel]
  • 256. Munlim att tillverka
  • 257. Gott preservativ för hästar
  • 258. Att tillreda hepar antimonium
  • 259. Att bibehålla lädret mjukt och i gott stånd på vagnar, seltyg, skor, stövlor och dylikt
  • 260. Att förbättra lim
  • 261. Att eftergöra mahognyträdets färg
172. Ett brunt ragu av fågel, rätt gott

173. Ostkaka

174. En god mjölkrätt

173. Ostkaka

Lästext

Ostkaka

1 Tag 7 kannor morgonmjölk, sättes på elden och värmes väl varmt, intet att hon brännes om man doppar fingret uti, tag 2 ägg med vitarne, efter var kanna vispa väl sönder, tages ett strukit skedblad vetemjöl till var kanna, slå litet av mjölken till äggen vispas och slås straxt i den varma mjölken och vispas tillsammans, slå löpvattnet däruti och rör sakta omkring och lät det stå litet tills mjölken har lupit ihop, sedan tag upp osten med ett durkslag och lägg i ett mässingsmullöga eller|77||114| något att vasslan rinner av, låter ostkakan kokas i ugnen, men slår osten i 2 eller 3 mullögon, när hon är kokad en stund, så tages hon ur ugnen och slås vasslan av, men intet allt, enär hon blir bra brun, så tager man henne ur ugnen och slår allt i ett mullöga, att det blir en tjock laka, när man sätter henne i ugnen, tager man ett stop sötgrädda, allt som hon är stor till, sätter den på elden med nog stött kanel och socker, litet mer än ½ marker färskt smör, det röres allt stadigt och kokas, att han blir tjock som en välling, den soppan slås varvtals på och kokas i kakan, när hon har kokat en stund, så tages hon ut och slås mera på, sedan hon är vänd att kakan har blivit brun, så makar man henne på ett fat och slår så mera soppa på, man kan och lägga ostkakan på ett fat när hon skall vändas, och låta henne gräddas där på, och soppa emellan vart varv. När hon gräddas på fat, kan man få henne helare, man kan och taga bara äggulor, då skall tagas 2 gulor för vart ägg, när man vill hava ostkaka till afton, så lägges löpet i vatten om morgonen. Men vill man hava till middagen, så|78||115| lägg det i vatten över natten i ett halvstop vatten, emot man skall slå löpvattnet uti, skall man sätta skålen vid elden att det blir varmt, ugnen måste vara så varm som till en bakning.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Ost Kaka.

    Tag 7 Kannor Morgon Miölck, sättes på elden och wärmes wäll warmt, intet att hon brännes om man doppar fingret uthi, tag 2 ägg med hwitarne, efter hwar kanna wispa wäll sönder, tages ett strukit skiedblad hwetemiöhl till hwar kanna, slå litet af miölcken till äggen wispas och slås straxt i den warma Miölcken och wispas tillsammans slå löpwatnet däruthi och rör sachta omkring och lät det stå litet tills Miölcken har lupit i hop, sedan tag up Osten med ett durchslag och läg i ett Mässings Mullöga eller|77||114| något att wasslan rinner af, låter Ostkakan kokas i ugnen, Men slår osten i 2 eller 3 Mullögon, när hon är kokad en stund, så tages hon uhr ugnen och slås wasslan af, men intet alt, enär hon blir bra brun, så tager man henne uhr ugnen och slår alt i ett Mullöga, att det blir en tiåck laka, när man sätter henne i ugnen, tager man ett stop söt grädda, alt som hon är stor till, sätter den på elden med nog stött Kaneel och Såcker, litet mer än ½ Marcker färskt smör, det röres alt stadigt och kokas, att han blir tiåck som en wälling, den soppan slås hwarf tahls på och Kokas i Kakan, när hon har Kokat en stund, så tages hon uth och slås mera på, sedan hon är wänd att kakan har blifwit brun, så makar man henne på ett Fath och slår så mera såppa på, man kan och lägga Ostkakan på ett fath när hon skall wändas, och låta henne gräddas där på, och såppa emellan hwart hwarf, När hon gräddas på fath, kan man få henne helare, man kan och taga bara äggeguhlor, då skall tagas 2 gulor för hwart ägg, när man will hafwa ostkaka till afton, så lägges löpet i watn om Morgonen, Men will man hafwa till Middagen, så|78||115| läg det i watn öfwer natten i ett half Stop watn, emot man skall slå löpwatnet uthi, skall man sättia skålen wid elden att det blir warmt, ugnen måste wara så warm som till en bakning.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn