Lästext
Beskrivning på mjöd som är bäst att brygga uti mikaelinedan
1 Till ett ankare tager man (om det är rätt god honung) 3 kannor och därtill 22 kannor gott vatten, men är honungen sämre, tages ett stop till, när det kokar upp, måste det väl skummas, då man sedan lägger en handfull god Brunsvich humle däruti, 3:die delen kokas in och är bäst på det sättet att veta riktigt mått, man tager en käpp, som sättes mitt uti kittelen, när vattnet och honungen är uti, då man skär en skåra i käppen och därefter mäter av en 3:die del, som då kokas in, vilket man |62|kan ständigt probera, när det således fullkokat, slår man det uti ett litet kar eller så, men måste noga aktas, att ingen lut eller surt varit förr i kärilet, då det straxt överhöljes med en duk eller lakan samt en dyna där ovanpå, när det är så svalt som till öl, lägger man ett kvarter rätt god och färsk jäst och är bästa jästen efter dubbelt öl, då det igen bindes med ett tåg ikring kläderne och låter jäsa i 3 dagar, sedan silas det uti ett nytt ankare, som dock är med gott vatten väl igenom suget, det måste silas igenom en svanbojspåsa; när kärilet blir fullt, hänger man en linpåse uti ankaret |63|igenom sprunnet med ett skålpund torra mörkröda rosor, ett stött muskot, ett stycke kanel, 6 stycken nejlikor, 2 stycken grovt stött vit ingefära, ett halvt skedblad kardemummor, krossade med skal och allt, en hel färsk citron skalas helt tunt, som släppes löst i ankaret (nämligen bara skalet). Sedan det nu legat på ankaret en månad eller 6 veckor, ju bättre är det, då tappas det på buteljer, men intet buteljerne för fulla, ty eljest slås de sönder, och när det legat på buteljerne 4 veckor är det allra bäst att dricka.