Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
160. Mot hemorrojder och gikt

161. Livsessens

162. För frossan

161. Livsessens

Lästext

|183|

Livsessens

1 Tag väl luttrad saltpetter 3 lod

2 Vit vinsten – 3 dito

3 Salmiak – 3 dito

4 Gummi Myrrhæ Rubeæ – 3 dito

5 Saltpettern och vinstenen stötes tillsammans helt fint. En ny, glaserad stenkruka sättes på elden, och då den blivit genomhet, att en nypa av desse ingredienser dit släppt tager eld, dit lägges alltsammans att brinna, tills det av sig självt slocknar. Omröres med en järnspade så länge det brinner, därpå tages krukan av elden och då det väl kallnat, bortskrapas först väl den svarta skorpan, som satt sig ovan omkring krukan och resten som är helt vit stötes ånyo, varefter de 2 andra species tillblandas och slås tillhopa i flaskan med 1 kvarter gammalt franskt eller gott rehnskt vin. I brist av vin kan brännvin nyttjas, flaskan korkas ganska väl, omskvalpas en fjärdels timma, sättes sedan i solen eller på lagom varm kakelugn 3 à 4 dagar, så bliver det rött som blod och är färdigt till nyttjande. Är nyttigt uti smittosamma tider som preservativ.

|184|

6 2:o För alla magens passioner av ett oordentligt levnadssätt, förkylning, slem moder och annan kolik, 24 à 60 droppar i vin eller brännvin, eller ljumt svagdricka.

7 3. I frossor intages 1 à 2 timmar för paroxysmen ett matskedblad, varefter man lägger sig att svettas.

8 4. Förr håll och styng samt även smörjes och med varma duker baddas.

9 5. För flussar och huvudvärk smörjes över hjässan.

10 6. För tandvärk doppas på bomull och lägges på tanden.

11 7. För alla slags färska och gamla sår, ehuru med Dockotè.

12 8. För örvärk med susande, även för dövhet när den ej varat för länge. 10 à 12 droppar indrupet i örat.

13 8 [sic] Mot sömnlösa intages 30 droppar kort för än man går till sängs.

14 9. För sinnessvaghet. När det nyttjas bör man svettas härpå. Utom då det nyttjas som preservativ.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |183|

    Lifs Essens

    Tag väl Luttrad Saltpetter 3. Lod

    hwit Winsten – 3. D:o

    Salmiac – 3. D:o

    Gummi Myrrhæ Rubeæ – 3. D:o

    Saltpettern och Winstenen stötes tillsammans helt Fint. En ny glacerad Sten-Kruka sättes på Elden, och då den blifvit genom het, at en nypa af desse ingredienser dit släpt tager eld, dit lägges altsammans at brinna, tills det af sig sielft slocknar. Om röres med en Järn Spade så länge det brinner, därpå tages krukan af elden och då det väl kallnat, bortt skrapas först väl den svartta skorpan, som satt sig åfwan omkring krukan och resten som är helt hvit stötes å nyo, hvarefter de 2. andra Speccies till blandas och slås tillhopa i Flaskan med 1. qv. gammalt Franskt eller godt Rehnskt vin. I brist af Vin kan Bränvin Nyttjas, Flaskan korckas ganska wäl, Omsqwalpas en fjärdels timma, sättes sedan i Solen eller på lagom warm Kakelugn 3. a 4. dagar, så blifver det rödt som blod och är färdigt till nyttjande. Är Nyttigt Uti Smittosamma tider som preservative.

    |184|

    2:o För alla Magens Passioner af et Oordentligt lefnads sätt förkylning, slem moder och annan Colique 24. a 60 droppar i Win eller Bränvin, eller ljunt Svagdricka.

    3. I Fråsor intages 1. a 2. timmar för paroxysmen et Matskedblad, hwarefter man lägger sig at svettas.

    4. Förr håll och styng samt även smörjes och med varma Duker Baddas

    5. För flussar och hufvudwärck smörjes öfver hjässan.

    6. För tandwärck döppas på Bomull och lägges på tanden.

    7. För alla slags Färska och gamla sår, ehuru med Dockotè.

    8. För Öhr värck med susande även För döfhet när den ej varat för länge. 10. a 12. Dröpar indrupett i Orat.

    8 [sic] Mot sömnlösa intages 30 Droppar kortt för än man går till sängs.

    9. För sinnes swaghet. När dett nyttjas bör man swittas härpå. utom då det nyttjas som preservatiwe.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn