Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
91. Vägglösspiritus från England

92. Beskrivning på ryssoljans beredning

93. För halssjuka

92. Beskrivning på ryssoljans beredning

Lästext

Beskrivning på ryssoljans beredning

1 1:er Gräves ett hål uti jorden, varuti sättes ett runt stenkäril om en kannas storlek, varöver lägges en ekplanka, uti vilken göres ett hål, varutinnan en blecktratt sättes passande till hålet av en tums vidd och ett kvarter lång, vilken tratt |140|sättes så noga över kärilet, att oljan däruti kan flyta genom bemälte tratt.

2 2:do Tages en gryta om 8 à 10 kannor, uti vilken gammal torr taknäver lägges löst och flatt, varpå lägges ganska torr svatra, Pharmac: Rosmanus Sylwestris (Ledum Palustre flor. Swecie 352:) ungefär fyra händer fulla; sedan sättes ovan på svatran, näver, på kant, till dess grytan bliver full, varpå man stöter med en klubba eller annat, så att det bliver väl packat och hårt.

Vid detta moment iakttages följande:

3 1:mo att nävren är väl besatt med knolar, eller så kallad kart.

4 2:do att de bruna kanterne av nävren avbrytas förut och bortkastas.

5 3:tio att ju torrare svatran är ju bättre.

6 Välves grytan ovanpå förenämnde ekplanka så att centrum av grytan kommer ungefärligen över hålet; sedan lägges ovan och omkring grytan, sand, och därovanpå kolstybbe; så att grytan omkring bliver väl tilltäckt.

|141|

7 4:to Lägges ovanpå själva grytans botten, en koleld, som jämt underhålles, till dess fyllnaden uti den välvda grytan genom bränningen förtäres, var till fordras vid pass nio timmars tid.

8 Med detta fortfares till dess kärilet blir fullt; dock märkes, att grytan avsvalkas emellan varje påsättning.

9 Vid bränningen är anmärkt, att om ekplankan är något sluttande till hålet, rinner oljan fortare neder uti kärilet, och med mindre förspillan.

10 Stenhäll tyckes vara bättre än ekplanka; men järnhäll duger alldeles icke; ty den uppbränner och förtär oljan. På det oljan må rinna bättre och lättare kan man strö uppå svatran 2:ne nypor trippel.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Beskrifning på Ryss-Olljans beredning

    1:er Gräfwes ett hohl uti jorden, hwaruti sättes ett runt Stenkiäril om en kannas storlek, hwaröfwer lägges en Ekplanka, uti hwilken göres ett hål, hwarutinnan en bläcktratt sättes paßande till holet af en tums widd och ett qwarter lång, hwilcken tratt |140|sättes så någa öfwer kärilet, at Olljan deruti kan flyta genom bemälte tratt.

    2:do tages en gryta om 8 a 10 kannor, uti hwilken gammal torr taknäfwer lägges löst och flatt, hwarpå lägges ganska torr Swatra, Pharmac: Rosmanus Sylwestris (Ledum Palustre flor. Swecie 352:) ungefär fyra händer fulla; sedan sättes ofwan på Swatran, näfwer, på kant, till des grytan blifwer full, hwarpå man stöter med en klubba eller annat, så at det blifwer wäl packat och hårdt

    Wid detta moment i ackt tages följande

    1:mo at näfren är wäl besatt med knolar, eller så kallad kart:

    2:do at de bruna kanterne af näfren afbrytas förut och bortkastas

    3:tio at ju torrare Swatran är ju bättre.

    Hwälfwes grytan ofwanpå förenämde Ekplanka så at Centrum af grytan kom[m]er ungefärligen öfwer hålet; sedan lägges ofwan och omkring grytan, sand, och derofwanpå kohl-stybbe; så at grytan omkring blifwer wäl tiltäckt.

    |141|

    4:to Lägges ofwanpå sjelfwa grytans botn, en kol-eld, som jemt underhålles, till des fyllnaden uti den hwälfda grytan genom bränningen förtäres, hwar till fordras wid pas njo tim[m]ars tid.

    Med detta fortfares till des kiärilet blir fult; dock märkes, at grytan afswalkas emellan hwarje påsättning.

    Wid bränningen är anmärkt, at om Ekplankan är något sluttande till hålet, rinner olljan fortare neder uti kjärilet, och med mindre förspillan.

    Stenhäll tyckes wara bättre än Ekplanka; men Jernhäll duger aldeles icke; ty den uppbränner och förtär olljan. på det olljan må rinna bättre och lättare kan man strö uppå Swatran 2:ne nypor Trippel.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn