Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
19. Svartvinbärsvatten

20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér

21. Att brygga av omältat korn

20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér

Lästext

|34|

Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér

1 1:mo Tages 6 lispund gröpe med tillsats av 4 kappar malt, detta blandas tillsammans uti karet, sedan lägges det åt ena sidan varpå syftas något efter hand med 20 kannor kallt vatten att allt bliver som en lagom deg.

2 2:do Sedan syftningen är slutad så bör kittelen begynna koka väl upp, då slås litet kallt vatten uti, att den bara stannar med kokningen, då genast tages utur kittelen 10 kannor som slås uti karet och arbetes med rodet ungefärligen ¼ timma tills det bliver segt. Att märka, när man tager de 10 kannor kokat vatten utur kittelen, så slås halvparten kallt vatten |35|uti kittelen igen, att vatten hinner till och kontinueras 8 gångor inalles som nu den första är gjord, de sednare 7 påösningarne behöves icke arbetas så mycket som den första, allenast, det blandas väl om och får stå litet emellan varje gång till kittelen åter begynner att koka.

3 3:tio nu äro på ösningarne gjorde 8 gångor, sedan låter man karet stå öppet uti 2½ timma att sötma.

4 4:to Enär de 2½ timma äro förbi så blandas det om uti karet, samt tages litet av mäskningen till uppfriskning åt jästen som bör vara ett stop god jäst, och något tunndrank, detta allt lägges uti en såd med något mer tillökning av mäskning |36|att det bliver sommarljumt, sedan höljes över en stund.

5 5:to När jästen uti såven begynner att vilja jäsa upp så slås genast kallt vatten uti karet så mycket att allt bliver sommarljumt, då är lagom ingiva den uppfrestat jästen blandas väl om, sedan bredes över karet och låter man det stå på 3:dje dygnet och så brännes efter vanligt sätt.

6 Att märka, det kar som på gamla sättet, passa åt en tunna, är till detta lagom till en halv tunna, även bör karet, alltid väl rent göras och vara fri från byra, om här efter följes fås 20 à 24 à 28 kannor gott brännvin.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |34|

    At brenna Brännewin Efter Fromholt Torsten Grooths maner.

    1:mo Tages 6: L℔ Gröpe med tillsats af 4: Kop: malt, detta Blandas till sammans uti Karet, sedan lägges dett åt ena sidan hwarpå syftas något efter hand med 20: Kannor kalt watn att alt blifwer som en lagom deg.

    2:do Sedan syftningen är slutad så bör Kittelen begynna koka wäl upp, då slås litet kalt watn uti, att den bara stannar med Kokningen, då genast tages utur Kittelen 10: kannor som slås uti karet och arbetes med rodet ungefärligen ¼. timma tils dett blifwer segt. Att märcka, när man tager de 10: kannor kokat watn utur kittelen, så slås half parten kalt watn |35|uti kittelen igen, att watn hinner till och Continueras 8: gångor inalles som nu den första är giord, de sednare 7: påösningarne behöfwes icke arbetas så mycket som den första, allenast, dett blandas wäl om och får stå litet emellan warie gång till kittelen åter begynner att koka;

    3:tio nu äro på ösningarne giorde 8: gångor sedan låter man karet stå öpet uti 2½ Timma att sötma.

    4:to Enär de 2½ Timma äro förbi så Blandas dett om uti karet, samt tages litet af mäskningen till upfriskning åt giesten som bör wara Ett stop god giest, och något tunne dranck, detta alt legges uti en såd med något mer tilökning af mäskning |36|att dett blifwer sommar liumt, sedan höljes öfwer en stund.

    5:to när gesten uti såfwen begynner att wilja gäsa upp så slås genast kalt watn uti karet så mycket att alt blifwer sommar liumt då är lagom ingifwa den upfrestadt gesten blandas wäl om sedan bredes öfwer karet och låter man dett stå på 3:die dygnet och så brännes efter wanligit sätt.

    Att märcka, dett kar som på gamla sättet, passa åt en tunna, ärtill detta lagom till en half tunna, äfwen bör karet, altid wäl rent giöras och wara fri från byra om här efter följes fås 20: à 24: à 28: kannor godt bränwin

     

     

       

       

       

      Ny kolumn