Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Runeberg

  • Om handskriften
  • 1. Pepparnötter
  • 2. På annat sätt
  • 3. Ärtmjölsbakelse
  • 4. Sirapsbröd
  • 5. Mannagrynskaka
  • 6. Bitterbiskvi
  • 7. Potatismjölskaka
  • 8. Gamlakarleby kringlor
  • 9. Tebröd
  • 10. Sockerspånor
  • 11. Mandelberg
  • 12. Att inlägga spenat
  • 13. Äggkringlor
  • 14. Storstruvor
  • 15. Brända mandlar (Emmas)
  • 16. På annat sätt
  • 17. Botbyjungfruns sockerkaka
  • 18. Äpplen med äggavredning
  • 19. Stuvad gädda
  • 20. Mjölpudding
  • 21. På annat sätt
  • 22. Mjölkcrème
  • 23. Godkänd sockerkaka
  • 24. Min sockerkaka
  • 25. Fru Öhmans sockerbröd
  • 26. Fru Öhmans sockerkaka
  • 27. Sockerbröd på annat sätt
  • 28. Pepparkakor
  • 29. Mandelspån
  • 30. Torra mandelformar
  • 31. Kanelbröd
  • 32. Laxbullar
  • 33. Fredriks punsch
  • 34. Svensk punsch
  • 35. Fisklutning
  • 36. Äggryn
  • 37. Morseller
  • 38. Bärgeléer
  • 39. Små torra kakor av bär eller frukt
  • 40. Sockerdricka
  • 41. Kaka av kokt smet
  • 42. Sockerbakelse
  • 43. Vita pepparnötter
  • 44. Honungskakor
  • 45. Äppelpudding med äggvitor
  • 46. Bakelse. Smörspånor
  • 47. Våffelpudding
  • 48. Äggvitpudding
  • 49. Vattenjästa kringlor
  • 50. Risgryn till pirog
  • 51. Jäst
  • 52. Hjorthorn
  • 53. Gurkinläggning
  • 54. Mitt mjöd
  • 55. Pepparkakor (Lisettes)
  • 56. Köttsaltning (fru Öhmans)
  • 57. Köttsaltning (fru Sirens)
  • 58. Köttsaltning 1853
  • 59. Mandelmassa
  • 60. Uppblåst socker
  • 61. Trollcrème
  • 62. Pickles
  • 63. Tebröd
  • 64. Tekringlor
  • 65. Potatispudding
  • 66. Soja
  • 67. Persisk skarpsås
  • 68. Insaltning av gravlax, till vinterbehov
  • 69. Lutfisk
  • 70. Viborgs kringlor
  • 71. Runebergsbakelse
  • 72. Morotsgeléer
  • 73. Biskvier, söta och bittra
  • 74. Stadig gräddskum
  • 75. Bergcrème
  • 76. Syra ur mjölk
  • 77. Frukt förvaras
  • 78. Svarta spetsar och siden tvättas
  • 79. Förfrusna växter
  • 80. Glas renas
  • 81. Gurkor (Fru Öhman)
  • 82. Ojäst knäckebröd
  • 83. Skålbröd
  • 84. Pepparkaksbeskrivning
  • 85. Pepparkakor
  • 86. Roast Beef
  • 87. Mince Pie
  • 88. Smördeg härtill
  • 89. Spritärter på butelj
  • 90. Jäst hallonsaft
  • 91. Tebröd utan ägg
  • 92. Kryddsill
  • 93. Falsk gräddkaka eller munkar
  • 94. Gotländsk strömming
  • 95. Vallota purpurea
  • 96. Beskrivning på brunfärg på bomull
  • 97. Gistnade träkäril
  • 98. Koschenillrött på ylle
  • 99. Äkta rött på ylle
  • 100. Gardintvätt
  • 101. Äkta indigoblått, utan kyp
  • 102. Brunt på linne och bomull
  • 103. Svart på ylle
  • 104. Brunt på bomull
  • 105. Gredelint på ylle med orselj
  • 106. Brunt och gredelint på ylle med orselj
  • 107. Blått på ylle
  • 108. Blå färg, vacker och hög på ylle och silke, med Lycopodium complanatum, eller jämna lummer
  • 109. Klar citrongult på ylle
  • 110. Grått på linne
  • 111. Att bona mahognymöbler
  • 112. Att bleka väv på 9 dygn
  • 113. Stärkelse till ränning för bomullsgarn
  • 114. Klister till linneväv
  • 115. Gummigaloscher att lappa
  • 116. Långsamt torkande gips
  • 117. Klädtvätt (engelsk metod)
  • 118. Brunt på bomull
  • 119. Ljusgrön tapetfärg
  • 120. Lenas gråfärg
  • 121. Rostgult
  • 122. Svart på ylle och linne
  • 123. Fläckar ur siden
  • 124. Silver tvättas
  • 125. Ägg förvaras
  • 126. Potatismjöl torkas
  • 127. Att färga grått
  • 128. Tvålkokning
  • 129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852
  • 130. [Anmärkningar vid tvålkokning] 1853
  • 131. Frossakurer
  • 132. Frossakur
  • 133. Anilinblått på ylle
  • 134. Frosskurer
  • 135. Dito
  • 136. Frosskur
  • 137. Dito
  • 138. Dito
  • 139. Dito
  • 140. Dito
  • 141. Frosskur
  • 142. Dito
  • 143. Dito
  • 144. Eld- och vattenfast lim
  • 145. Blanksmörja
  • 146. Kitt för piphuvuden
  • 147. Kitt för stenkäril
  • 148. Fernissa till kopparstick och kartor
  • 149. Grönt
  • 150. Skogsull
  • 151. [Mattor]
  • 152. Bläckfläckar urtagas
  • 153. Mot råttor, flugor, maskar
  • 154. Unga fruktträd
  • 155. Smultronplantor
  • 156. Klorkalk mot mask på fruktträd
  • 157. Brygd
  • 158. Anilinblått på ylle
  • 159. Mot rödsot
  • 160. Mot råttor
  • 161. Mot ogräs på trädgårdsgångar
 157. Brygd

158. Anilinblått på ylle

159. Mot rödsot

158. Anilinblått på ylle

Lästext

Anilinblått på ylle

1 Man uppkokar vatten och tillsätter svavelsyra tills det får en sur smak, lägger tyget, förut vätt, däri, tillsätter så långsamt som möjligt av färgen, till dess den önskade färgtonen framkallas. Ju långsammare den avsedda kvantiteten tillsättes, ju vackrare och jämnare blir färgtonen, då även besparing av färgämne äger rum. Godset avsvalnar i färgbadet, sköljes först i ett kallt tvålbad, därefter i kallt vatten. Torkas i skuggan.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    Anilin blått på Ylle

    Man uppkokar vatten och tillsätter svafvelsyra tills det får en sur smak, lägger tyget, förut vätt, deri, tillsätter så långsamt som möjligt af färgen, till dess den önskade färgtonen framkallas. Ju långsammare den afsedda qvantiteten tillsättes, ju vackrare och jemnare blir färgtonen, då äfven besparing af färgämne äger rum. Godset afsvalnar i färgbadet, sköljes först i ett kallt tvålbad, derefter i kallt vatten. Torkas i skuggan.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn