Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
128. Greve Nils Bielkes elixir

129. Beskrivning på italienska balsamen

130. Linds plåster

129. Beskrivning på italienska balsamen

Lästext

Beskrivning på italienska balsamen

1 God bomolja 3 skålpund, terpentin 1 skålpund, johannesolja 8 lod, god resina 2 skålpund, rent gult vax 1 skålpund, lagerolja 8 lod, spikolja 2 lod, |161|röd fin sandel 4 lod, oleum Petri 2 lod, storax liqvida 1 lod.

2 Först smältes resinan och så lägges vaxet däruti och smältes, när det är väl smält och rört, så lägger man terpentin däruti och låter det bliva väl hett (men intet koka) och så måste man taga kittelen av elden, och så slår man bomoljan uti en kruka, och gör henne väl het och slår johannesoljan däruti och blandar det väl tillsammans och slår det så till det förra, sedan rör man det att det bliver något svalt och slår så Oleum Petri däruti och spikoljan rörandes allt jämt, när det bliver något svalt slår man sandeln där till och rörer till det blir stannat.

Är gott för efterföljande sjukdomar.

3 För allehanda sår antingen de äro färske eller gamla, skall om afton och morgon, gjutas varmt uti såret och bindas om med varma kläden.

4 För flussar strykes eller lägges balsamen uppå huvudet. För kontraita lemmar, för kolik, för håll och sting etc: Pleuresie, |162|för hjärtsprång, för modren, för huvudvärk, för hundbett, för tandvärk, mot alla desse plågor värmes balsamen och strykes på så het man tål och lägger varma kläden omkring. Enär man bränner sig av vad slag det vara må man får brännsår utav skall man stryka balsamen kall uppå ett kläde och lägga uppå såret.

5 Emot strangurin tager man in 1 lod, uti färskt köttsåppa och värmar av samma balsam och smörjer kring blåsan.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Beskrifning uppå Italienska Balsamen.

    God Bomolja 3 ℔, Terpentin 1 ℔, Johannes olja 8 lod, God Resina 2 ℔, rent gult wax 1 ℔, lager olja 8 lod, Spik olja 2 lod, |161|röd fin Sandel 4 lod, oleum Petri 2 lod Storax liqvida 1 lod.

    Först smältes Resinan och så lägges waxet deruti och smaltes när det är wäl smält och rört, så lägger man Terpentin deruti och låter det blifwa wäl hett /:men intet koka :/ och så måste man taga kittelen af elden, och så slår man Bomoljan uti en kruka, och gjör henne wäl het och slår Johannis oljan deruti och blandar det wäl tilsammans och slår det så til det förra sedan rör man det at det blifwer något swalt och slår så Oleum Petri deruti och spikoljan rörandes alt jämt, när det blifwer något swalt slår man Sandeln der til och rörer til det blir stadnat.

    Är godt för efter följande siukdomar.

    För allehanda sår antingen de äro färske eller gamla, skal om afton och morgon, giutas warmt uti såret och bindas om med warma kläden.

    För flußar strykes eller lägges Balsamen uppå hufwudet. För contraita lemmar för colique, för håll och sting etc: Pleuresie, |162|för hjertsprång, för modren, för hufwudwärk för hundbett, för tandwärk, mot alla deße plågor wärmes Balsamen och strykes på så het man tål och lägger warma kläden omkring. Enär man bränner sig af hwad slag det wara må man får brän sår utaf skal man stryka Balsamen kall uppå ett kläde och lägga uppå såret.

    Emot strang urin tager man in 1 lod, uti färskt kiöttsåppa och warmar af samma Balsam och smörjer kring blåsan.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn