Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Nagu

  • Om handskriften
  • 1. En pålitlig mandeltårta
  • 2. Fatbakelse
  • 3. Vädermunkar
  • 4. En sås pepparrot på kött
  • 5. Äppelmunkar
  • 6. Gräddmunkar
  • 7. Mjölkrätt
  • 8. En engelsk pudding
  • 9. Polsk pudding
  • 10. Kålpudding
  • 11. Kräftpudding
  • 12. Mandelmunkar
  • 13. Spritsbakelse
  • 14. En fylld mjölkrätt
  • 15. En god mandelkaka
  • 16. Kräftkaka
  • 17. En holländsk äppelkaka
  • 18. Citronkaka
  • 19. En morotkaka som är god
  • 20. En mjölkrätt med mandel
  • 21. Mjölkgelé
  • 22. En engelsk pudding
  • 23. Nyponkaka
  • 24. Glödgat vin
  • 25. Att koka citronmos
  • 26. Äppelkaka med smör
  • 27. En mjölkrätt med löpen i
  • 28. Att göra en äggekaka
  • 29. Till en mjölkrätt med äpplen
  • 30. Lemontårta
  • 31. Att lägga in hjortron
  • 32. Att göra ölet klart
  • 33. Till att göra morotstårta
  • 34. En rätt som kallas systerkaka
  • 35. Pastej av strömming
  • 36. Tallkottar och mandelbakelse
  • 37. Klenäter
  • 38. Struvor
  • 39. Äppelkaka
  • 40. Märgkaka
  • 41. Körvelkaka
  • 42. Leverkaka
  • 43. Surgräddskaka
  • 44. På annat manér
  • 45. Sötgräddskaka med citron
  • 46. Körsbärskaka
  • 47. Blåbärskaka
  • 48. Riskaka
  • 49. Kaka av stekta äpplen
  • 50. Mandelkaka med äpplen
  • 51. En holländsk kaka
  • 52. Morotskaka
  • 53. Mandelkaka med äpplen
  • 54. En kokad pudding
  • 55. [Soppa med höna och inlagda gurkor]
  • 56. Blomkål
  • 57. Järpar, orrar och rapphöns att inlägga
  • 58. Engelskt kött
  • 59. Stickelbärssoppa över stekta eller kokta höns
  • 60. Kanelbröd
  • 61. Kålpudding
  • 62. Pepparkaka av sirap
  • 63. Hjortron att sylta uti sirap
  • 64. Körsbär till sallat
  • 65. En kaka av rivebröd
  • 66. En kaka av surt bröd
  • 67. En äppeltårta på särdeles manér
  • 68. Att tillreda mjölkrätter
  • 69. En engelsk pudding
  • 70. Vinbärsbubbert
  • 71. Insyltade rosor
  • 72. Kräftpudding
  • 73. En mjölkrätt av mandel
  • 74. Mandelmjölk
  • 75. Brunellsoppa
  • 76. Ostfrikadeller
  • 77. En engelsk kaka med lemon
  • 78. Körsbärskaka
  • 79. En mandelpudding lagom stor
  • 80. Huru man bakar vinmunkar
  • 81. Hur man bakar körvelmunkar
  • 82. Att göra mandelmaskar
  • 83. Insylta gädda av C: W:
  • 84. Gädda med pepparrot
  • 85. Kotletter av C: W.
  • 86. Hetvägg
  • 87. Att göra lösa rån
  • 88. Goda tjocka rån
  • 89. Äggerån
  • 90. Tunnrån av sötgrädda
  • 91. Tunnrån på ett annat manér
  • 92. Hjortron syltade
  • 93. Frikassé av höns. C: W.
  • 94. Frikadeller av fisk
  • 95. En pastej av kalv-, höns- och lammkött
  • 96. Rivebrödsklimp
  • 97. En soppa av kalvkött
  • 98. Rivebrödskakor
  • 99. Svartsoppa på oxkött, gris och gås
  • 100. Gelé till att tillreda till 22 glas
  • 101. Till att värma upp fläkta höns
  • 102. Bakelse av kalvstek på semlor
  • 103. Att göra ostkaka
  • 104. Nyponsoppa
  • 105. Leverkaka
  • 106. Små runda kakor att göra
  • 107. Äppelmunkar
  • 108. Till att koka äpplen både vita och röda
  • 109. Soppa på ett stycke färskt kött kokat
  • 110. Att stuva portlak
  • 111. Dillkött
  • 112. Lemonsoppa på kalv- eller hönskött
  • 113. Blåbär att torka
  • 114. Att göra choklad
  • 115. Att sylta gåsfåglar och fårtungor
  • 116. Att sylta in gurkor som kunna hålla sig hela året
  • 117. På ett annat manér
  • 118. Fyllning till kräftskal i pastej
  • 119. En god körsbärssoppa
  • 120. En god tårtdeg
  • 121. Brända mandlar
  • 122. Att baka sockerbröd
  • 123. En pålitlig sockerkaka
  • 124. För stark huvudvärk
  • 125. Att sätta en rätt Beeveres linnekyp
  • 126. Rosenrött på silkestyg
  • 127. Karmosinrött på silkestyg
  • 128. Mörkblått på linne
  • 129. Blå färg på linne
  • 130. Sandelfärg på ylle
  • 131. Violett

Om handskriften

1. En pålitlig mandeltårta

Om Naguhandskriften

1 Naguhandskriften, som förvaras i Svenska litteratursällskapet i Finlands samlingar, är en inbunden bok med 124 recept. I samma samling (SLS 621) förvaras några lösa blad med sju färgningsrecept som också tagits med i utgåvan. Enligt etnologen och folklivsforskaren Hjördis Dahl härstammar Naguhandskriften från Vikom gård i Nagu. Dahl grundar sitt antagande på de by-, gårds- och personnamn som förekommer i ytterligare några andra dokument som förvaras tillsammans med recepthandskriften. Det rör sig om listor på beställningar och uppdrag för strumpstickning, spinning av garn samt färgning och blekning av tyger. De är daterade vid olika tidpunkter i slutet av 1780-talet och under 1790-talet. Recepthandskriften och dokumenten med färgningsrecept saknar dateringar, namn och andra ledtrådar som kunde bidra till att fästa recepthandskriften och färgningsrecepten i tid och rum. Receptboken är sannolikt en renskrift av en äldre handskrift.

2 Lokalhistoriker i Nagu menar att de namn som nämns på beställnings- och uppdragslistorna snarare knyter dokumenten till en annan gård i Nagu, Prostvik Söderby, och därigenom till släkten af Schultén. Jacobina (Jaquette) Theodora Finckenberg (1767–1828), som var född på Vikom, gifte sig 1789 med Nathanael Gerhard Schultén (1750–1825, adlad af Schultén) på Prostvik Söderby. Receptboken i SLS 621 kan med andra ord representera en mat- och receptkultur från de större gårdarna i Nagu och bär med säkerhet även intryck av en rikssvensk och aboensisk matkultur eftersom familjen tidvis även bodde och uppehöll sig i Sverige och i Åbo.

3 Receptbokens pärm har ett omslag av vikt gråpapper med ett tryckt emblem och texten ”Superfyn. Paper” (se faksimil). Den inbundna boken består av 42 manuskriptssidor fördelade på två lägg och boken mäter ca 20,5 × 16,3 cm. Det första lägget består av sidorna 1–22. Inom lägget är sidorna 19–20 skrivna på ett infogat halvark. Andra lägget består av sidorna 23–42. Den är konsekvent paginerad och texten uppvisar så gott som inga strykningar eller andra korrigeringar. Den har bundits in med ett tunt vitt snöre. I den inbundna boken är alla utom det sista receptet matrecept. Det sista receptet är en huskur för botande av huvudvärk genom påläggning av grötomslag. Antalet händer i receptboken är en eller möjligen två. Det som tolkats som ett byte av hand inträffar på s. 7, tredje raden, i recept 20. Pikturen blir därefter mindre och något mindre snirklig.

4 Färgningsrecepten är skrivna dels på ett löst ark innehållande recepten 125–127, dels på ett löst blad innehållande recepten 128–131. Arket mäter ca 32,7 × 20,0 cm och bladet ca 19,8 × 16,5 cm. Sidorna är något beskurna. Färgningsrecepten är skrivna av två personer.


5 Se även etableringsprinciperna.