Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages

83. Beskrivning på goda tvålkulor

84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum

83. Beskrivning på goda tvålkulor

Lästext

Beskrivning på goda tvålkulor

1 Venedisk tvål 1 daler, bittermandel 1 daler 4 öre, tinctura benzoi 1 daler 4 öre, olium linamommi 1 daler 4 öre, olium lavendula 30 öre, olium ligni zodil 1 lod[?] 4 öre.

2 Man skär tvålen i små skivor och uttvättar saltet, därpå stötes han i en mortel |132|väl, sedan uppkokas bittermandelen i vatten till skalet blir löst som då avtages och mandelen stötes så fin, att man liksom kan krama en olja utur honom, här på blandas han tillhopa med tvålen i mortelen, sedan upptager man honom och slår på honom 2 à 3 droppar tinctura benzoi, 6 à 7 droppar ligni zodil, 6 à 8 droppar olium lavendel, 1 à 2 droppar olium linamommi, dock skall emellan var gång tvålen och vardera oljan väl inblandas. Vill man hava honom marmorerad slås litet vatten i en sked, var uti lägges litet cinnober och i en annan sked blandas i vatten litet schmaltz, kulan klappas såsom en kaka och fingren doppas i den röda färgen samt strykes i kors på bägge sidor av tvålen vilken straxt hoprullas, på lika sätt utklappas han sedan som förr och över strykes i kors eller lik som prickas med den blå färgen, till slut rullas den tillsammans, som en kula och över strykes hel tunt med 2 droppar av varjehanda slags olja, så är han färdig.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Beskrifning på goda Twål Kulor.

    Wenedisk twål 1 d:r Bitter mandel 1 d. 4. Tinctura Benzoi 1 d:r 4., ol: Linamommi 1 d:r 4., ol: Lavendula 30 ./., ol: Ligni Zodil 1 d[?] 4 ./.,

    man skiär twålen i små skifwor och ut twettar saltet, der på stötes han i en mortel |132|wäl, sedan upkokas Bitter mandelen i watn til skalet blir löst som då aftages och mandelen stötes så fin, at man liksom kan kramma en olja utur honom, här på blandas han tilhopa med twålen i mortelen, sedan uptager man honom och slår på honom 2 a 3 droppar tinctura Benzoi 6 a 7 droppar ligni Zodil, 6 a 8 droppar ol: Lavende 1 a 2 droppar ol: Linamommi dok skal emellan hwar gång twålen och hwardera olian wäl inblandas. Wil man hafwa honom marmorerad slås litet watn i en skied, hwar uti lägges litet Zenober och i en annan skied blandas i watn litet Schmaltz kulan klappas såsom en kaka och fingren doppas i den röda färgen samt strykes i kors på begge sidor af twålen hwilken straxt hoprullas, på lika sätt utklappas han sedan som förr och öfwer strykes i kors eller lik som prickas med den blå färgen til slut rullas den tilsammans, som en kula och öfwer strykes hel tunt med 2 droppar af hwarjehanda slags olja så är han färdig.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn