Om Lagus­handskriften

1 Lagushandskriften tillhör Nationalbibliotekets samlingar (Humanistiska samlingens förråd, MS E.ö.IV.44) och finns registrerad under ”Hushålls magazin”. Som upphovsman anges Alexander Gabriel Lagus med årtalet 1753. Alexander Gabriel Lagus (1856–1912) representerade adeln i lantdagen under början av 1900-talet, men är kanske mest känd som skogsförvaltare. Med blyerts har han gjort en ägaranteckning på försättsbladet till handskriften. Alexander Gabriel Lagus har inte själv skrivit några av recepten i handskriften eller gjort några andra anteckningar.

2 Lagushandskriften består av ett flertal olika sorters texter vars enda röda tråd är att de hör till hushållskunskaper. Handskriften innehåller därför flera brev, tidningsurklipp och vad som tidigare måste ha varit lösa lappar som har skrivits av olika händer med start från 1700-talet till 1830-talet. Det förekommer också en del större sektioner som tidigare möjligen har varit separata kodex. Ordningen saknar uppenbar kronologi.

3 Handskriften inleds med sektionen ”Hushålls magazin” (v1-r9), skriven med en van 1800-talshand. Det är en fri avskrift av delar av Et Litet Hushålls-Magazin, eller Förråd af Allehanda Besynnerliga Hushålls Försök och Wetenskaper. Den första utgåvan kom 1753 men vilken av de många upplagorna som Lagushandskriftens skribent har använt är oklart. Efter sektionen finns bland annat utdrag ur den veterinärmedicinska pionjären Sven Samuelssons Häste-bok, vilken utkom i flera upplagor under hela andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet, och alla sektionens recept rör huvudsakligen jordbruket och de delar av hushållets skötsel som skulle ha legat på män.

4 Den äldsta delen av Lagushandskriften är en sektion från 1700-talet som inleds med färgningsrecept. Dessa går tillbaka på den senare boken av Underrättelse om Färgning som förekom som självständigt tillägg till Cajsa Wargs omåttligt populära Hielpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber, från 1770. Ordningen på recepten i Lagushandskriften stämmer emellertid inte helt överens med ordningen i Underrättelse om Färgning, vilket indikerar att Lagushandskriftens skribent har haft ett annat manuskript snarare än en tryckt bok som förlaga. Matlagningsrecepten i sektionen hör till samma tradition som de övriga matlagningsrecepten i projektet. Sektionen är numrerad men den första sidan saknas och numreringen går därför från 2 till 118. Sidorna 119 till 123 är onumrerade av okänd anledning. Hela sektionen är sannolikt skriven av en och samma vana hand.

5 På de brev som bundits in i handskriften finns recept på bland annat bläck och olika sorters brännvin. Bland recipienterna finns Nathan Lilius i Nådendal, som i början av 1800-talet var lantmätare, och löjtnant Otto von Essen (1805–1860) i Kurjala, Lampis socken. Brevens gemensamma nämnare torde vara Johan Martin Bellman (1765–1835), lantmätare i Nyland och innehavare av Käikälä gård. Baserat på jämförelser av handstilar är de flesta lösa recepten samt ”Hushålls magazin” skrivna av Johan Martin Bellman. Hans son, vicehäradshövding och kronofogde, Seraf Constantin Bellman (1819–1904) blev far till Emma Matilda Bellman, som på grund av att hon var den enda av sex syskon som överlevde barnaåren, ärvde Käikälä. År 1891 gifte hon sig med den Alexander Gabriel Lagus som gjort ägaranteckningen på försättsbladet. Med tanke på att bandet är så modernt (sannolikt tidigt 1900-tal) är det troligt att det är genom hans försorg som handskriften med hennes släkts recept har bundits in.

6 Handskriften är inbunden med en blågrön pärm av papp, med Helsingfors universitets stämpel på insidan. Både bandet och inlagan är i relativt gott skick, men de äldsta delarna av inlagan uppvisar tecken på aktiv användning. Vid bindningen har flera blads marginal förstörts och gjort text oläslig. Detta bortfall har när det varit möjligt kompletterats med hjälp av tryckta verk och markerats med hakparentes.

7 Se även etableringsprinciperna.