Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Lagus

  • Om handskriften
  • 1. Pulver att uppfärga gull
  • 2. Gammal penning göra ny
  • 3. Polering till förgyllning
  • 4. Glöfärgor
  • 5. Den bästa gullfärg
  • 6. Hälla därtill
  • 7. Vatten att förtenna järn
  • 8. Förträfflig guldfernissa till silver och tenn som vore de i elden förgyllda
  • 9. En annan fernissa på silver och andre metaller
  • 10. Polering till förgyllning
  • 11. Gullfärga på tenn, mässing och koppar
  • 12. Särdeles vatten som gör metaller gullfärgade
  • 13. Gördelmakareförsilvring på koppar och mässing
  • 14. Pulver till försilvring
  • 15. Kall försilvring
  • 16. En annan kall försilvring på koppar och mässing
  • 17. Sjuda silver vitt
  • 18. Gullkoka mässing
  • 19. Om lackvärck, målning
  • 20. Polyr på lackering
  • 21. God grund på kvistigt träd
  • 22. Vit lackfernissa
  • 23. Anmärkning vid [desse fernisser]
  • 24. Venedisk spegel
  • 25. Skära glas
  • 26. Att göra munlim
  • 27. Stöpa vita och hårda ljus
  • 28. Särdeles eldtyg
  • 29. Puder
  • 30. Hårt träd
  • 31. Knallpulver
  • 32. Lufteld
  • 33. Ljus som brinner i vatten
  • 34. Dito
  • 35. [Eld ej skadar och förbränner]
  • 36. Gott utsäde
  • 37. Göda åkerevärdeliga
  • 38. Dito
  • 39. Trägårdsregler
  • 40. Om kålmask
  • 41. Rosors lukt
  • 42. Persiljeväxt
  • 43. Bönor & ärter
  • 44. Blåskrift på värjeklinga eller knivblad
  • 45. Utdrag av Sven Samuelssons hästläkare bok på ett hästkreaturs ålder
  • 46. Sätt att färga trähus med brunrot
  • 47. Dito grå färg
  • 48. Fernissa, i synnerhet god till läder
  • 49. Bot för sädesmasken, även medel för frodig rågbrådd efter en tunna råg
  • 50. Prov om hästen blir gammal
  • 51. Mot ömma tänder
  • 52. Mot var eller surögd
  • 53. Recept till en kanna bläck
  • 54. Bläckrecept
  • 55. Sättet efter Norbergs idé att inmura brännvinspannan
  • 56. Att på österbottniskt sätt göra kimrök
  • 57. Att färga hus med brunrot
  • 58. Utdrag av Finlands Allmänna Tidning för år 1827 No 54 angående rödfärg med mera
  • 59. Utdrag av Gerss avhandling rörande trädesgårdens rätta behandling
  • 60. Medel att bevara på sommarbete utsläppta kreatur från rovdjurs anfall. Ur Åbo Tidning No 48 1823
  • 61. Scharfs elixir
  • 62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot
  • 63. Utdrag från svenska Dagligt Allehanda Nr 178 för 1824: För vattusot, skörbjugg, tungt bröst, svag mage, ros, revormar, skärpor i blodet, hemorrojder, långsam och svår huvudvärk
  • 64. Dito ur samma tidskrift för utvärtes åkommor såsom stötningar och klämningar på kroppen, även mot förkylning i bröstet och magen, magkramp, diarré, halssjuka, flusstandvärk med mera
  • 65. Blanksmörja efter skomakare Ylins sätt
  • 66. Att göra lin fint som silke
  • 67. Fördelaktigt sätt att salta smör
  • 68. Att färga hög carnad på ylle
  • 69. Äkta ponceau
  • 70. Scharlakansfärg
  • 71. Med krapp att färga rött
  • 72. Leverbrunt
  • 73. Citrongult
  • 74. Blå färg
  • 75. Kastanjebrunt
  • 76. Äkta scharlakan och karmosin
  • 77. Svart färg
  • 78. Silvergrått på ylle
  • 79. Kanelfärg
  • 80. Muskotfärg
  • 81. Ponceau på siden
  • 82. Ordinarie rött
  • 83. Coleur de Rose
  • 84. Citrongult
  • 85. Blått silke eller sidentyg
  • 86. Ljus kaffefärg på ylle
  • 87. Violett på ylle
  • 88. Brandgult att färga
  • 89. Mörk kaffefärg
  • 90. Svavelgult
  • 91. Huru man skall göra tvål
  • 92. Såpa
  • 93. Vidare om tvål
  • 94. Att insalta strömming eller ansjovis
  • 95. Äkta scharlakanskulör på ett skålpund ullgarn
  • 96. Olivfärg att göra
  • 97. Celadongrönt att färga
  • 98. Rött att färga
  • 99. Blomerant att färga
  • 100. Rött silke vitt göra
  • 101. Att draga färgen av sidentyg
  • 102. Att färga svart
  • 103. Svart färg på linne
  • 104. Rosenrött att färga
  • 105. Krappfärg att göra
  • 106. Kastorsvart
  • 107. Vill man hava gulfärga
  • 108. Att färga svart på grovt ylle eller kläde
  • 109. Rött på linne
  • 110. Att färga linne med röd äkta färnbock
  • 111. Att färga ylle med gurkmeja
  • 112. Att svärta linne
  • 113. På ett annat sätt att svärta både linne och ylle
  • 114. Att färga blått ylle och linne
  • 115. Blå färga på linne
  • 116. Gullgaloner att tvätta
  • 117. Huru man skall uttaga fläckar
  • 118. Den på sidentyg
  • 119. Fläckar ur ylletyger
  • 120. Utur sammet
  • 121. Silvergaloner att tvätta
  • 122. Ett mycket gott remedium för alla feta fläckar på siden och ylle
  • 123. För vin- och bärfläckar
  • 124. För blå fläckar på grönt siden och ylle
  • 125. För bläckfläckar
  • 126. Att färga brunt med sot
  • 127. Att tillverka bomull av linblånor
  • 128. Att göra mandeltårta
  • 129. Att baka vit mandeltårta
  • 130. Att baka pepparkaka
  • 131. Att göra lingonvatten
  • 132. Att baka sockerbröd
  • 133. Gélé på kalvfötter
  • 134. En ostkaka
  • 135. Pudding i panna som är god
  • 136. Pudding på annat manér
  • 137. Mandeltårta
  • 138. Gräddmunkar
  • 139. Fyllda äpplen som stekes i panna
  • 140. Stockfiskpastej
  • 141. Munkar av brödrivit
  • 142. Fyllda äpplen med deg omkring
  • 143. Körvelpastej
  • 144. Pastej av oxtunga
  • 145. Fatmunkar
  • 146. Vinmunkar
  • 147. Risbakelsen
  • 148. Att göra klenät
  • 149. Äppelkaka
  • 150. Ett mycket gott vinmos
  • 151. Jäsen mjölk som kokas
  • 152. En god citronkaka
  • 153. Pastej av höns och lamm
  • 154. Jäsna pannkakor
  • 155. Fransyska limpor
  • 156. Spritbakelse
  • 157. Lemontårta
  • 158. En god stuvad gädda eller annan fisk
  • 159. Äppelkaka
  • 160. Att göra gélé
  • 161. Soppa på kotletter
  • 162. Frikadeller av kött
  • 163. Frikadeller av gädda
  • 164. Kräftfyllning
  • 165. Stuva kräftor med gröna ärter på
  • 166. Stuva kräftor på annat manér
  • 167. En mjölkrätt som kostar litet
  • 168. Rismos
  • 169. Hirsgrynsmunkar
  • 170. Mandelbakelse som gräddas i smör
  • 171. Citronkaka på annat manér, är mycket god
  • 172. Ett brunt ragu av fågel, rätt gott
  • 173. Ostkaka
  • 174. En god mjölkrätt
  • 175. Vinäpplen
  • 176. Stuvad hummer
  • 177. En salt lemontårta
  • 178. Körveltårta
  • 179. Att koka kräftor med murklor och torra kastanjer
  • 180. Att göra fiskpastej
  • 181. En god mjölkrätt av äggvita
  • 182. Morotkaka
  • 183. Citronmjölk
  • 184. En god citronkaka
  • 185. Sockerkaka
  • 186. Krusbärskaka
  • 187. Brunellkaka
  • 188. Makronkaka
  • 189. Rimspudding
  • 190. Körvelkaka
  • 191. Lemonkaka
  • 192. Vinkaka
  • 193. Annan vinkaka
  • 194. Kaka av surgrädda
  • 195. Pannkakor med mandel
  • 196. Pudding som kokas i kläde
  • 197. Sockerpudding
  • 198. Rågbrödkaka
  • 199. Kanelkaka
  • 200. Ostmunkar
  • 201. Kräftkaka
  • 202. Stickelbärskaka
  • 203. Salta gurkor
  • 204. Att göra läskemjöd
  • 205. Att göra ett slags bakelse som är utav smördeg med mandel uti
  • 206. Att göra petit-choumunkar
  • 207. Sockerkaka att tillställa
  • 208. Att baka sockerkaka
  • 209. Att lägga in salpeterkött
  • 210. Att göra pomeransvatten
  • 211. Gélé
  • 212. När man vill destillera gott och välsmakande brännvin
  • 213. Att göra isterkorv
  • 214. Att tvätta och färga handskar
  • 215. Baka små sockerbröd
  • 216. Att bränna mandlar
  • 217. Sockerbröd av grädda
  • 218. Citronskorpor
  • 219. Söttsurt bröd
  • 220. Släta engelska skorpor
  • 221. Annat slags fransyskt bröd: stäglar
  • 222. Raspebröd
  • 223. Skorpor i hastighet
  • 224. Holländska skorpor
  • 225. Fransyska limpor
  • 226. Smörkringlor
  • 227. Fransyska limpor av rågmjöl osyrade
  • 228. Raspebröd av vetemjöl
  • 229. Att brygga gott öl
  • 230. Öl av enbär
  • 231. Att få surt dricka färskt
  • 232. Läskmjöd
  • 233. Häggbärsvin
  • 234. Hallonvin
  • 235. Smultronvin
  • 236. Stickelbärsvin
  • 237. Äppelmust
  • 238. Lingonvatten
  • 239. Björklaka
  • 240. Bränna gott kornbrännvin
  • 241. Klara brännvin
  • 242. Tallstruntbrännvin
  • 243. Göra kalops
  • 244. En förnäm kalops
  • 245. Grillgärd
  • 246. Rev av kalv och lamm
  • 247. Paketkotletter
  • 248. Kotletter av oxkött
  • 249. Lungmos
  • 250. Achie av kalvkött
  • 251. Pichink
  • 252. Komposit
  • 253. Recept till brännvinsdestillation
  • 254. Beskrivning på brännvinsdestillering
  • 255. [finkel]
  • 256. Munlim att tillverka
  • 257. Gott preservativ för hästar
  • 258. Att tillreda hepar antimonium
  • 259. Att bibehålla lädret mjukt och i gott stånd på vagnar, seltyg, skor, stövlor och dylikt
  • 260. Att förbättra lim
  • 261. Att eftergöra mahognyträdets färg
61. Scharfs elixir

62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot

63. Utdrag från svenska Dagligt Allehanda Nr 178 för 1824: För vattusot, skörbjugg, tungt bröst, svag mage, ros, revormar, skärpor i blodet, hemorrojder, långsam och svår huvudvärk

62. Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot

Lästext

Ett murbruk eller cement tjänligt i byggnader, till vattentäta kärl och dekorationer under bar himmel. Av franska byggmästaren Losiot

1 Upptäckten skedde på det sätt, att Losiot tog syrkalk ur en grop, lät piska den väl, lade den i ett glaseradt stenkärl samt därtill ⅓ fin stött osläckt kalk, som väl inblandades; han märkte, att blandningen genast |34|blev het och efter några minuter erhöll en sådan fasthet, som den bästa gips, som med flit blivit facktad och brukad. Denna förstening sker i ett ögonblick, så att smälta metaller knappt hårdna så hastigt. Denna blandning blir genast fullkomligen torr och fast, utan minsta spricka, och fäster sig så vid kärlet, att den icke kan slitas derifrån, utan att sönderslå allt. Förnämsta egenskapen av denna blandning är, att den varken spricker eller rämnar, krumper eller pöser, när denna proportion tages i akt. Losiot fann av denna upptäckt den förmånliga egenskap, att denna blandning ej kunde genomträngas av vatten; varföre han lät förfärdiga vattukärl som uthålla alla prov. Sedan har herr Losiot genom fleråriga försök bestyrkt följande. Tag en del finsiktat tegelmjöl, 2 delar finharpad strömsand, gammal släckt kalk tillräckligt, som i tråg formeras till vanligt murbruk, nog blött fås att släcka det osläckta kalkmjölet, som till ¼ emot sand och tegelmjöl, sammantagne tilläggas. När dessa ämnen blivit väl blandade, så använd dem strax, emedan minsta dröjsmål kan göra deras bruk felaktigt och omöjligt. Med detta ämne beklädes botten av någon vattenbehållning, bassäng, kanal etcetera så är dess verkan undransvärd, ehuru tunt det än påstrykes. Om man endast lägger ¼ osläckt kalk till van|35|ligt murbruk av släckt kalk och sand, blir därav en rappning, som på 24 timmar blir hårdare, än det vanligen på flere månader. En blandning av 2 delar kalk, släckt i luften, 1 del siktad gips och 1 del osläckt kalk giver genom lika blandning som vanligt murbruk en rappning, även skicklig under tak, som sig och fri från sprickor. Nota Bene: fås ej mer än ett tråg i sänder härav tillagas, emedan det strax skall emplojeras. Man kan göra blandningen i säckar samt hava den osläckta kalken och vattnet tillhanda så kan blandningen ske på ställningen i tråg, i ett ögonblick. Hus rappas härmed så innom som utom. Alla vattensjuka rum och källare kunna härmed hållas torra. Härmed kan i hast tillredas allehanda vaser; terasser, horisontella tak och utbyggningar göras härmed vattentäta. Murar bringas till ⅓ av vanlig tjocklek. Hela tak kunna medelst beklädning av detta ämne formeras på blotta läkter, när desse icke äro för långt åtskiljde. Det lättaste timmerverk bär denna tyngd. Ornamenter, dekorationer, så utom- som inomhus göres härav. Uti former eller med krukmakarehjul tillredes blomkrukor och vaser samt statyer. Sådant cement, i synnerhet det vari sönderstött sten kommit, är ämne till en kostelig förstening, till spol- och pelareverk, som för mer styrka kan förses med grovt järn till kärna.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Ett Murbruk eller Cement tjenligt i Byggnader, till Vattentäta Kärl och Decorationer under bar Himmel. Af Franska Byggmästaren Losiot.

