Om Villnäs­handskriften

1 Recepthandskriften från Villnäs slott, beläget i Askainen (nuvarande Masku kommun) utanför Åbo, förvaras på Nationalmuseet i Helsingfors och ingår i Villnäs slotts arkiv. Arkivet donerades 1967 till Nationalmuseet av överste Viljo Hovinen. Hans hustru Inkeri Hovinen som avled året innan hade ärvt Villnäs slott av sin far Oskar Hannus.

2 Recepthandskriften har getts ut i en finsk översättning år 2008 av intendenten vid Nationalmuseet Jouni Kuurne, Louhisaaren linnan talousreseptit (n. 1770–1850). Då den nu ges ut på webbplatsen Historiska recept är det första gången den görs tillgänglig i svenskt original. Kuurne redogör i detalj för handskriftens tillkomst och ger en fullständig manuskriptsbeskrivning i den finska utgåvan. Framställningen här stöder sig på Kuurnes framställning.

3 Villnäs slott har ofta bytt ägare under de senaste århundradena och handskriftens alla öden går inte att rekonstruera. Jouni Kuurne har emellertid genom att jämföra de olika handstilarna i handskriften med bland annat brevmaterial visat att handskriften har sitt ursprung inom ätten Mannerheim som ägde Villnäs slott 1795–1903.

4 Nio eller möjligen åtta händer eller pikturer går att identifiera i handskriften. Bland de skribenter som med säkerhet identifierats finns greve Carl Erik Mannerheim (1759–1837) och hans hustru Wendla Sofia Mannerheim (1779–1863). En handstil tillhör troligen Eva Wilhelmina Mannerheim (1810–1895). Det är inte känt vilka de övriga tillhör, men Kuurne gör kvalificerade gissningar om nedteckningstidpunkter utgående från handstilstyp.

5 Handskriften har ett kvartoformat och sidorna är 19,0 × 16,0 cm. Texten upptar 117 sidor och handskriften saknar paginering. Sjuttiofem sidor är blanka. Handskriften är prydligt inbunden med en linnetråd och omslaget har röda, gröna och gulbruna färgfält. Handskriften har fettfläckar vid ryggens nedre del; fläckarna har delvis spridit sig till inlagan och framträder tydligast i början och slutet av handskriften. Det är sannolikt att boken bundits in som en skrivbok med blanka sidor på vilka recepten sedan tecknats ned. I tillägg till den inbundna receptboken finns ett separat, hjärt- eller päronformat dokument som klippts i den form man enligt receptet uppmanas klippa den läderbit som ska skydda mot kolera (recept 174). Antalet recept är 174.

6 Till sitt innehåll skiljer sig Villnäshandskriften något från de andra receptsamlingarna i utgåvan genom det stora antalet recept på läkemedel och kurer, både för människor och för djur. Kuurne påpekar att en av skribenterna, Carl Erik Mannerheim, besvärades av hälsoproblem och att mycket tyder på att han var väldigt upptagen av sin egen och sina familjemedlemmars hälsa. Detta kan vara en av orsakerna till att handskriften har så många recept av den här typen. Övriga recepttyper som särskilt framträder är de många recepten på brännvin, viner och smaksatta vatten och en avdelning för konservering och insyltning. De tidigaste recepten som kan tidfästas är från 1770-talet och de nyaste från 1850-talet. En handfull recept är med säkerhet avskrifter från svenska tidningar.

7 Se även etableringsprinciperna.