Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Sarvlax

  • Om handskriften
  • 1. Att brygga öl
  • 2. Att brygga mjöd
  • 3. Beskrivning huru bärviner i allmänhet göres
  • 4. Punschglass
  • 5. Hallonsirap med ättika
  • 6. Maränger
  • 7. Sockerrutor
  • 8. Sockerbakelse i papperslådor
  • 9. Kanelspånor
  • 10. Smörspånor
  • 11. Gräddbakelser
  • 12. Sockerbröd
  • 13. Pepparnötter
  • 14. Surgräddskaka
  • 15. Marsipan
  • 16. Till att baka rån
  • 17. Vårfrubakelser
  • 18. En annan [bakelse]
  • 19. Brända mandlar
  • 20. Karameller
  • 21. Hjorthornsgelé
  • 22. Äggelé
  • 23. Crème brûlée
  • 24. Crème
  • 25. Att sylta meloner
  • 26. Pudding
  • 27. Flan
  • 28. Rivebrödspudding
  • 29. Citronpudding
  • 30. Mjölpudding
  • 31. Biskvipudding
  • 32. Plumpudding
  • 33. Kräftpudding
  • 34. Fransk pudding
  • 35. Polsk pudding
  • 36. Spenatpudding
  • 37. Mandelkaka
  • 38. Pepparkaka i papperslådor
  • 39. En art sockerkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Mandelspån
  • 42. Bitterbiskvier
  • 43. Citronbiskvier
  • 44. Till vörtbröd
  • 45. Äggfyllning till små pastejer
  • 46. En förrätt
  • 47. Morseller
  • 48. Dolma
  • 49. Svensk biskvi
  • 50. Pepparkakor
  • 51. Struvor
  • 52. Vattenmunkar
  • 53. Mandelkransar
  • 54. God rånbakelse
  • 55. Tårtdeg
  • 56. Falsk sockerkaka
  • 57. Mandelkransar
  • 58. Pudding
  • 59. Mandelbakelse
  • 60. Pudding
  • 61. Kalvköttsruletter
  • 62. Fläskkaka i låda
  • 63. Märgfyllning
  • 64. Crème brûlée
  • 65. Biskvipudding
  • 66. Ärtbakelse
  • 67. Beskrivning på hjorthorn
  • 68. Pudding
  • 69. Hur ättika skall göras
  • 70. Att baka sötsura limpor
  • 71. Att lägga in saltgurkor
  • 72. Sylta av gris
  • 73. Sylta av svin
  • 74. Att salta svinkött till rökning
  • 75. Ättikabeskrivning
  • 76. Brödstruva
  • 77. Bitterbiskvi
  • 78. Små pepparkakor
  • 79. Svagdricksvåfflor
  • 80. Krusbärssaft
  • 81. Svartvinbärssaft
  • 82. Äppelgelé
  • 83. Sandelbakelse
  • 84. Utmärkt god krusbärssaft
  • 85. God svartvinbärssaft
  • 86. Fiskfärs
  • 87. Blancmangé
  • 88. Vörtbröd
  • 89. Kryddskorpor
  • 90. Knäckebröd
  • 91. Pudding
  • 92. Rispudding med frukt
  • 93. Pomeranspudding
  • 94. Köttpudding
  • 95. Äggstanning
  • 96. Små klimpar i köttsoppa
  • 97. Mandelberg
  • 98. Husblossubstans
  • 99. Memma
  • 100. Köttsaltning
  • 101. Goda små pepparkakor
  • 102. Cigarer
  • 103. Mandelstänger
  • 104. Ärter i buteljer
  • 105. Hjorthorn
  • 106. Lådbakelse
  • 107. Pepparnötter
  • 108. Att koka tvål
  • 109. Såpa
  • 110. Färsk ost
  • 111. Att färga stark gult på linne
  • 112. Blått på linne
  • 113. Brunt på ylle
  • 114. Att limma golv
  • 115. Pressylta av svinhuvud
  • 116. [Mandelkransar]
  • 117. [Blancmangé]
  • 118. [Till gelé]
  • 119. Hjortron till sallad
  • 120. Citronkräm
  • 121. Fagerviks sirapsskorpor
  • 122. Grön sås
  • 123. Små gröna smörgåsar
  • 124. Inläggning av vassbuk
  • 125. Bruna bönor
  • 126. Spenat och andra grönsaker
  • 127. Ris till frikasséer
  • 128. Stuvade murklor
  • 129. Ugnsgädda
  • 130. Sås till frikassé
  • 131. Fisksoppa
  • 132. God stuvning på nötkött
  • 133. God havresoppa
  • 134. Tomater till sallad
  • 135. Kall smultronpudding
  • 136. Prinsesspudding
  • 137. Lingonpäron
  • 138. Meloner till sallad
  • 139. En god efterrätt
  • 140. Karl XV:s tårta
  • 141. Chokladpudding
  • 142. Tekaka
  • 143. Pumpa till sallad
  • 144. Syltgurkor
  • 145. Sötsurt lådbröd
  • 146. Saltat kött
  • 147. Stekta kycklingar
  • 148. Kokad strömming
  • 149. Gumtäckt
  • 150. Julskinka
  • 151. Att luta fisk
  • 152. Tisdagssoppa
  • 153. Saltat kött till uppskärning
  • 154. Kompott på bär
  • 155. Lingonpäron
  • 156. Äppelmos
  • 157. Liten sats till kaka av söt eller sur grädde
  • 158. Billnäs pepparkakor
  • 159. Pepparkakor (Albion)
  • 160. Majsenapudding
  • 161. Jordärtskockspuré
  • 162. Uppvärmd stek med makaroni och anjovis
  • 163. Tunna pannkakor
  • 164. Ris à la grotte
  • 165. Lämplig lutblandning till fisk
  • 166. Rabarbergröt
  • 167. Inkokt braxen
  • 168. Goda kryddskorpor
  • 169. Inlagd tomatpuré
  • 170. Tomatsoppa
  • 171. Stuvad tomat
  • 172. Stekta tomater
107. Pepparnötter

108. Att koka tvål

109. Såpa

108. Att koka tvål

Lästext

Att koka tvål

1 Man tager ¾ tunna aska och ¼ tunna kalk, vilket man rörer allt tillsammans så att det bliver väl blandat, och lägger det uti en tina med tapp, uppå vars botten man förut lagt flera trådar i kors och halm uppå så att askan ej rinner till bottnen. Sedan askan och kalken äro inlagde i karet hälles hett vatten uppå så att det blir en stark lut som får stå i två dagar, varefter den avtappas och man avtager hälften därav till såpa och häller andra hälften som blir till tvål uti en stor järngryta varuti den får koka tillsammans med flott eller talg, ungefär 15 skålpund eller så mycket man har råd på, under ständig irörning med en mälare en halv |60||56|dag, eller så länge tills man tycker att det är väl kokat, men som oftast bör man späda på med svag lut. Då man tycker att det tågar sig och ser ut att vara färdigkokat, tager man en stäva med varmt vatten och vispar däruti litet av såpan som är i grytan, så att det blir ett tjockt skum vilket man åter häller i grytan under ständig irörning. Denna vispning förnyas ännu en gång, ty det befordrar att tvålen blir vit. Sedan tager man ungefär 1 ½ stop krossat salt och häller i såpan samt låter koka tills saltet blivit smält då alltsammans upphälles uti en bunke eller så som förut blivit väl vätt ikring bottnen och kanter, men bör man flera gånger sticka uti med vispeln, så att det väl blandar sig i kärilet. Andra dagen är tvålen färdig att skäras upp.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Att koka Tvål 107.

    Man tager ¾. tunna aska och ¼. tunna kalk. hvilket man rörer allt tillsammans så att det blifver väl blandat, och lägger det uti en tina med tapp, uppå hvars botten man förut lagt flere tråd i kors och halm uppå så att askan ej rinner till bottnen; sedan askan och kalken äro inlagde i karet hälles hett vatten uppå så att det blir en stark lut som får stå i två dagar, hvarefter den aftappas och man aftager hälften deraf till såpa och häller andra hälften som blir till tvål uti en stor jern gryta hvaruti den får koka tillsammans med flått eller talg ungefär 15 ℔ eller så mycket man har råd på under ständig irörning med en mälare en half |60||56|dag, eller så länge till man tycker att det är väl kokat, men som oftast bör man späda på med svag lut; Då man tycker att det tågar sig och ser ut att vara färdigkokat tager man en stäfva med varmt vatten och vispar deruti litet af såpan som är i grytan så att det blir ett tjockt skum hvilket man åter häller i grytan under ständig irörning: Denna vispning förnyas ännu en gång, ty det befordrar att tvålen blir hvit, sedan tager man ungefär 1 ½ stop krossat salt och häller i såpan samt låter koka tills saltet blifvit smält då allt sammans upphälles uti en bunke eller såa som förut blifvit väl vätt ikring bottnen och kanter, men bör man flere gångor sticka uti med vispeln, så att det väl blandar sig i kärilet. – Andra dagen är tvålen färdig att skäras upp.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn