Primär meny
Meny
Innehåll
Om utgåvan
Sök
Historiska recept
Lagus
Om handskriften
1. Pulver att uppfärga gull
2. Gammal penning göra ny
3. Polering till förgyllning
4. Glöfärgor
5. Den bästa gullfärg
6. Hälla därtill
7. Vatten att förtenna järn
8. Förträfflig guldfernissa till silver och tenn som vore de i elden förgyllda
9. En annan fernissa på silver och andre metaller
10. Polering till förgyllning
11. Gullfärga på tenn, mässing och koppar
12. Särdeles vatten som gör metaller gullfärgade
13. Gördelmakareförsilvring på koppar och mässing
14. Pulver till försilvring
15. Kall försilvring
16. En annan kall försilvring på koppar och mässing
17. Sjuda silver vitt
18. Gullkoka mässing
19. Om lackvärck, målning
20. Polyr på lackering
21. God grund på kvistigt träd
22. Vit lackfernissa
23. Anmärkning vid [desse fernisser]
24. Venedisk spegel
25. Skära glas
26. Att göra munlim
27. Stöpa vita och hårda ljus
28. Särdeles eldtyg
29. Puder
30. Hårt träd
31. Knallpulver
32. Lufteld
33. Ljus som brinner i vatten
34. Dito
35. [Eld ej skadar och förbränner]
36. Gott utsäde
37. Göda åkerevärdeliga
38. Dito
39. Trägårdsregler
40. Om kålmask
41. Rosors lukt
42. Persiljeväxt
43. Bönor & ärter
44. Blåskrift på värjeklinga eller knivblad
45. Utdrag av Sven Samuelssons hästläkare bok på ett hästkreaturs ålder
46. Sätt att färga trähus med brunrot
47. Dito grå färg
48. Fernissa, i synnerhet god till läder
49. Bot för sädesmasken, även medel för frodig rågbrådd efter en tunna råg
50. Prov om hästen blir gammal
51. Mot ömma tänder
52. Mot var eller surögd
53. Recept till en kanna bläck
54. Bläckrecept
55. Sättet efter Norbergs idé att inmura brännvinspannan
56. Att på österbottniskt sätt göra kimrök
57. Att färga hus med brunrot
58. Utdrag av Finlands Allmänna Tidning för år 1827 No 54 angående rödfärg med mera
59. Utdrag av Gerss avhandling rörande trädesgårdens rätta behandling
60. Medel att bevara på sommarbete utsläppta kreatur från rovdjurs anfall. Ur Åbo Tidning No 48 1823
61. Scharfs elixir
62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot
63. Utdrag från svenska Dagligt Allehanda Nr 178 för 1824: För vattusot, skörbjugg, tungt bröst, svag mage, ros, revormar, skärpor i blodet, hemorrojder, långsam och svår huvudvärk
64. Dito ur samma tidskrift för utvärtes åkommor såsom stötningar och klämningar på kroppen, även mot förkylning i bröstet och magen, magkramp, diarré, halssjuka, flusstandvärk med mera
65. Blanksmörja efter skomakare Ylins sätt
66. Att göra lin fint som silke
67. Fördelaktigt sätt att salta smör
68. Att färga hög carnad på ylle
69. Äkta ponceau
70. Scharlakansfärg
71. Med krapp att färga rött
72. Leverbrunt
73. Citrongult
74. Blå färg
75. Kastanjebrunt
76. Äkta scharlakan och karmosin
77. Svart färg
78. Silvergrått på ylle
79. Kanelfärg
80. Muskotfärg
81. Ponceau på siden
82. Ordinarie rött
83. Coleur de Rose
84. Citrongult
85. Blått silke eller sidentyg
86. Ljus kaffefärg på ylle
87. Violett på ylle
88. Brandgult att färga
89. Mörk kaffefärg
90. Svavelgult
91. Huru man skall göra tvål
92. Såpa
93. Vidare om tvål
94. Att insalta strömming eller ansjovis
95. Äkta scharlakanskulör på ett skålpund ullgarn
96. Olivfärg att göra
97. Celadongrönt att färga
98. Rött att färga
99. Blomerant att färga
100. Rött silke vitt göra
101. Att draga färgen av sidentyg
102. Att färga svart
103. Svart färg på linne
104. Rosenrött att färga
105. Krappfärg att göra
106. Kastorsvart
107. Vill man hava gulfärga
108. Att färga svart på grovt ylle eller kläde
109. Rött på linne
110. Att färga linne med röd äkta färnbock
111. Att färga ylle med gurkmeja
112. Att svärta linne
113. På ett annat sätt att svärta både linne och ylle
114. Att färga blått ylle och linne
115. Blå färga på linne
116. Gullgaloner att tvätta
117. Huru man skall uttaga fläckar
118. Den på sidentyg
119. Fläckar ur ylletyger
120. Utur sammet
121. Silvergaloner att tvätta
122. Ett mycket gott remedium för alla feta fläckar på siden och ylle
123. För vin- och bärfläckar
124. För blå fläckar på grönt siden och ylle
125. För bläckfläckar
126. Att färga brunt med sot
127. Att tillverka bomull av linblånor
128. Att göra mandeltårta
129. Att baka vit mandeltårta
130. Att baka pepparkaka
131. Att göra lingonvatten
132. Att baka sockerbröd
133. Gélé på kalvfötter
134. En ostkaka
135. Pudding i panna som är god
136. Pudding på annat manér
137. Mandeltårta
138. Gräddmunkar
139. Fyllda äpplen som stekes i panna
140. Stockfiskpastej
141. Munkar av brödrivit
142. Fyllda äpplen med deg omkring
143. Körvelpastej
144. Pastej av oxtunga
145. Fatmunkar
146. Vinmunkar
147. Risbakelsen
148. Att göra klenät
149. Äppelkaka
150. Ett mycket gott vinmos
151. Jäsen mjölk som kokas
152. En god citronkaka
153. Pastej av höns och lamm
154. Jäsna pannkakor
155. Fransyska limpor
156. Spritbakelse
157. Lemontårta
158. En god stuvad gädda eller annan fisk
159. Äppelkaka
160. Att göra gélé
161. Soppa på kotletter
162. Frikadeller av kött
163. Frikadeller av gädda
164. Kräftfyllning
165. Stuva kräftor med gröna ärter på
166. Stuva kräftor på annat manér
167. En mjölkrätt som kostar litet
168. Rismos
169. Hirsgrynsmunkar
170. Mandelbakelse som gräddas i smör
171. Citronkaka på annat manér, är mycket god
172. Ett brunt ragu av fågel, rätt gott
173. Ostkaka
174. En god mjölkrätt
175. Vinäpplen
176. Stuvad hummer
177. En salt lemontårta
178. Körveltårta
179. Att koka kräftor med murklor och torra kastanjer
180. Att göra fiskpastej
181. En god mjölkrätt av äggvita
182. Morotkaka
183. Citronmjölk
184. En god citronkaka
185. Sockerkaka
186. Krusbärskaka
187. Brunellkaka
188. Makronkaka
189. Rimspudding
190. Körvelkaka
191. Lemonkaka
192. Vinkaka
193. Annan vinkaka
194. Kaka av surgrädda
195. Pannkakor med mandel
196. Pudding som kokas i kläde
197. Sockerpudding
198. Rågbrödkaka
199. Kanelkaka
200. Ostmunkar
201. Kräftkaka
202. Stickelbärskaka
203. Salta gurkor
204. Att göra läskemjöd
205. Att göra ett slags bakelse som är utav smördeg med mandel uti
206. Att göra petit-choumunkar
207. Sockerkaka att tillställa
208. Att baka sockerkaka
209. Att lägga in salpeterkött
210. Att göra pomeransvatten
211. Gélé
212. När man vill destillera gott och välsmakande brännvin
213. Att göra isterkorv
214. Att tvätta och färga handskar
215. Baka små sockerbröd
216. Att bränna mandlar
217. Sockerbröd av grädda
218. Citronskorpor
219. Söttsurt bröd
220. Släta engelska skorpor
221. Annat slags fransyskt bröd: stäglar
222. Raspebröd
223. Skorpor i hastighet
224. Holländska skorpor
225. Fransyska limpor
226. Smörkringlor
227. Fransyska limpor av rågmjöl osyrade
228. Raspebröd av vetemjöl
229. Att brygga gott öl
230. Öl av enbär
231. Att få surt dricka färskt
232. Läskmjöd
233. Häggbärsvin
234. Hallonvin
235. Smultronvin
236. Stickelbärsvin
237. Äppelmust
238. Lingonvatten
239. Björklaka
240. Bränna gott kornbrännvin
241. Klara brännvin
242. Tallstruntbrännvin
243. Göra kalops
244. En förnäm kalops
245. Grillgärd
246. Rev av kalv och lamm
247. Paketkotletter
248. Kotletter av oxkött
249. Lungmos
250. Achie av kalvkött
251. Pichink
252. Komposit
253. Recept till brännvinsdestillation
254. Beskrivning på brännvinsdestillering
255. [finkel]
256. Munlim att tillverka
257. Gott preservativ för hästar
258. Att tillreda hepar antimonium
259. Att bibehålla lädret mjukt och i gott stånd på vagnar, seltyg, skor, stövlor och dylikt
260. Att förbättra lim
261. Att eftergöra mahognyträdets färg
26. Att göra munlim
27. Stöpa vita och hårda ljus
28. Särdeles eldtyg
Ladda ner
Hänvisa
Inställningar
27. Stöpa vita och hårda ljus
Lästext
Stöpa vita och hårda ljus
1
Blanda litet alun uti talgen.
Måttenheter
Faksimil
Transkription
Stöpa vita och hårda lius
Blanda litet alun uti Talgen.