Om Boström­handskriften

1 Kring sekelskiftet 1900 grundades praktiska skolor för att utbilda flickor i matlagning, huslig ekonomi, trädgårds- och husdjursskötsel. Dels skulle flickorna förberedas på att sköta ett hushåll när det blev dags att bilda familj, dels skulle kunskap och utbildning höja levnadsstandarden, modernisera och effektivera samhället. Urbaniseringen bidrog till att kvinnor behövde utbildning.

2 Anna Olsoni (1864–1943) och Fanny Sundström (1883–1944) var den finländska hushållningsutbildningens pionjärer. Finlands första hushållslärare Anna Olsoni grundade 1878 Praktiska Hushållsskolan i Helsingfors, som upprätthölls av Finsk kvinnoförening och pedagogen Fanny Sundström grundade Högvalla trädgårds- och hushållsskola i Karis 1908. Högvalla brann ned 1915 och återuppstod efter att ett nybildat Högvalla Aktiebolag grundats 1919, i vilket också Finlands svenska Marthaförbund ingick. År 1923 flyttade skolan till Hindhår i Borgå landskommun och blev snart en institution inom matkulturfältet, ända till 1900-talets slut. Sammanlagt fanns det ca 10 svenskspråkiga skolor som undervisade på heltid i huslig ekonomi.

3 Ingemo Boström (1910–2003) föddes i Helsingfors och fyllde 18 år under den hösttermin som recepthäftet omfattar. Hon har skrivit sitt namn på sidan två i vaxdukshäftets inlaga och årtalet 1928, men övriga uppgifter saknas. Måltidsordningarna och recepten är skrivna med bläck och häftet är rutigt, anteckningarna tar upp 51 uppslag, ca 100 sidor. Storleken är 22 cm × 17,5 cm. Häftet förvaras i Svenska litteratursällskapets arkiv under signum SLS 2397:3.9. Recepten och hur middagarna är komponerande är representativt för den matkultur som lärdes ut i början av 1900-talet. Men i vilken läroinrättning Ingemo Boström skrev ned dagliga middagsmenyer får vi enbart spekulera i.

4 Högvalla seminarium sände ut sina elever på praktik. Det gällde elever som skulle fortsätta studierna efter den 5 månader långa husmorskursen. Kan Ingemo Boströms häfte handla om en praktiktid som hon gjort på någon herrgård eller storkosthåll? Troligen inte, eftersom praktikperioderna kunde vara upp till ett helt år långa. Eller kan det handla om anteckningar om menyer på husmorskursen? Men hushållshäftet omfattar endast tre månader, från den 17 september till den 13 december. Hennes namn finns inte heller i Högvalla seminariums elevmatrikel för 1928. Ändå finns det två recept som för tankarna till Runa Melander, rektor på Högvalla med rötterna i Sverige. Ett recept är Luciapepparkakor och det sägs att det var Runa Melander som hämtade Luciatraditionen till Högvalla, och i förlängningen till Finland via alla elever som tog traditionen med sig till sina hemtrakter. En annan svensk influens är att julskinkan serveras med äppelsylt, och även med gröna bönor vilket känns en aning främmande för finska förhållanden. Visserligen kan häftet och recepten trots det ha kommit till på någon annan hushålls- eller matlagningsskola. Kanske i Helsingfors pedagogiska matlagningsskola?

5 Recepten är hur som helst kännetecknande för en måltidsordning som lärdes ut i början av seklet. I häftet löper menyerna från måndag till fredag. Det finns dagliga recept för en middag med huvudrätt och efterrätt, ofta också ett bakverk. Vad man serverar med huvudrätten kan man läsa under den återkommande rubriken ”Till servering”. Det är till exempel morötter, potatis, skirat smör, brödtärningar, lingonsylt med mera. Under rubriken ”Till garnering” återfinns sylt, socker, ägg, karamellfärg med mera.

6 Bland huvudrätterna är drygt hälften kötträtter som wienerschnitzel, kalvfrikassé, köttfärs, biff á la Stroganoff, kalops, leverlåda, dillkött och pepparrotskött. Bland fiskrätterna finns ugnstekt braxen, fisk med pepparrotssås, fisksoppa, strömmingslåda och stuvad lake. Det finns endast två recept på fågel: stekt höna och stekt orre.

7 Några recept sticker ut. Ett av dem är Makaronikotletter som går ut på att kokt makaroni mals i köttkvarn och blandas med ägg och skorpmjöl till en smet som formas till kotletter, paneras och steks i smör i ugnen. De serveras med tomatsås, även om tomat 1928 var en relativt okänd grönsak för de flesta. Tomaten återkommer i recept på fyllda tomater och tomatsoppa. Bland efterrätterna finns bärgrötar av olika slag, mannagrynspudding med karamellsås men också efterrätter gjorda på citrusfrukter som apelsinsoppa och citronfromage.

8 Rätterna i Ingemo Boströms hushållshäfte är vad man kan kalla allmän husmanskost och kom att bli det under hela 1900-talet. Vissa rätter är finare, andra vardagligare. En del lever kvar knappt hundra år senare, framför allt soppor som ärtsoppa, snålsoppa, fisksoppa, andra rätter har så gott som försvunnit. Till de senare kan räknas strömmingslåda, dillkött, halstrad strömming. Det är rätter som fortfarande finns, men som få tillreder hemma en vardagskväll.

9 Husmoders- och matlagningsskolornas popularitet dalade i takt med att kvinnorna kom ut i arbetslivet, hemmafruidealet avtog och matindustrin etablerade hel- och halvfabrikat, pulver, frysprodukter och konserver. De skolor som fanns kvar professionaliserades och blev yrkesutbildningar för hushållslärare, personal för storkök, skolkök med mera. Numera läser man hushållsvetenskap vid universitet och högskolor.

10 Praktiska hushållsskolan utvidgades 1891 och bytte till det tvåspråkiga namnet Helsingin kasvatusopillinen keittokoulu – Pedagogiska matlagningsskolan i Helsingfors och uppgick på 1970-talet i ämnet hushållsvetenskap vid Helsingfors universitets pedagogiska fakultet.

11 Undervisningen i husmodersskolorna, till vilka Högvalla seminarium räknades, följde sedan 1923 en lag som utfärdades av Lantbruksministeriet. Lagen förenhetligade undervisningen i de många husmodersskolorna fram till 1968. Efter det övertogs uppgiften av Undervisningsministeriet och Yrkesutbildningsstyrelsen. Under 1900-talets sista decennier hade Högvallas koncept med internatboende och hushållsstudier ute på landsbygden nått vägs ände och skolan förenades med Folkhälsans verksamhet, för att helt avslutas två år senare. Hushållslärarutbildningen flyttades till Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten i Vasa 1998.

12 Den kunskap som kvinnor förutsattes ha i matlagning när de bildade familj, får man idag på annat håll. Tillgången på recept, riktade till allt från nybörjare till professionella, har fullkomligt exploderat. Vi har tillgång till recept i tidningar, tidskrifter, dagligvaruhandlarnas kundtidningar, i tv-program, kokböcker och framför allt på internet där vilket recept som helst hittas och varje steg i tillredningen ofta kan ses i tusentals videoklipp. Därtill kan vi delta i medborgar- och arbetarinstitutens matlagningskurser som alltid är lika populära, bland både män och kvinnor.

13 Se även etableringsprinciperna.