Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)

71. Säkert bot mot hemorrojder

72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz

71. Säkert bot mot hemorrojder

Lästext

|98|

Säkert bot mot hemorrojder

1 Ofta hör man klagas över denna plåga, i synnerhet av dem, vilka ifrån ungdomen varit i sittande ställning träget sysselsatta och haft liten kroppsrörelse samt därjemte njutit alltför fet föda, varibland fläsk är det för hemorrojder mest skadliga. De visa sig i öppningen av ändtarmen medelst knölar eller bölder, som äro mjuka och ömma, stundom små, men stundom också uppnående storleken av ett mindre hönsägg. De äro ofta blodflytande. Botemedlet är helt enkelt. Man tager färsk, om möjligt varm hästspillning, lägger därav i en kruka, eller passande kärl ungefär en kanna, därpå hälles lika mycket kokande vatten. Man sätter sig på kärlet och låter den uppstigande ångan badda den lidande delen i 10 à 15 minuter. Skulle vid första baddningen ångan kännas för het, vilket kommer av sjukdomens ömhet, så kan man låta den hetaste ångan förgå och tillika avkyla den sjuka delen. Med denna baddning fortfar man 6 à 8 gångor morgon, middag och kväll, tills sjukdomen giver sig, knölarna torka bort och försvinna. Redan vid första baddningen erfar man en angenäm känsla huru värken fördelar sig. Undertecknad, som i 20 år lidit av denna plåga och vetat av botemedlet, men avhållits från dess begagnande av fördom, har |99|nu efter ett ovanligt svårt anfall av hemorrojder blivit genom detsamma fullkomligt återställd och kan därföre endast tacka och prisa Herren, som med så ringa medel hulpit. Måtte detta medel användas och icke av fördom överses.

2 Verner E......

3 [Red. anm. Publicerad i Folkvännen den 1 februari 1865 och i Åbo Underrättelser den 29 april 1865.]

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |98|

    Säkert bot mot hemorrhoider.

    Ofta hör man klagas öfver denna plåga, isynnerhet af dem, hvilka ifrån ungdomen varit i sittande ställning träget sysselsatta och haft liten kroppsrörelse samt derjemte njutit alltför fet föda, hvaribland fläsk är det för hemorrhoider mest skadliga. De visa sig i öppningen af ändtarmen medelst knölar eller bölder, som äro mjuka och ömma, stundom små, men stundom också uppnående storleken af ett mindre hönsägg. De äro ofta blodflytande. Botemedlet är helt enkelt. Man tager färsk, om möjligt varm hästspillning, lägger deraf i en kruka, eller passande kärl ungefär en kanna, derpå hälles lika mycket kokande vatten. Man sätter sig på kärlet och låter den uppstigande ångan badda den lidande delen i 10 à 15 minuter. Skulle vid första baddningen ångan kännas för het, hvilket kommer af sjukdomens ömhet, så kan man låta den hetaste ångan förgå och tillika afkyla den sjuka delen. Med denna baddning fortfar man 6 à 8 gångor morgon, middag och qväll, tills sjukdomen gifver sig, knölarna torka bort och försvinna. Redan vid första baddningen erfar man en angenäm känsla huru värken fördelar sig. Undertecknad, som i 20 år lidit af denna plåga och vetat af botemedlet, men afhållits från dess begagnande af fördom, har |99|nu efter ett ovanligt svårt anfall af hemorrhoider blifvit genom detsamma fullkomligt återställd och kan derföre endast tacka och prisa Herren, som med så ringa medel hulpit. Måtte detta medel användas och icke af fördom öfverses.

    Verner E......

    [Red. anm. Publicerad i Folkvännen den 1 februari 1865 och i Åbo Underrättelser den 29 april 1865.]

     

     

       

       

       

      Ny kolumn