Om handskriften

Om Lovisa­handskriften

1 Recepten från Lovisa består av flera lösa blad och mindre häften utan pärm som vid en okänd tidpunkt har sorterats som en samling, nu tillhörande Lovisa stadsmuseum (signum LM-17431, 1–11). Recepten har nedtecknats i början av 1900-talet av åtminstone tre olika händer. Proveniensen är oklar, men det finns flera ledtrådar till receptens ursprung i samlingen.

2 Receptet på ättiksgurkor är en del av ett brev, skrivet av Anna och daterat Olofsdagen den 31.7.1905. Brevet var adresserat till Elin Ekelund (född Fleege, 1869–1936) som var gift med Lovisas stadsläkare Ernfrid Ekelund (1867–1946) och bodde på Södra Esplanadgatan. Anna, som möjligen kan identifieras som Elins yngre syster Anna Dagny Lovisa Fleege (1886–1977), hälsade också till ”gossarna”, som var Elins söner Erik, Sven och Olof (sonen Tor föddes först 1906). Erik Ekelund (1897–1976) skulle komma att bli professor i litteraturhistoria vid Åbo Akademi. Eftersom recepten hittades som ett knippe är det sannolikt att det rör sig om Elin Ekelunds samling. Detta är en tolkning som förstärks av andra kopplingar som kan göras till Elin och hennes familj.

3 Av Annas hand finns också recept på färgning, tvättning och tvålkokning. Under receptet på lake till skinka, vilket också är skrivet av Anna, har någon ritat ett ånglok och skrivit ett namn; Selma. Augusta L-t, som har bidragit med två snarlika recept på sockerkaka, skulle kunna vara Augusta Carolina Laurent (f. Bayard 1856–1925), gift med Ernfrids styvfars bror. Den svärmor som var upphov till receptet på kokt lake var i så fall Maria Vilhelmina Nordström (f. 1834).

4 Doktorskan Elin Ekelund var ordförande i flera föreningar, så som Mjölkdroppen, Fru Riegers stiftelse (som verkade för Lovisas barnbördshus) och Fruntimmersföreningen, som alla arbetade för hjälp åt nödställda och särskilt till barn och deras mödrar. Som hustru till stadens mycket omtyckte läkare var hon också sin make behjälplig i hans yrkesutövning. Hennes stora nätverk syns i bredden av recept i samlingen. Som exempel kan nämnas ett recept på att luta fisk tillskrivet Karin Öhman (f. Hackzell 1861–1940) som var gift med Lovisas badhusläkare Georg Öhman. Ett recept på pepparkaka har troligen kommit från Emma Ekelund (f. Lundevall 1860–1935), gift med sjökapten Waldemar Ekelund och flitigt förekommande vid Elins sida i olika välgörenhetskommittéer och föreningsstyrelser. En annan av de bekanta från samma sammanhang var Ingeborg Lowenetsky (f. Löfgrén), gift med lektor Ivar Lowenetsky, som sannolikt bidragit med ett recept på kaffesmåbröd.

5 Recept på pastejer och kransar tillskrevs en Betty, som troligtvis var Betty Hansson (f. Pehrmand 1878–1963), gift med trafikchefen för Lovisa-Vesijärvi järnväg Alfred Hanson (1870–1939). Ett av samlingens recept, på kinuskikaka, är skrivet av en tredje hand på ett brevpapper med sidhuvud från Lovisa-Vesijärvi järnvägsaktiebolag. Pernås pepparkakor har troligen kommit från bankdirektörskan Karin Mikander (f. Friberg 1891). Bland dem som har bidragit med recept på pepparkakor finns också senatorskan Emilia Charlotta Wallenskiöld (f. Boije af Gennäs, 1830–1895) som var konstnär.

6 Recepten i samlingen från Lovisa är inte något enhetligt material och det är okänt i vilken ordning de ursprungligen har varit. Eftersom det inte är en inbunden bok går det heller inte att avgöra hur stor del av en total samling som de bevarade recepten utgör. Samlingen har samma beståndsdelar som de allra flesta andra receptsamlingarna i utgåvan, där det stora flertalet recept är kulinariska men där inslag av recept för färgning, praktiska hushållsråd och medikament förekommer.

7 Som helhet ger recepten från Lovisa en bild av matkulturen i stadens borgarhem i början av förra seklet, där ryska influenser i form av borsjtj, kejsarsoppa och kinuski samsas med de betydligt mer anrika pepparkakorna. Samlingen ger också en fin inblick i kvinnliga nätverk, där äldre tiders strikta hierarkier har börjat suddas ut och industrialiseringens nya yrken och det blomstrande föreningslivets breddade kontaktytor har gett andra förutsättningar för matmödrarna och deras hushåll.


8 Se även etableringsprinciperna.