Om Sarvlax­handskriften

1 Handskriften från Sarvlax gård (numera Stor-Sarvlaks) i Pernå socken utanför Lovisa är inbunden i ett brunmelerat, något nött 1800-talsband och tillhör Svenska litteratursällskapets arkiv (signum SLSA 1103, 2). På pärmens insida har friherre och politiker Viktor Magnus von Born (1851–1917) gjort en ägaranteckning i blyerts, enligt vilken handskriften har kommit i hans ägo i mars 1917 – ett halvår innan han dog. Med samma penna har Viktor Magnus även skrivit ”Kok-bok 1800–1917” på pärmens framsida, samt gjort flera små anteckningar relaterade till handskriftens struktur inne i boken.

2 På handskriftens försättsblad listas tre generationer av kvinnor som har bidragit till boken. Det är gjort med en prydlig gotisk kursiv tillhörande den yngsta av de tre kvinnorna: kaptenskan Catharina Elisabet (kallad Elise) Hisinger (f. Munck af Fulkila, 1844–1917). Enligt texten på försättsbladet var det Elises mormor, Catharina Elisabeth von Born (f. von Morian) som påbörjade denna ”Beskrifningsbok” som sedan fortsattes av Elises mamma och Catharinas dotter, Catharina Augusta Charlotte von Born (1819–1875) innan handskriften övergick till Elise själv.

3 En närmare paleografisk undersökning av handskriften ger emellertid en mer mångfasetterad bild och antyder att recepten har nedtecknats av minst fyra men sannolikt fem olika personer. De 35 inledande recepten under den samlande rubriken ”Beskrifningar uti Matlagningen” inleds med ”Att brygga öl” och är skrivna av en hittills oidentifierad hand. Pikturen är mycket tydlig och ger ett intryck av viss ovana, vilket skulle kunna antyda att skribenten var ett barn. Det är därför inte omöjligt att Catharina, då von Morian, påbörjade handskriften som mycket ung, men pikturen har betydligt fler markörer som överensstämmer med Carolina Catharina von Borns (1783–1813) handstil. Carolina Catharina von Born föddes i Lovisa och gifte sig år 1807 med häradshövdingen friherre Carl Henrik Wrede af Elimä (1778–1837). Hon var ett år yngre än sin bror Samuel Fredrik von Born (1782–1850), som endast fem år gammal blev antagen i krigstjänst och som 12-åring blev kadett i Haapaniemi krigsskola. Samuel Fredrik, sedermera landshövding och senator, deltog i finska kriget 1808–1809 och gifte sig ett par år senare, i juni 1811, med Catharina von Morian – född på Sarvlax år 1793.

4 Catharina och hennes man Samuel Fredrik bodde huvudsakligen på hans egendom Gammelbacka i Borgå socken. Om handskriften påbörjades av Catharinas svägerska Carolina kan det ha varit på Rönnäs i Borgå, där hon bodde, men senast efter Carolinas död endast 29 år gammal 1813 torde handskriften ha kommit till Gammelbacka. Catharina von Born var en mycket aktiv skribent som förde dagbok och var djupt involverad i så väl sällskapslivet som gårdsskötseln och allt som hörde till ett stort hushåll, även efter att hon insjuknat i tuberkulos och tidvis var mycket dålig. Med van hand har hon skrivit recepten numrerade från 36 till 48.

5 År 1820 fick Catharina Sarvlax genom arvskifte efter sin ogifte och barnlöse bror. Vid hennes död år 1835 gick Sarvlax gård enligt tidens traditioner först till hennes make, Samuel Fredrik von Born och efter hans död till deras äldste son Carl Fredrik von Born som bosatte sig där. Handskriften gick däremot till dottern Catharina Augusta Charlotte (1819–1875) som senare gifte sig med prokuratorsadjoint Knut Emil Robert Munck af Fulkila (1807–1869). Recept nummer 49 på svensk biskvi är skriven av en okänd men samtida hand, men därefter var det Charlotte som tog vid. Hennes handstil visar på stor skrivvana men också en viss hast. Recepten har nedtecknats som ett stöd för minnet snarare än som en vackert utformad samling och fläckar på handskriftens blad indikerar att den har varit i aktivt bruk under den här tiden och att Charlotte har gått tillbaka och gjort rättelser och tillägg. Bevarad brevväxling mellan Charlotte och hennes mor Catharina visar att de diskuterade saker som hörde till matlagning och hushållande, så som försäljning av gårdens päron och de äpplen som inte lämpade sig för en längre tids förvaring.

6 Charlottes dotter Elise har tagit över pennan från recept nummer 120 och skrev de resterande 52 recepten med sin mycket prydliga stil. Elise avled 20 februari år 1917 på villa Fridhem, som hörde under Billnäs gård i Pojo socken och recept som Billnäs pepparkakor härrör säkerligen från hennes tid där. Vid sin död hade hon redan levt i 30 år som änka och hon fick inte barn. Vid det sista receptet i handskriften, på stekta tomater, har Viktor Magnus von Born antecknat datumet 21.3.1917, vilket betyder att han sannolikt fick ta hand om Elises kvarlåtenskap och därmed också handskriften. Handskriften bär inga spår av att ha varit i bruk sedan dess och de flesta sidorna är tomma.

7 Handskriftens paginering har sannolikt delvis lagts till i efterhand så att Charlotte kompletterade numreringen av de sidor som skrivits av hennes faster och mor. Därefter har hon och sedermera Elise paginerat sidorna i takt med att nya recept tillkommit så att pagineringen upphör vid det sista receptet på sida 85. De individuella recepten är numrerade fram till 114, vilket är pressylta av svinhuvud nedtecknat av Charlotte. I slutet av handskriften finns ett register påbörjat av Catharina von Born och fortsatt, delvis i tid överlappande, av Charlotte.

8 Flera av recepten i Sarvlakshandskriften har tidigare publicerats, till exempel i Mat och måltider i Pernå under fyra sekel av Katarina, Kristina och Robin Michelsson 2023. Recepten ger en bred och varierad bild av matkulturen i en svensk högreståndsmiljö under nästan hundra år. Däremot saknas den extravagans och flärd som karaktäriserade herrgårdsrecept och som fungerade som social statusmarkering. Särskilt recepten nedtecknade av Elise framstår som förhållandevis vardagliga, med kokad strömming, äppelmos, rabarbergröt och en tisdagssoppa lagad på spadet av kokat fläsk eller saltkött. Till skillnad från äldre receptsamlingar lyser de medicinska recepten med sin frånvaro och även de praktiska hushållsrecepten är förhållandevis få.

9 Se även etableringsprinciperna.