129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852

Lästext

Anmärkningar vid tvålkokning 1852

1 Till första grytan tog jag emedan luten n:o 1 syntes mig för stark, av n:o 2 hälften av behovet för att skära talgen. Tvålen höll sig tunn. För att hjälpa detta slog jag till par kannor stark lut. Tjocknade icke, men blev utmärkt seg. Tillspädde icke mera lut än den som enligt beskrivningen behövs att skära talgen och besagda 3 kannor stark lut. När tvålen skar sig vid saltningen blev den som en tjock ostmassa, varpå jag slog par kannor vatten i grytan. Denna tvål blev utmärkt god.

2 Fru Ö. brukar späda sin tvål med betydligt mycket svag lut under kokningen. I följd härav skar jag de bägge senare grytorna med lut n:o 1 och spädde sedan med svag. Tvålen höll sig tunn|97||99| och icke seg hela tiden. Skar sig fint som mannagryn vid saltningen, blev lös, och löddrade icke stort.

3 Till 3 lispund flott hade jag endast vid pass 16 kappar björkaska, dock bör man ej lita på att med så litet komma till rätta.

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    Anmärkningar vid tvålkokning 1852.

    Till första grytan tog jag emedan luten no 1 syntes mig för stark, af no 2 hälften af behofvet för att skära talgen. Tvålen höll sig tunn. För att hjelpa detta slog jag till par kannor stark lut. Tjocknade icke, men blef utmärkt seg. Till spädde icke mera lut än den som enligt beskrifningen behöfs att skära talgen och besagde 3 kannor stark lut. När tvålen skar sig vid saltningen blef den som en tjock ostmassa, hvarpå jag slog par kannor vatten i grytan. Denna tvål blef utmärkt god.

    Fru Ö. brukar späda sin tvål med betydligt mycket svag lut under kokningen. I följd häraf skar jag de begge sednare grytorna med lut no 1 och spädde sedan med svag. Tvålen höll sig tunn|97||99| och icke seg hela tiden. Skar sig fint som mannagryn vid saltningen, blef lös, och löddrade icke stort.

    Till 3 L℔ flott hade jag endast vid pass 16 kappor björkaska, dock bör man ej lita på att med så litet komma till rätta.