Lästext
Anmärkningar vid tvålkokning 1852
1 Till första grytan tog jag emedan luten n:o 1 syntes mig för stark, av n:o 2 hälften av behovet för att skära talgen. Tvålen höll sig tunn. För att hjälpa detta slog jag till par kannor stark lut. Tjocknade icke, men blev utmärkt seg. Tillspädde icke mera lut än den som enligt beskrivningen behövs att skära talgen och besagda 3 kannor stark lut. När tvålen skar sig vid saltningen blev den som en tjock ostmassa, varpå jag slog par kannor vatten i grytan. Denna tvål blev utmärkt god.
2 Fru Ö. brukar späda sin tvål med betydligt mycket svag lut under kokningen. I följd härav skar jag de bägge senare grytorna med lut n:o 1 och spädde sedan med svag. Tvålen höll sig tunn|97||99| och icke seg hela tiden. Skar sig fint som mannagryn vid saltningen, blev lös, och löddrade icke stort.
3 Till 3 lispund flott hade jag endast vid pass 16 kappar björkaska, dock bör man ej lita på att med så litet komma till rätta.