    Uptägten skedde på det sätt, att Losiot tog Syrkalk ur en grop, lät piska den väl, lade den i ett glaceradt Stenkärl samt dertill ⅓ fin stött osläckt kalk, som väl inblandades; han märkte, att blandningen genast |34|blef het och efter några minuter ärhöll en sådan fasthet, som den bästa Gips, som med flit blifvit facktad och brukad. Denna förstening sker i ett ögonblick, så att smälta Metaller knapt hårdna så hastigt. Denna blandning blir genast fullkomligen torr och fast, utan mindsta spricka, och fäster sig så vid kärlet, att den icke kan slitas derifrån, utan att sönderslå alt. Förnämsta egenskapen af denna blandning är, att den hvarken spricker eller remnar, krumper eller pöser, när denna proportion tages i agt. Losiot fann af denna uptägt den förmånliga egenskap, att denna blandning ej kunde genomträngas af vattn; hvarföre han lät förfärdiga vattukärl som uthålla alla prof. Sedan har Hr Losiot genom fleråriga försök bestyrkt fölljande. Tag en del finsigtadt Tegelmjöl, 2 delar finharpad Strömsand, Gammal släckt Kalk tillräckligt, som i tråg formeras till vanligt Murbruk, nog blött fås att släcka det osläckta kalkmjölet, som till ¼ emot Sand och Tegelmjöl, sammantagne tilläggas. När dessa ämnen blifvit väl blandade, så använd dem straxt, emedan mindsta dröjsmål kan göra deras bruk felagtigt och omöjligt. Med detta ämne beklädes botten af någon vattnbehållning, basin, Canal et[ceter] så är dess verkan undransvärd, ehuru tunt det än påstrykes. Om man endast lägger ¼ osläckt kalk till van|35|ligt Murbruk af släckt kalk och Sand, blir deraf en Rappning, som på 24 timmar blir hårdare, än det vanligen på flere månader. En blandning af 2 delar kalk, släckt i luften, 1 Del sigtad Gips och 1 del Osläckt Kalk gifver genom lika blandning, som vanligt Murbruk en Rappning, äfven skicklig under tak, som sig och fri från sprickor. NB. fås ej mer än ett tråg i sänder heraf tillagas, emedan det straxt skall emploijeras. Man kan göra blandningen i Säckar samt hafva den osläckta kalken och vattnet tillhanda, så kan blandningen ske på Ställningen i tråg, i ett ögonblick. Hus rappas härmed så innom som utom. Alla vattnsjuka rum och Källare kunna härmed hållas torra. Härmed kan i hast tillredas allehanda Vaser, Terasser, Horizontela tak och utbyggningar göras härmed vattntäta. Murar bringas till ⅓ af vanlig tjocklek. Hela tak kunna medelst beklädning af detta ämne formeras på blotta lecktor, när desse icke äro för långt åtskiljde. Det lättaste Timmer-verk bär denna tyngd. Ornamenter, Decorationer, så utom som innom hus göres här af; Uti former eller med Krukmakare-hjul, tillredes Blomkrukor och Vaser samt Statuer. Sådant Cement i synnerhet det, hvari sönderstött sten kommit, är ämne till en kostelig förstening, till Spol- och Pelare-verk, som för mer styrka, kan förses med groft jern till kärna.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn