Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Villnäs

  • Om handskriften
  • 1. Anvisning om brännvins brännande
  • 2. Att göra körsbärsbrännvin
  • 3. Att destillera kryddbrännvin
  • 4. Recept på det gröna brännvinet
  • 5. Kryddbrännvin på femton kannor
  • 6. Att göra pomeransbrännvin
  • 7. Kort berättelse hur mjöd skall kokas
  • 8. Beskrivning på vespetro
  • 9. Att göra oxläggsvin
  • 10. Vinbärsvin
  • 11. Körsbärsvin
  • 12. Ett sätt att göra vinbärsvin utan tillsats av utländskt vin
  • 13. Svartvinbärsöl
  • 14. Beskrivning på Dünnbier eller svagdricka
  • 15. Att göra krusmyntavatten
  • 16. Lingonvatten
  • 17. Pomeransvatten
  • 18. Russinvatten
  • 19. Svartvinbärsvatten
  • 20. Att bränna brännvin efter Fromholt Torsten Grooths manér
  • 21. Att brygga av omältat korn
  • 22. Att röka gäss
  • 23. Att sylta astrakanska äpplen
  • 24. Stora gurkor
  • 25. Att sylta krusbär
  • 26. Att sylta rättikor
  • 27. Plommon
  • 28. Att lägga in stärkebär eller blåbär
  • 29. På annat sätt
  • 30. Syra som håller sig hela året
  • 31. Att inlägga ansjovis
  • 32. Pressylta av svinhuvud
  • 33. Kokt jäsmjölk
  • 34. Att lägga in vassbuk
  • 35. Tårta av ärtmjöl
  • 36. Bästa sättet att få ljustalg vit och hård
  • 37. Beskrivning på citronkaka
  • 38. Att göra crème
  • 39. Att göra omelett
  • 40. Crème à la neige
  • 41. Beskrivning på citronkaka från Stafors
  • 42. Att lägga in fågel
  • 43. Att göra hallongryn
  • 44. En fransysk pudding
  • 45. [För stranguri hos hästar]
  • 46. [För lamhet hos kor]
  • 47. Remedium för fårskabben samt i synnerhet för fårlusen (Bosca ovina)
  • 48. För kor som hosta
  • 49. Kvarka hos hästar
  • 50. För utsot
  • 51. Åt barn för hosta ordinerat av doktor Melart i Åbo
  • 52. För rödsot
  • 53. För ögonsjuka
  • 54. För inflammerade ögon
  • 55. Ögonvatten
  • 56. För rosen
  • 57. För dövhet och susning i örat
  • 58. Medel för frossan
  • 59. Tvål nyttig för gikt
  • 60. Medel för frossa, av amiral Gyllengranat
  • 61. Medel mot rödsot hos kreatur
  • 62. Medel för liggsår
  • 63. För rosen
  • 64. Förträffligt medel mot förkylda händer
  • 65. [För kolik och färska sår]
  • 66. [Säkert medel för blodflöd]
  • 67. [Lavemang av kamomillblommor]
  • 68. Att kurera svag mage och dåligt bröst samt bliva fet
  • 69. För svagt bröst
  • 70. Medel mot lungsot och hosta (ur ett brev från Karschin till Gleim)
  • 71. Säkert bot mot hemorrojder
  • 72. Infallibelt medel mot frossan, utgivet av en stor medikus i Schweiz
  • 73. Lindring av plågad gyllenåder ordinerat av doktor Louis Roos
  • 74. Mot störtningar
  • 75. Ännu för samma
  • 76. [Mot frossa]
  • 77. [För giktvärk]
  • 78. Att uttaga fläckar på siden
  • 79. Att färga blått på sidentyg
  • 80. Att svärta flor, blonder, linne, ylle och bomull
  • 81. Emot vägglöss
  • 82. Recept till bläck bestående av ett halvt stop, vartill tages
  • 83. Beskrivning på goda tvålkulor
  • 84. Om Tinctus Benzoicum, Spiritus Terpentina och Spiritus Victriolum
  • 85. Beskrivning på bläck tagen utur Inrikes tidningen nr 48 för år 1770
  • 86. Att färga blått
  • 87. Sätt att föröda vägglöss
  • 88. Att färga blått på siden
  • 89. Att göra choklad
  • 90. Tvål att tvätta sidentyg, florer och blonder
  • 91. Vägglösspiritus från England
  • 92. Beskrivning på ryssoljans beredning
  • 93. För halssjuka
  • 94. För vattensjuka
  • 95. Mot stenpassion
  • 96. Mot gyllenåder
  • 97. Beskrivning på bläck av fru Ehrencreutz
  • 98. För näsblod
  • 99. Beskrivning på sårsalva
  • 100. För maskar hos barn
  • 101. För bröstvärk
  • 102. För susning i örat
  • 103. För förkylning
  • 104. För ögonen
  • 105. För rosen
  • 106. För håll och styng
  • 107. Mot stenpassion
  • 108. För halssjuka
  • 109. För all slags bröstvärk
  • 110. Mot stenpassion
  • 111. Mot ältan
  • 112. Att tillreda talg till ljus att de se ut som vita vaxljus och brinna länge
  • 113. [Att förbättra sur dricka]
  • 114. För halssjuka
  • 115. För rödsoten
  • 116. För frossan
  • 117. Emot maskar hos barn
  • 118. Kur för vattusot
  • 119. Beskrivning på rökpulver mot pesten uppfunnet i Pettersbourg 1771
  • 120. För hemorrojdal kolik
  • 121. Att brygga ättika av krusbär
  • 122. Mot förkylning
  • 123. [Plåster mot bulnader]
  • 124. Ännu för lungsot
  • 125. Mot blodstörtning
  • 126. Ännu för samma plåga
  • 127. Att göra Stocktons engelska elixir för magen
  • 128. Greve Nils Bielkes elixir
  • 129. Beskrivning på italienska balsamen
  • 130. Linds plåster
  • 131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster
  • 132. Att göra det rätta guldpulvret
  • 133. Turkisk majbalsam
  • 134. Att göra god munpomada
  • 135. Att koka fernissa
  • 136. Botemedel mot tandvärk tagen ur Inrikes tidningen av den 3 augusti 1778
  • 137. För håll och styng
  • 138. För kolik
  • 139. Att bruka mot gyllenådern
  • 140. Mot stenpassion
  • 141. För kolik
  • 142. Gurgelvatten
  • 143. Digestivpulver
  • 144. Svart färg på lärft och garn
  • 145. Att färga svart
  • 146. Stickelbärsvin
  • 147. Salva för brännsår
  • 148. Salva för sår
  • 149. För fulslag
  • 150. En annan sårsalva
  • 151. Salva för revormar
  • 152. Dito för revormar
  • 153. Akrels bröst- och magmos
  • 154. Lofvers havrekur för gikt
  • 155. Bästa salva för brännsår
  • 156. Beskrivning på tvålessens
  • 157. Nyttigt för sjukliga flickor omkring femton år
  • 158. Att göra rosenvatten utan destillering
  • 159. Vytens elixir
  • 160. Mot hemorrojder och gikt
  • 161. Livsessens
  • 162. För frossan
  • 163. Rökpulver
  • 164. [På sendrag]
  • 165. För rödsot
  • 166. För frossan
  • 167. Salpeterlut för hästbråt och sår
  • 168. För svullnad efter frossan
  • 169. För hosta
  • 170. Ett annat för hosta
  • 171. För brännsår
  • 172. [På bisting]
  • 173. [För brännsår]
  • 174. [Preservativ mot koleran]
129. Beskrivning på italienska balsamen

130. Linds plåster

131. Beskrivning på ett kostligt svart plåster

130. Linds plåster

Lästext

Linds plåster

1 Resina, gult vax, av vart slag 1 skålpund, linolja ½ stop, mönja 2 lod, Estorax, calemita gumiberti, av vart 1 lod, äggolja 1 lod, kamfert 1 kvintin, först tages den kådan + cera, lutrat harts som kallas resina och vaxet och skäres smått och lägges i en malmgryta och sättes på en sakta koleld, låt det smältas, rör omkring med en träspada, när det är smält slår man där till linolja och låter bliva väl hett, sedan tager man en linnenpåse |163|och silar allt detta igenom, när nu det rensiktat är, då sättes det på en koleld och låter sakteligen sjuda då och mönjen inröres så småningom i sänder, vilken och först måste vara mycket fin stött och siktat, och måste med 2:ne träspadar mycket flitigt i grytan omröras, eljest så sätter mönjan sig till botten, emedan detta sker, måste grytan sakta koka, sedan tager man de 2:ne gummi som och äro fint stötte, siktade och släpper dem in även som mönjan litet i sänder, eljest så sätta och de sig till botten; men förr än desse 2 gummi insläppas måste det som är i grytan hava en hel leverbrun färga, ty först när mönjan insläppes haver det en röd, sedan en gråaktig färg och sist brun, när då oljan är väl inkokad och det bliver brunt, lägges först desse gummi uti, äggoljan och sist kamferten, emellertid detta sker, måste det flitigt röras med spadarne, när man nu ser att det är nog kokat och allt väl inrört, efter den underrättelsen som skett, då tages det av elden och mycket flitigt röres in till dess det blir tjockt som en vällning och icke materiene |164|måst sätta sig åt botten, och då först när det blir tjockt lägges det i träaskar och stenbössor men lägges det varmt in, då sätter desse materier sig till botten, plåstret kan då icke göra sin effekt.

Detta plåstrets nytta och bruk:

2 1. För rosen i huvudet på läroft strukit och över pannan lagt och där värken står.

3 2. För allehanda värk på kindbenet lagt.

4 3. För fluss och allehanda svulnader.

5 4. För brännsjukan lagt över pannan och tinningarne, stillar huvudyrsel och lisar värken.

6 5. För torrvärk.

7 6. För hjärtesprång, plåstret lägges barnen över hjärtat och där hos gives dem hjärtepulver.

8 7. För durklopp på navelen lagt.

9 8. För uppkastning på magen lagt.

10 9. För ländestenen på länderne lagt, stillar värken och bryter stenen.

11 10. För stenen i blåsan, ned för navlen och i ljuskan pålagt.

12 11. För kolik och allehanda magrev över navlen lagt, och en het boktallrik där ovanpå.

13 12. För föryckte och försträckte leder.

|165|

14 13. För allehanda brände sår.

15 14. För svullnader som ej böra öppnas utan fördrivas, detta plåstret pålagt i några dagar.

16 15. På pestilensbölder brukat, drager ut förgiftet och läker.

17 16. För stora och små mässlingen, lagt på ansiktet förhindrar ärren, och om man det omkring ögonen lägger i förstone så hindrar det kopporne att de icke dit komma.

18 17. Detta plåstret är och gott för flytande öron att bruka.

19 18. För revormen först med bränd alun, och sedan plåstret pålagt, det hjälper inom 8 dagar.

20 19. För allehanda sår, gamla och nya pålagt.

21 20. För likmasken att bruka.

22 21. För den som trampar sig något uti foten.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Linds Plåster.

    Resina, gult wax af hwart slag 1 ℔, Linolja ½ stop, mönja 2 lod Estorax, calemita Gumiberti af hwart 1 lod, Äggolia 1 lod, Camphert 1 qvintin först tages den kådan + cera lutrat hartz som kallas resina och waxet och skiäres smått och lägges i en malmgryta och sättes på en sakta kohleld, lät det smaltas, rör omkring med en träspada, när det är smält slår man der til linolja och låter blifwa wäl hett, sedan tager man en linnenpåßa |163|och silar alt detta igenom, när nu det rensiktat är, då sättes det på en kohl eld och låter sakteligen siuda då och mönjen inröres så småningom i sender, hwilken och först måste wara mycket fin stött och siktat, och måste med 2:ne träspadar mycket flitigt i grytan omröras, elljest så sätter mönjan sig til bottn, emedan detta skier, måste grytan sakta koka sedan tager man de 2:ne Gummi som och äro fint stötte siktade och släpper dem in äfwen som mönjan litet i sender elljest så sättia och de sig til botn; men förr än deße 2 gummi insläppas måste det som är i grytan hafwa en hel lefwer brun färga, ty först när mönjan insläppes hafwer det en röd, sedan en gråaktig färg och sist brun, när då oljan är wäl inkokad och det blifwer brunt, lägges först desse gummi uti Äggoljan och sist campherten emedlertid detta skier, måste det flitigt röras med spadarne, när man nu ser at det är nog kokat och alt wäl inrördt, efter den underrättelsen som skiedt, då tages det af elden och mycket flitigt röres in til des det blir tiokt som en wällning och icke materiene |164|måst sättia sig åt botn, och då först när det blir tiokt lägges det i träaskar och Stenbößor men lägges det warmt in, då sätter deße materier sig til botn, plåstret kan då icke gjöra sin effect.

    Detta Plåstrets nytta och Bruk.

    1 För Rosen i hufwudet på läroft strukit och öfwer pannan lagt och der wärcken står.

    2 För allehanda wärck på kindbenet lagt

    3 För fluß och allehanda swulnader.

    4 För Bränn siukan lagt öfwer pannan och tinningarne stillar hufwud yrsel och lisar wärken.

    5 För torr wärck.

    6 För hjertesprång, plåstret lägges barnen öfwer hjertat och der hos gifwes dem hjertepulwer.

    7. För durklop på nafwelen lagt.

    8 För upkastning på magen lagt.

    9. För lände stenen på länderne lagt stillar wärcken och bryter stenen.

    10. För stenen i blåsan ned för naflen och i liuskan pålagt.

    11. För Coliqve och allehanda magref öfwer naflen lagt, och en het Bok tallrik der ofwanpå

    12 För Förykte och för sträkte leder.

    |165|

    13. För allehanda brände sår.

    14 För swulnader som ej böra öpnas utan fördrifwas detta plåstret pålagt i några dagar.

    15 På Pästiläntz bölder brukat, drager ut förgiftet och läker.

    16 För stora och små mäßlingen, lagt på ansiktet för hindrar ärren, och om man det omkring ögonen lägger i förstone så hindrar det kopporne at de icke dit komma.

    17 Detta plåstret är och godt för flytande öron at bruka

    18 För Räformen först med bränd alun, och sedan plåstret pålagt, det hjelper innom 8 dagar.

    19 För allehanda sår gamla och nya pålagt.

    20 För likmatken at bruka.

    21. För den som trampar sig något uti foten.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn