Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Sarvlax

  • Om handskriften
  • 1. Att brygga öl
  • 2. Att brygga mjöd
  • 3. Beskrivning huru bärviner i allmänhet göres
  • 4. Punschglass
  • 5. Hallonsirap med ättika
  • 6. Maränger
  • 7. Sockerrutor
  • 8. Sockerbakelse i papperslådor
  • 9. Kanelspånor
  • 10. Smörspånor
  • 11. Gräddbakelser
  • 12. Sockerbröd
  • 13. Pepparnötter
  • 14. Surgräddskaka
  • 15. Marsipan
  • 16. Till att baka rån
  • 17. Vårfrubakelser
  • 18. En annan [bakelse]
  • 19. Brända mandlar
  • 20. Karameller
  • 21. Hjorthornsgelé
  • 22. Äggelé
  • 23. Crème brûlée
  • 24. Crème
  • 25. Att sylta meloner
  • 26. Pudding
  • 27. Flan
  • 28. Rivebrödspudding
  • 29. Citronpudding
  • 30. Mjölpudding
  • 31. Biskvipudding
  • 32. Plumpudding
  • 33. Kräftpudding
  • 34. Fransk pudding
  • 35. Polsk pudding
  • 36. Spenatpudding
  • 37. Mandelkaka
  • 38. Pepparkaka i papperslådor
  • 39. En art sockerkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Mandelspån
  • 42. Bitterbiskvier
  • 43. Citronbiskvier
  • 44. Till vörtbröd
  • 45. Äggfyllning till små pastejer
  • 46. En förrätt
  • 47. Morseller
  • 48. Dolma
  • 49. Svensk biskvi
  • 50. Pepparkakor
  • 51. Struvor
  • 52. Vattenmunkar
  • 53. Mandelkransar
  • 54. God rånbakelse
  • 55. Tårtdeg
  • 56. Falsk sockerkaka
  • 57. Mandelkransar
  • 58. Pudding
  • 59. Mandelbakelse
  • 60. Pudding
  • 61. Kalvköttsruletter
  • 62. Fläskkaka i låda
  • 63. Märgfyllning
  • 64. Crème brûlée
  • 65. Biskvipudding
  • 66. Ärtbakelse
  • 67. Beskrivning på hjorthorn
  • 68. Pudding
  • 69. Hur ättika skall göras
  • 70. Att baka sötsura limpor
  • 71. Att lägga in saltgurkor
  • 72. Sylta av gris
  • 73. Sylta av svin
  • 74. Att salta svinkött till rökning
  • 75. Ättikabeskrivning
  • 76. Brödstruva
  • 77. Bitterbiskvi
  • 78. Små pepparkakor
  • 79. Svagdricksvåfflor
  • 80. Krusbärssaft
  • 81. Svartvinbärssaft
  • 82. Äppelgelé
  • 83. Sandelbakelse
  • 84. Utmärkt god krusbärssaft
  • 85. God svartvinbärssaft
  • 86. Fiskfärs
  • 87. Blancmangé
  • 88. Vörtbröd
  • 89. Kryddskorpor
  • 90. Knäckebröd
  • 91. Pudding
  • 92. Rispudding med frukt
  • 93. Pomeranspudding
  • 94. Köttpudding
  • 95. Äggstanning
  • 96. Små klimpar i köttsoppa
  • 97. Mandelberg
  • 98. Husblossubstans
  • 99. Memma
  • 100. Köttsaltning
  • 101. Goda små pepparkakor
  • 102. Cigarer
  • 103. Mandelstänger
  • 104. Ärter i buteljer
  • 105. Hjorthorn
  • 106. Lådbakelse
  • 107. Pepparnötter
  • 108. Att koka tvål
  • 109. Såpa
  • 110. Färsk ost
  • 111. Att färga stark gult på linne
  • 112. Blått på linne
  • 113. Brunt på ylle
  • 114. Att limma golv
  • 115. Pressylta av svinhuvud
  • 116. [Mandelkransar]
  • 117. [Blancmangé]
  • 118. [Till gelé]
  • 119. Hjortron till sallad
  • 120. Citronkräm
  • 121. Fagerviks sirapsskorpor
  • 122. Grön sås
  • 123. Små gröna smörgåsar
  • 124. Inläggning av vassbuk
  • 125. Bruna bönor
  • 126. Spenat och andra grönsaker
  • 127. Ris till frikasséer
  • 128. Stuvade murklor
  • 129. Ugnsgädda
  • 130. Sås till frikassé
  • 131. Fisksoppa
  • 132. God stuvning på nötkött
  • 133. God havresoppa
  • 134. Tomater till sallad
  • 135. Kall smultronpudding
  • 136. Prinsesspudding
  • 137. Lingonpäron
  • 138. Meloner till sallad
  • 139. En god efterrätt
  • 140. Karl XV:s tårta
  • 141. Chokladpudding
  • 142. Tekaka
  • 143. Pumpa till sallad
  • 144. Syltgurkor
  • 145. Sötsurt lådbröd
  • 146. Saltat kött
  • 147. Stekta kycklingar
  • 148. Kokad strömming
  • 149. Gumtäckt
  • 150. Julskinka
  • 151. Att luta fisk
  • 152. Tisdagssoppa
  • 153. Saltat kött till uppskärning
  • 154. Kompott på bär
  • 155. Lingonpäron
  • 156. Äppelmos
  • 157. Liten sats till kaka av söt eller sur grädde
  • 158. Billnäs pepparkakor
  • 159. Pepparkakor (Albion)
  • 160. Majsenapudding
  • 161. Jordärtskockspuré
  • 162. Uppvärmd stek med makaroni och anjovis
  • 163. Tunna pannkakor
  • 164. Ris à la grotte
  • 165. Lämplig lutblandning till fisk
  • 166. Rabarbergröt
  • 167. Inkokt braxen
  • 168. Goda kryddskorpor
  • 169. Inlagd tomatpuré
  • 170. Tomatsoppa
  • 171. Stuvad tomat
  • 172. Stekta tomater
Om handskriften

1. Att brygga öl

2. Att brygga mjöd

1. Att brygga öl

Lästext

|1| |2| |3| |4| |5||1|

Att brygga öl

1 Man tager ⅔ dels tunna soltorkad malt, och ⅓ dels tunna små korngryn, och brygger på vanligt sätt, samt tager därav 42 kannor öl. Sedan lägger man i det varma ölet 5 à 6 ringar sönderstött husbloss, och därefter jästen. Nota bene ju kalljäsigare desto bättre. Straxt sedan ölet är tunnat, så tages ¼ dels skålpund skalade pomeransskal, som lägges i tunnan, samt ett färskt ägg, som hackas försiktigt med en knappnål runtikring (Nota bene ej igenom, så att det rinner ur). Lägges varsamt i tunnan, att det ej går sönder. Humle efter var och |6||2|ens smak. Sedan ölet stått 5 à 6 veckor (ju längre desto bättre) på tunnan, avtappas det på buteljer, samt lägges i varje butelj par russin, korkas och hartsas sedan väl. – Ektunna järnbandad är den bästa ävensom något drygare portion av humle, emedan styrkan under ståendet vanligen något förgår, och dessa omständigheter tillsammantagne hindrar ölet surna under sommarvärmen.

2 Appendix. Maltet och grynen siktas väl aftonen förut med litet kallt vatten men gnuggas väl med händerna. Om morgon tillslås först till en vanlig sats 8 à 9 kannor kokt vatten, röres om med mälaren, betäckes och står vid pass ¼ timma – sedan tillslås i tvenne repriser lika mycket – röres och täckes. Efter sista påösningen klappas mäsken mycket väl med tvenne mälare. Och därefter börjas påkokningen. Man tager mycket väl vörten av mäsken kokad, och skummar den, slår på igen och rör sakta om – vid avösningen är nödigt nyttja halm under skopan och tryc|7||3|ka väl på skopan. Påkokningen bör ske tre à fyra gånger – lägges på rosten att rinna, men pålakas blott en à par skopor i sänder.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |1| |2| |3| |4| |5||1|

    No 1. Att brygga Öhl.

    Man tager ⅔ dels Tunna soltorkadt Malt, och ⅓ dels Tunna små Korn Gryn, och brygger på vanligt sätt, samt tager däraf 42 Kannor Öhl, Sedan lägger man i det varma Öhlet 5 a 6 ringar sönderstött Hus blåss, och därefter gästen. N.B. ju kalljäsigare desto bättre. Straxt sedan Ölet är tunnat, så tages ¼ dels ℔ skalade Pomerans-skal, som lägges i Tunnan, samt ett färskt ägg, som hackas försigtigt med en knappnål rundtikring (n.b. ej igenom, så att det rinner ur. Lägges varsamt i Tunnan, att det ej går sönder. Humbla efter hvar och |6||2|ens smak. Sedan Ölet stått 5 a 6 veckor (ju längre desto bättre) på Tunnan, aftappas det på Bouteljer, samt lägges i hvarje Boutelj par Russin, korkas och harzas sedan väl. – Ektunna järnbandad är den bästa äfven som något drygare portion af Humbla, emedan styrkan under ståendet vanligen något förgår, och dessa omständigheter tillsammantagne hindrar Ölet surna under sommarvärmen.

    Apendix. Maltet och grynen syftas väl aftonen förut med litet kallt vatten men gnuggas väl med händerna. Om morgon tillslås forrst till en vanlig satts 8 a 9 kannor kokt vatten, röres om med mälaren, betäckes och står vid pass ¼ Timma – sedan tillslås i tvenne repriser lika mycket – röres och täckes: Efter sista påösningen klappas mässken mycket väl med tvenne mälare. Och därefter borjas påkokningen. Man tager mycket väl vörten af mässken kokad, och skummar den, slår på igen och rör sackta om – vid afösningen är nödigt nyttja hallm under skopan och tryc|7||3|ka väl på skopan. Påkokningen bör ske tre a fyra gånger – lägges på rostan att rinna, men pålakas blott en a par skopor i sender.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn