Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
11. Körsbärsvin

12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin

13. Svartvinbärsöl

12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin

Lästext

Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin

1 Till vart ankare tages ett och ett halvt lispund plockat, och från stjälkarna väl rensade vinbär som stampas i en träså eller balja, var på slås så mycket vatten som överbliver sen ⅓ del är inkokat av 2 kannor, som ej får vara hetare än spenvarm mjölk då den påslås. Sedan det är sammanrört täckes kärlet med ett lakan och där ovanpå en skinnfäll eller filt, som med rep väl omsurras så att det fritt från luft, kommer i fullkomlig jäsning. Vilket |23|påstår i 4 dygn, sedan silas och kramas vinet upp genom en hårduk, och uppblandas med 16 skålpund stambaster eller annat grovt socker, samt sedan det är smält och sammanrört, öses genast i ankaret, står således i något rum, som antingen lindrigt eldas eller av folk bebos, varest det åtminstone blir ståendes 10 à 12 dagar: en eller p[a]r gånger om dagen öppnas sprundet något litet, på det andan får gå ut, emellan var gång täppes sprundet väl till, och så länge[?] man hör, då örat lägges till sprundet, någon susning, eller kokning, måste med sprundets öppnande fortfaras, fast än det skulle räcka längre än den förenämnde tiden; men sedan tillslås väl och överhartsas både sprund och svikhål, samt nedsättes uti källaren, där det ½ år till det minsta blir liggandes, men sedan avtappas på stället i buteljer, och är då färdigt att drickas, härvid iakttages noga, att ej dricka lägges i samma källare, som förorsakar ny jäsning, och kunde sönderslå ankaret. Detta vin kan göras av röda, vita och svarta vinbär, men av vita är bäst.

|24|

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Et sätt at giöra winbärs win utan tilsats af utlänst wjn.

    Til hwart ankare tages et och et halft L℔ plåckat, och från stielkarna wäl rensade winbär som stampas i en trä så eller balja, hwar på slås så mycket watn som öf:erblif:er sen ⅓ del är inkokat af 2 kannor, som eij får wara hetare än spenwarm miölk då den påslas. sedan det är sam[m]anrört täckes kiärlet med et lakan och der åf:anpå en skien fäll eller filt, som med rep wäl omsurras så at det frit från luft, kommer j fulkomlig giäsning. hwilket |23|påstår i 4 dyng, sedan silas och kramas winet up giänom en hårduk, och upblandas med 16 ℔ stambaster eller annat groft såcker, samt sedan det är smält och sammanrört, öses genast i ankaret, står således i något rum, som antingen lindrigt eldas eller af folk bebos, hwarest det åtminstånne blir ståendes 10 a 12 dagar: en eller pr gånger om dagen öpnas sprundet något litet, på det andan får gå ut, emellan war gång täppes sprundet wäl til, och så länge[?] man hör, då örat lägges til sprundet, någon susning, eller kokning, måste med sprundets öpnande fortfaras, fast än det skulle räcka längre än den förenämde tiden; men sedan tilslås wäl och öf:erhartsas både sprund och swikhål, samt nedsättes uti kiällaren, der det ½ år til det minsta blir liggandes, men sedan aftappas på stället i bouteiller, och är då färdigt at drikas, härwid i achtages noga, at eij drika lägges i samma Källare, som för ordsakar ny giäsning, och kunde sönderslå ankaret. detta win kan giöras af röda wita och swarta win bär, men af wita är bäst.

    |24|

     

     

       

       

       

      Ny kolumn