Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Sarvlax

  • Om handskriften
  • 1. Att brygga öl
  • 2. Att brygga mjöd
  • 3. Beskrivning huru bärviner i allmänhet göres
  • 4. Punschglass
  • 5. Hallonsirap med ättika
  • 6. Maränger
  • 7. Sockerrutor
  • 8. Sockerbakelse i papperslådor
  • 9. Kanelspånor
  • 10. Smörspånor
  • 11. Gräddbakelser
  • 12. Sockerbröd
  • 13. Pepparnötter
  • 14. Surgräddskaka
  • 15. Marsipan
  • 16. Till att baka rån
  • 17. Vårfrubakelser
  • 18. En annan [bakelse]
  • 19. Brända mandlar
  • 20. Karameller
  • 21. Hjorthornsgelé
  • 22. Äggelé
  • 23. Crème brûlée
  • 24. Crème
  • 25. Att sylta meloner
  • 26. Pudding
  • 27. Flan
  • 28. Rivebrödspudding
  • 29. Citronpudding
  • 30. Mjölpudding
  • 31. Biskvipudding
  • 32. Plumpudding
  • 33. Kräftpudding
  • 34. Fransk pudding
  • 35. Polsk pudding
  • 36. Spenatpudding
  • 37. Mandelkaka
  • 38. Pepparkaka i papperslådor
  • 39. En art sockerkaka
  • 40. Mandelmakroner
  • 41. Mandelspån
  • 42. Bitterbiskvier
  • 43. Citronbiskvier
  • 44. Till vörtbröd
  • 45. Äggfyllning till små pastejer
  • 46. En förrätt
  • 47. Morseller
  • 48. Dolma
  • 49. Svensk biskvi
  • 50. Pepparkakor
  • 51. Struvor
  • 52. Vattenmunkar
  • 53. Mandelkransar
  • 54. God rånbakelse
  • 55. Tårtdeg
  • 56. Falsk sockerkaka
  • 57. Mandelkransar
  • 58. Pudding
  • 59. Mandelbakelse
  • 60. Pudding
  • 61. Kalvköttsruletter
  • 62. Fläskkaka i låda
  • 63. Märgfyllning
  • 64. Crème brûlée
  • 65. Biskvipudding
  • 66. Ärtbakelse
  • 67. Beskrivning på hjorthorn
  • 68. Pudding
  • 69. Hur ättika skall göras
  • 70. Att baka sötsura limpor
  • 71. Att lägga in saltgurkor
  • 72. Sylta av gris
  • 73. Sylta av svin
  • 74. Att salta svinkött till rökning
  • 75. Ättikabeskrivning
  • 76. Brödstruva
  • 77. Bitterbiskvi
  • 78. Små pepparkakor
  • 79. Svagdricksvåfflor
  • 80. Krusbärssaft
  • 81. Svartvinbärssaft
  • 82. Äppelgelé
  • 83. Sandelbakelse
  • 84. Utmärkt god krusbärssaft
  • 85. God svartvinbärssaft
  • 86. Fiskfärs
  • 87. Blancmangé
  • 88. Vörtbröd
  • 89. Kryddskorpor
  • 90. Knäckebröd
  • 91. Pudding
  • 92. Rispudding med frukt
  • 93. Pomeranspudding
  • 94. Köttpudding
  • 95. Äggstanning
  • 96. Små klimpar i köttsoppa
  • 97. Mandelberg
  • 98. Husblossubstans
  • 99. Memma
  • 100. Köttsaltning
  • 101. Goda små pepparkakor
  • 102. Cigarer
  • 103. Mandelstänger
  • 104. Ärter i buteljer
  • 105. Hjorthorn
  • 106. Lådbakelse
  • 107. Pepparnötter
  • 108. Att koka tvål
  • 109. Såpa
  • 110. Färsk ost
  • 111. Att färga stark gult på linne
  • 112. Blått på linne
  • 113. Brunt på ylle
  • 114. Att limma golv
  • 115. Pressylta av svinhuvud
  • 116. [Mandelkransar]
  • 117. [Blancmangé]
  • 118. [Till gelé]
  • 119. Hjortron till sallad
  • 120. Citronkräm
  • 121. Fagerviks sirapsskorpor
  • 122. Grön sås
  • 123. Små gröna smörgåsar
  • 124. Inläggning av vassbuk
  • 125. Bruna bönor
  • 126. Spenat och andra grönsaker
  • 127. Ris till frikasséer
  • 128. Stuvade murklor
  • 129. Ugnsgädda
  • 130. Sås till frikassé
  • 131. Fisksoppa
  • 132. God stuvning på nötkött
  • 133. God havresoppa
  • 134. Tomater till sallad
  • 135. Kall smultronpudding
  • 136. Prinsesspudding
  • 137. Lingonpäron
  • 138. Meloner till sallad
  • 139. En god efterrätt
  • 140. Karl XV:s tårta
  • 141. Chokladpudding
  • 142. Tekaka
  • 143. Pumpa till sallad
  • 144. Syltgurkor
  • 145. Sötsurt lådbröd
  • 146. Saltat kött
  • 147. Stekta kycklingar
  • 148. Kokad strömming
  • 149. Gumtäckt
  • 150. Julskinka
  • 151. Att luta fisk
  • 152. Tisdagssoppa
  • 153. Saltat kött till uppskärning
  • 154. Kompott på bär
  • 155. Lingonpäron
  • 156. Äppelmos
  • 157. Liten sats till kaka av söt eller sur grädde
  • 158. Billnäs pepparkakor
  • 159. Pepparkakor (Albion)
  • 160. Majsenapudding
  • 161. Jordärtskockspuré
  • 162. Uppvärmd stek med makaroni och anjovis
  • 163. Tunna pannkakor
  • 164. Ris à la grotte
  • 165. Lämplig lutblandning till fisk
  • 166. Rabarbergröt
  • 167. Inkokt braxen
  • 168. Goda kryddskorpor
  • 169. Inlagd tomatpuré
  • 170. Tomatsoppa
  • 171. Stuvad tomat
  • 172. Stekta tomater
1. Att brygga öl

2. Att brygga mjöd

3. Beskrivning huru bärviner i allmänhet göres

2. Att brygga mjöd

Lästext

Att brygga mjöd

1. Tages 3 stop vatten emot var skålpund honung. Vattnet sättes att koka. När det är kokhett lägges honungen i kittelen.
2. Kokas så länge att tredje delen går i hop, att vattnet skär sig och bliver klart. Under kokningen tages skummet flitigt av kittelen och slås på en sil av grov lärft. Det silade vattnet återfylles på kittelen. Ju mera det kokas desto bättre blir mjödet.
3. Sedan det är väl kokt och klart i kittelen sättes det att svalna i en så. När det är väl svalt sättes färsk jäst däruti, samt litet rengjord humle. Mjödet jäser sakta som svagdricka väl under täckelse.
4. Sedan det är väl jäst, fylles det på en ren tunna |8||4|– men förut måste sönderskäras husbloss och lägga i blöt. Man kan och nyttja äggvita till klarning.
5. Man gör en lång och smal påse som går igenom tunnsprundet – däruti sättes kardemummor, kanel, pomeransskal, bittermandel och andra goda varor efter behag. Påsen hänges med ett snöre i sprundhålet och tunnan täppes väl. Det klarnar inom några dagar.
6. Skulle något fel begås att ej mjödet klarnar, så tappas det uti en så, sättes äggvita i bland, vispas väl och fylles åter på tunnan.
7. Kommer det att länge stå på tunna så förlorar det sin sötma, därför är bäst att fylla på buteljer.
8. I varma tiden att förekomma syra, nyttjas att sätta litet sprit eller rom i varje butelj, ungefär en tesked.
9. Mjödkokningen sker på lika sätt som ölbrygden.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    No 2. Att Brygga Mjöd.

    1mo Tages 3 stop Vatten emot hvar ℔ Honung. Vattnet sättes att koka. När det är kokhett lägges Honungen i Kittelen.
    2o Kokas så länge att 3dje delen går i hop, att vattnet skär sig och blifver klart. Under kokningen tages skummet Flitigt af Kittelen och slås på en Sil af groft lärft. Det silade vattnet återfylles på Kittelen. Ju mera det kokas dessto bättre blir Mjödet.
    3o Sedan det är väl kokt och klart i Kittelen sättes det att svalna i en Såå. När det är väl Svalt sättes Färrsk Jäst däruti, samt litet rengjord Humla. Mjödet jäser Sakta som svagdricka väl under täckelse.
    4o Sedan det är väl Jäst, fylles det på en ren tunna |8||4|– men förut måste sönderskäras husbloss och lägga i blöt. Man kan och nyttja ägghvita till klarning.
    5o Man gör en lång och smal Pose som går igenom Tunnsprundet – däruti sättes, Cardmummor, Canel, Pomeranceskal, bitter mandel och andra goda varor efter behag. Posen hänges med ett snöre i Sprundhålet och Tunnan Täppes väl. Det klarnar inom några dagar.
    6o Skulle något fel begås att ej Mjödet klarnar så Tappas det uti en såå sättes Ägghvita i bland, visspas väl och fylles åter på tunnan.
    7o Kommer det att länge stå på Tunna så förlorar det sin sötma, därföre är bässt att fylla på Bouteljer.
    8o I varma tiden att förekomma Syra, nyttjas att sätta litet Sprit eller Rom i hvarje Boutelj, ungefär en Thésked
    9o Mjöd kokningen sker på lika sätt som Öhlbrygden.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn